Revolutioner Arabiska våren Amerikanska Franska Industriella

En presentation över ämnet: "Revolutioner Arabiska våren Amerikanska Franska Industriella"— Presentationens avskrift:

1 Revolutioner Arabiska våren Amerikanska Franska Industriella
1830 och 1848 års

2 Marginaliserad Elit Är en grupp som står utanför makten men som med ett annat styrelsesätt hade varit den styrande gruppen En marginaliserad elit är oftast högt utbildade och/eller de som har den ekonomiska makten

3 Franska revolutionen

4

5 Frankrike före den stora revolutionen
Feodala reaktioner, utkräva feodala avgifter från bönder Kungen, ständerna och den sociala strukturen I Frankrike räknade man med tre stånd Första, adeln Andra, prästerna Tredje, alla övriga Prästerna och adeln omfattade 2% av befolkningen, tredje ståndet 98%, folkmängd 26 miljoner

6 1:a präster, 2. a adel, 3:e resten
1:a präster, 2.a adel, 3:e resten. Karikatyr från 1789, tredje ståndet i form av en gubbe som tvingas bära upp de två första stånden. Inför valet 1789 skrev en präst en pamflett, den inleddes med tre frågor och tre svar: Vad är tredje ståndet? Allt Vad har det hittills varit i det politiska livet? Intet Vad ber det att få bli? Något

7 Social struktur Kungen Adeln + präster Borgare och bönder
Envälde (kungen bestämde allt) Godsägare och ”frälse” (betalade ej skatt) Skattepliktiga borgare fick inte tillgång till vissa ämbeten, bönderna var fria, men plågade av avgifter Kungen Adeln + präster Borgare och bönder (tredje ståndet)

8 Kungen Var enväldig Ansågs svag Ärvde en stormakt
Var i ekonomisk knipa p.g.a. lån som staten tagit p.g.a. hjälpinsatsen i amerikanska frihetskriget

9 De sociala skikten före revolutionen 1789
Klasser 1. Präster 2. Adel 3. Borgare, bönder Över Biskopar Högadel Bankirer, Manufakturister Medel Abbéer Ämbetsadel Jurister, läkare, publicister, grosshandlare, storbönder Under 1 Lantpräster Lågadel Butiksägare, hantverksmästare, Under 2 - Självägande småbönder, feodalt bundna arrendatorer Under 3 Daglönare, lönearbetare, gesäller lärlingar, arbetare, sansculotter

10 Vilka utgör den marginaliserade eliten i Frankrike 1789?

11 De sociala skikten före revolutionen 1789
Klasser 1. Präster 2. Adel 3. Borgare, bönder Över Biskopar Högadel Bankirer, Manufakturister Medel Abbéer Ämbetsadel Jurister, läkare, publicister, grosshandlare, storbönder Under 1 Lantpräster Lågadel Butiksägare, hantverksmästare, Under 2 - Självägande småbönder, feodalt bundna arrendatorer Under 3 Daglönare, lönearbetare, gesäller lärlingar, arbetare, sansculotter

12 De sociala skikten före revolutionen 1789
Klasser 1. Präster 2. Adel 3. Borgare, bönder Över Biskopar Högadel Bankirer, Manufakturister Medel Abbéer Ämbetsadel Jurister, läkare, publicister, grosshandlare, storbönder Under 1 Lantpräster Lågadel Butiksägare, hantverksmästare, Under 2 - Självägande småbönder, feodalt bundna arrendatorer Under 3 Daglönare, lönearbetare, gesäller lärlingar, arbetare, sansculotter

13 Bakgrund Lågkonjunktur i Frankrike Missväxt Stor arbetslöshet
Amerikanska revolutionen, kostat pengar, kraftigt höjt statsskulden Hovet levde lyxliv Upplysningsfilosofernas tankar

14 Bakgrund Generalständerna, inte inkallade sedan 1614, sammankallade riksdagen 1789 till Versailles, försök att beskatta kyrkan och adeln Hur skulle man rösta per capita eller varje stånd röstade, 300 präster, 300 adel och 600 tredje ståndet Tredje ståndet per capita kungen vägrade Tuffa förhandlingar, sex veckor tredje ståndet förklara nationalförsamlingen (rätta att besluta om beskattning, representerade hela folket) Bollhuseden, nationalförsamlingen ed på att arbeta fram en ny författning

15 Folket i Paris kände sig oroliga. Vad skulle kungen göra??
Hur reagerade kungen??? Godkände ”Nationalförsamlingen” Samlade trupper runt Paris p.g.a. upplopp i Paris Folket i Paris kände sig oroliga. Vad skulle kungen göra??

