MOOCs och hur de påverkar oss

En presentation över ämnet: "MOOCs och hur de påverkar oss"— Presentationens avskrift:

1 MOOCs och hur de påverkar oss
Per Ödling Professor i telekom Lunds universitet

2 MOOCs - Fyra aspekter Massive open online courses - MOOCs
Högre kvalitet på kurserna Billigare för universitetet Billigare för studenterna och Ny marknadssituation Och marknadsanalysen visar att slutet är nära!

3 Högre kvalitet på kurserna
Att nå en given inlärningsnivå tar 25-50% kortare tid än vid traditionell undervisning En god MOOC är bättre än en god vanlig kurs Pedagogiken innehåller videosnuttar, frågeformulär, nätfora, etc MOOCs-en förbättras mycket snabbt Kvalitetshöjningen kan hämtas hem även i klassrum! Se David Black-Schaffer.

4 Billigare för universitetet
MOOCs har lika stor eller större kursutvecklings-kostnad jämfört med en vanlig kurs Men marginalkostnaden per student kan göras till nära noll – tio eller tio miljoner studenter kostar lika lite Digitala medier plus peer-to-peer ger skalbarhet Drivkraften bakom utvecklingen av MOOCs är att öka effektiviteten i det amerikanska universitets-systemet.

5 Billigare för studenterna
Kan plugga hemifrån (eller från en fin strand) Inga böcker behövs Spar tid på flera sätt Spar kursavgift (om det finns någon sådan) Ger också studenterna ökad valfrihet och nya konsumtionsbeteenden – jmf youtube-stjärnor

6 Ny marknadssituation Q*bert Skrivmaskinerna Varven Textilindustrin
Universiteten (de 800 Europeiska) Ny teknologi Globalisering

7 Nulägesanalys Vi lever i ett statligt reglerat Oligopol
Vi har ingen reklamvana Vi är inte globala aktörer (får inte ens vara) Vi har inte kommit långt med den nya pedagogiken De (=amerikanerna) har massor av MOOCs De har global marknadsvana och framgång De har fungerande affärsmodeller Nu finns en hel Master’s (Georgia Tech, Udacity, AT&T) Billig, men inte gratis. AT&T tar affärsrisken Vad gör Stanford President John L. Hennessy?

8 John L. Hennessy gör att om fyra år
Är vi skrivmaskiner (från Facit) i en värld av IPads! Hur?

9 John L. Hennessy kommer med
Mördande reklam Ett riktigt schysst varumärke Fina kurser som ges av Nobelpristagare (och en duktig VD för det svenska dotterbolaget)

10 Kunden röstar med fötterna!
Hur väljer de unga? Vad väljer de unga?

11 När utbudet och reklamen väl finns
Tillräckligt många unga väljer då: Det som är enkelt - minimera förändringen Det som är billigt - pengar till annat Det de redan är vana med – kunskap från nätet Det coolaste varumärket Men vi gamlingars campuserfarenhet? (Dubbelt fel) Vi skulle aldrig vilja vara utan den (alla minnen!) Men det är inte VI som ska välja nu

12 Istället för att betala hyra och mat?
Man kan köpa fina märkeskläder som definierar en som person, bli kung i baren på discot, resa, eller, i Norrland, köpa en:

13 Att läsa på distans Ca 90.000 läser på distans redan idag
Enligt Högskolekanslersämbetet Trots det magra utbudet Motsvarar två Lunds Universitet Kommer tillräckligt många att lockas av John L. Hennessy för att vi ska gå under? Utan tvekan JA!

14 Repetition: Vad har de som inte vi har?
Saknar regleringsbrev, är inte myndigheter Starka varumärken! Stort tankeförsprång Superb marknadsvana Kan vi övervinna detta? Knappast.

15 För de som tror att vi har en chans
När de riktigt starka varumärkena kommer: The Google Internet Institute Garanterat jobb på Google till de 1000 bästa The CocaCola Marketing University McDonalds School of Economics etc. Gör det så mycket att det blir ett USA-oligopol?

16 En av tre – hur illa kan det bli?
Vi tappar i endast ett av tre uppdrag - GU. Gör det så mycket då? Söktrycket går ner under ett Vi får allt mindre pengar till GU Vi väntar för länge med minskning av kurser och folk och kör ekonomin i botten Forskningen alena kan inte bära den centrala administrationen och ekonomin går i botten bortom allt hopp om egen räddning

17 Timeline Om två till fem år viker underlaget – 2018
Under fem år bygger vi ett skuldberg – 2023 Utb.dept. kör varvsstöd i fem år – 2028 Jag har räknat fel på fem år – 2033 2033 slås vi ihop till Sveriges Universitet och blir Lunda-sajten härnere. Så vi kör halvtomma universitet med förlust i femton år och sedan röjer staten upp åt oss.

18 Sist över kanten? Av de ca 800 Europeiska ska nog de flesta bort. Vilket svenskt står längst?

19 Luleå klarar sig längst
Gör reklam Använder sitt läge och klimat ”Plugga och åk skidor”

20 Vad göra? Hämta hem den nya pedagogikens kvalitetshöjning till dagens kurser Använda lägesbundenhet om möjligt Jämför med LTU (Luleå) Satsa på lokalt material, t.ex. på material på svenska eller speciella områden som mat, skog och gruvor Ha beredskap för att studentunderlaget viker utveckla andra uppdrag och krympa kostymen i tid Hoppa på eller skapa en MOOCs-plattform vars varumärke är starkare än Stanford & MIT

21 Vad göra? Eller: ”The nice thing about not planning is that failure comes as a complete surprise rather than being preceded by a period of worry and depression.” ”Ignorance is bliss”!