Servicebranschernas nya anseendeindex

En presentation över ämnet: "Servicebranschernas nya anseendeindex"— Presentationens avskrift:

1 Servicebranschernas nya anseendeindex
Gott renommé Servicebranschernas nya anseendeindex Jaana Kurjenoja Axplock ur undersökningen. Hela undersökningen är tillgänglig på Finsk Handels webbplats för medlemmar kauppa.fi under rubriken Tutkimukset (på finska). Jaana Kurjenoja

2 Bakgrunden till anseendeindexet

3 För vad behövs anseendeindexet?
Det är svårt att bygga upp en livskraftig serviceekonomi i Finland om tjänsterna inte uppskattas. Servicebranschernas nya anseendeindex hjälper branscher som upptas i indexet att se väsentliga problem med anseendet med tanke på dem själva och att arbeta för dem. Anseendet kan vara baserat på gamla kunskaper eller inrotade förhandsuppfattningar utan korrekt information. Ju svagare grunder branschens anseende vilar på, desto lättare är det att enskilda nyheter, uppståndelse på sociala medier eller rykten smutsar ner anseendet. Branschens goda anseende kan hjälpa företag i konkurrensen om kunnig arbetskraft. Branschens goda anseende kan även hjälpa till i branschens intressebevakning. Företagen har en central roll inte endast i att bygga upp sitt eget, utan även hela branschens anseende. Eftersom branschens anseende kan bidra till eller försämra företagets eget arbete med anseendet, är det bra att företagen kan se styrkor och svagheter gällande branschens anseende. Servicebranschernas anseendeindex kommer att utvecklas och utvidgas i framtiden, för att kunskapen om tjänsterna ska öka och servicebranschernas anseende ska kunna förbättras. Jaana Kurjenoja

4 Hur har anseendeindexet byggts upp?
Anseendeindexet har planerats i samarbete med Lasse Mitronen, professor (professor-of-practice) vid Aalto-universitetet, Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel, samt olika experter på Finsk Handel. Anseendeindexet är en del av samarbetet mellan Finsk Handel och prof. Lasse Mitronen vid Aalto-universitetet, där Mitronen deltar i att ge uppslag och definiera studieutformningen och får tillgång till det insamlade materialet för att använda det i forskning och undervisning. Finsk Handel har redan ett motsvarande samarbete med professor Hannu Saarijärvi vid högskolan för ledarskap vid Tammerfors universitet. Anseendeindexet studerar sex branscher som tillhandahåller konsumenttjänster. Branscherna har valts så att de har direkt kundkontakt med konsumenter, då de är kända, och konsumenterna har en uppfattning om dem, eventuellt även egna erfarenheter. Även stora företag är verksamma i respektive bransch, och då är det enkelt att uppfatta branschen genom företagen. Anseendeindexets servicebranscher är privata hälsotjänster, bank- och finansbranschen, detaljhandel (livsmedels-, varuhus- och fackhandel), restauranger och caféer, järnvägstrafik och flygtrafik. Som jämförelseobjekt har man valt de traditionella hörnstenarna i den finländska industrin: pappers- och verkstadsindustri samt livsmedelsindustri, som verkar i konsumentgränssnittet. Inte heller pappers- och verkstadsindustrin behöver förklaras separat för svararna: man har talat om dem som ekonomins hörnstenar under flera årtionden, och de har förklarats som sådana i bl.a. skolböcker. Livsmedelsindustrin ligger i sin tur mycket nära konsumenterna, och kända finländska företag är verksamma i branschen. Jaana Kurjenoja

5 Hur har anseendeindexet byggts upp?
Anseendeindexet består av fem delområden och 11 separata frågor (frågeformuläret finns bifogat): Ekonomiskt och socialt ansvar (skatter, investeringar och sysselsättning). Miljöansvar (verksamhet för närvarande och strävan efter att förbättra miljöansvaret). Ansvar som arbetsgivare (jämlikt bemötande av anställda samt ledarskaps- och chefsarbete). Kundansvar (kundservice och kundorientering i utveckling av verksamheten). Ansvar för utveckling av verksamheten (utveckling av nya produkter och tjänster samt att nå nya kundgrupper och marknadsområden). Med frågorna strävade man efter att få svararnas synpunkter, erfarenheter och uppfattningar om de aktuella sakerna, inte deras kunskap om dem. I svaren bedömdes respektive bransch på skalan 1 till 5 för varje fråga. 5 = mycket bra – 1 = mycket dålig. I jämförelsesyfte ombads konsumenterna även bedöma hur ansvarsfullt de själva handlar med hjälp av fem frågor (frågeformuläret finns bifogat). Jaana Kurjenoja