16 Revolutionens första skede
Paris och landsbygden i uppror Stormningen av Bastiljen 14/7 Symbol Trikoloren (röd, blå och vit) Adelsmän flydde utomlands Landsbygden i brand Plundrade Brände slott

17 Varför stormades Bastiljen
Folket kände sig tvungna att beväpna sig av rädsla för kungens trupper. Fästningen användes som fängelse Bastiljen symboliserade den gamla regimens förtryck. .

18 Revolutionens första skede
Ståndsprivilegierna upphävs Ny författning, Montesquieus principer Deklarationen om de mänskliga rättigheterna, från USA, ”Människorna föds och förblir fria och lika i fråga om rättigheter…” Likhet inför lagen Privat äganderätt Rättssäkerhet Rätt till motstånd mot förtryck

19 FRIHET, JÄMLIKHET OCH BRODERSKAP
Frihet innebar bland annat att ingen skulle vara bunden av feodala regler och skråväsen. Jämlikhet gick ut på att alla människor hade samma värde och att lagarna skulle gälla på samma sätt för alla, till exempel att alla skulle betala skatt och att ingen skulle ha privilegier. Broderskap handlade om att man ville bygga samhället på mänskliga relationer där alla förenades i en känsla av samhörighet. Alla skulle behandla varandra med respekt. Källa: NE

20 Revolutionens första skede
Reformer Sälja ut kyrkans egendomar, få in pengar Skatterna fördelades lika mellan samhällsklasserna Adeln uppge sina krav på ensamrätt till högre civila och militära ämbeten Ofrälse fick köpa adelns och kyrkans mark

21 1791 - Ny författning Kyrkan förstatligades Kungens makt begränsades
Ministrarna blev ansvariga inför nationalförsamlingen ¾ av alla män fick rösträtt (de med mycket pengar) Kungen satt kvar vid makten, men hans makt begränsades av lagar. Man brukar kalla detta statsskick för ”konstitutionell monarki”. Detta till skillnad från absolutism då kungen härskar utan att vara bunden till lagar.

22 Revolutionens första skede
Kungen flyr Flyktförsöket misslyckas

23 Nationalförsamlingen
De s.k. girondisterna hade majoritet i församlingen och ville sprida revolutionen. I församlingen fanns även de s.k. jakobinerna, som ville fördjupa revolutionen.

24 Revolutionens andra skede 1792-1794
Ena krafterna krig mot Österrike 1792 Kriget gick dåligt för Frankrike, hovets fel, kungen döms till döden 1793

25 Kriget 1792 Girondisterna ville ha krig.
Anledning: Sprida revolutionens idéer. Kungen stödde kriget Anledning: Han ville att kriget skulle leda till att Frankrike förlorade. De som ville driva revolutionen längre placerade sig till vänster i nationalförsamlingen och de som stödde monarkin till höger. Detta är grunden till vänster och höger i politiken.

26

27 Skräckväldet 1792-1794 Maximilien Robespierre, jakobiner
Radikala reformer, styra enväldigt Brytning med kyrkan, avkristning Avrättningen av kungen Morden kulminerade 1794 och då var det främst en kamp mellan olika revolutionärer om makten i Frankrike (Jakobiner mot Girondister). Revolutionens fiender avrättas ca – människor

28 Några personer som styrde ”skräckväldet”
Jean – Paul Marat Maximilian de Robespierre

29 Slutet på skräckväldet
Folket upplevde inte samma hot längre. Kriget gick bättre Folk vågade kritisera den sittande regeringen. Robespierre fängslades och giljotinerades utan rättegång.

30 Reaktionen 1794 – 1799 Borgerliga krafter tar makten, Napoleon
Återgång till läget före skräckväldet