6 Hur har anseendeindexet byggts upp?
För varje fråga skapades ett eget underindex så, att procentandelarna av de mest extrema svaren (5 och 1) viktades med koefficienten 1 och procentandelarna av svagt positiva och negativa svar (4 och 2) med koefficienten 0,5. Indexets värde ligger mellan 100 och -100. På samma sätt skapades ett index för ansvarsfullt beteende bland konsumenter. Kantar TNS samlade in konsumentmaterialet via en online-panel. Enkäten riktades till sammanlagt 3 000 finländare mellan 18 och 79 år. Sammanlagt 2 000 konsumenter bedömde sitt eget beteende och sex servicebranschers ansvar och 1 000 konsumenter bedömde tre industribranschers ansvar. Enkäten om det egna och servicebranschernas ansvar genomfördes i mars 2017 och enkäten om industribranscherna i april–maj 2017. Finsk Handel svarar för beräkningen av indexen samt för analysen och tolkningen av resultaten. Jaana Kurjenoja

7 Konsumenternas syn på anseendet hos olika branscher inom företagssektorn
Axplock ur undersökningen. Hela undersökningen är tillgänglig på Finsk Handels webbplats för medlemmar kauppa.fi under rubriken Tutkimukset (på finska).

8 Konsumenttjänsternas anseende når inte upp till industrins nivå – förutom handelns Servicebranschernas anseendeindex, alla delområden totalt Medelvärde beräknat utifrån indexet för 11 separata frågor Inom huvudstadsregionen uppskattas spårtrafiken mer än i övriga delar av landet, medan man förhåller sig negativare till bankerna än andra. Industrins anseende är bäst utanför stora städer. Jaana Kurjenoja

9 1. Branschernas samhälleliga och ekonomiska anseende Hur betydande är branscherna som skattebetalare, investerare och sysselsättare? Index Pappersindustrin anses vara den mest betydande skattebetalaren och investeraren, medan handeln och den övriga industrin kommer på en god andraplats. Detaljhandelns anseende som sysselsättare är överlägsen och livsmedelsindustrins andraplats är nästan lika tydlig. Jaana Kurjenoja

10 …Men vad säger statistiken
…Men vad säger statistiken? Sysselsättning och investeringar i företagssektorn (S11 och S12) 2016 Källa: Nationalräkenskaper, Statistikcentralen. * Inkluderar näringsgrenarna 25, ** Inkluderar all marktrafik, inte endast järnvägar. *** Inkluderar näringsgrenarna Jaana Kurjenoja

11 …Men vad säger statistiken
…Men vad säger statistiken? Branschernas1 skatteutfall Kumulativt nettoutfall, milj. euro Källa: Skatteförvaltningen. 1 Branscherna inkluderar inte privat hälsovård, eftersom man ur Skatteförvaltningens statistik inte kan skilja på företagssektorn och den offentliga sektorn. * Inkluderar näringsgrenarna 25, ** Inkluderar näringsgrenarna Jaana Kurjenoja

12 Konsumenternas syn på sitt eget ansvar
Axplock ur undersökningen. Hela undersökningen är tillgänglig på Finsk Handels webbplats för medlemmar kauppa.fi under rubriken Tutkimukset (på finska).

13 Räkningarna betalas i tid – produkternas ursprung kontrolleras oftast inte Konsumenternas syn på sitt eget ansvar Totalindex, medelvärde beräknat utifrån index för fem separata frågor I nästan alla åldersgrupper beskrev kvinnor sin verksamhet som betydligt mer ansvarsfull än män – med några undantag. Ansvarsfullt beteende verkar stärkas med åldern. Jaana Kurjenoja

14 Mer information: Jaana Kurjenoja Kauppa.fi Kaupanvuosi.fi chefsekonom
Finsk Handel tfn Kauppa.fi Kaupanvuosi.fi