Power point-presentation 2

En presentation över ämnet: "Power point-presentation 2"— Presentationens avskrift:

1 Power point-presentation 2
Orka Power point-presentation 2

2 Vad är globalisering? Den globala byn: Allt vi gör påverkar människor, djur och natur runt om i världen. Du har världen i ditt hem (kläder, mat, elektronik, möbler, information). Den globala ekonomin är gränslös, varor, tjänster, kapital och information rör sig över nationsgränser på en global marknad. Den politiska makten flyttar uppåt, till överstatliga och mellanstatliga organ, från nationalstater.

3 Orsaker till fattigdom
Naturkatastrofer Överutnyttjande av naturresurser Brist på demokrati och mänskliga rättigheter Hiv och aids Krig Brist på ekonomisk rättvisa Brist på utbildning och sjukvård Ojämlikhet mellan könen

4 Varför ökar hungern? Matpriskrisen Men på lång sikt har maten blivit billigare. Huvudproblemet är att de fattigas inkomster släpat efter. Småskaliga jordbrukare missgynnas: - av sina regeringar - av det globala handelssystemet - av för lite bistånd till jordbruket

5 Pengar i handen minskar hunger och fattigdom
Barnbidrag, pensioner och socialförsäkringar är självklarheter i Sverige, och har hjälpt oss bygga vår välfärd. Nu införs försök med sociala trygghetssystem i allt fler utvecklingsländer. Resultaten visar på ökad ekonomisk trygghet och minskad fattigdom och hunger. Föräldrar har råd att låta barnen gå i skolan. Äldre människor får sin försörjning tryggad. Fattiga barn får skollunch eller kan gå till läkaren. Fler vågar spara och investera i olika projekt, små affärer, mm. Bidragen hjälper till att skapa lokala marknader och utveckla det lokala jordbruket då fler har råd att handla mat.

6 Millenniemålen 2015 ska antalet människor som lever i fattigdom ha halverats 2015 ska alla barn få gå klart grundskolan 2015 ska all utbildning vara jämnt fördelad mellan könen 2015 ska barnadöd- ligheten ha minskat med 2/3 2015 ska mödradöd- ligheten ha minskat med ¾ 2015 ska spridningen av hiv/aids och malaria ha stoppats 2015 ska en miljömässigt hållbar utveckling vara säkerställd 2015 ska samarbetet mellan rika och fattiga länder ha ökat, t.ex. ökat bistånd, rättvis handel och skuldavskrivningar

7 Millenniemålen Den globala ekonomiska krisen har fördröjt framstegen men vi är fortfarande på god väg att nå målet om halverad fattigdom. Höga matpriser, torka och översvämningar gör dock att hungermålet släpar efter – nära en miljard människor går fortfarande hungriga. Den snabbaste tillväxten och största fattigdomsminskningen sker i Östasien. Andelen barn i världen som börjar grundskolan har ökat och ligger nu runt 90 procent. Den största ökningen har skett i Afrika söder om Sahara där andelen barn som börjar skolan har ökat från 58 till 76 procent under de senaste tio åren.

8 Millenniemålen Trots att andelen kvinnor i världens parlament ökar och fler flickor än någonsin tidigare går i skolan återstår mycket innan målet om jämställdhet är uppnått. Utvecklingen är dessutom ojämn – både inom och mellan olika regioner. Barnadödligheten har sjunkit från 12,4 miljoner år 1990 till 8,1 miljon år Det innebär att nära färre barn dör varje dag. Framstegen beror bland annat på breda vaccinationsprogram, insatser mot malaria och ökad tillgång till rent vatten. Trots vissa framsteg dör fortfarande närmare kvinnor varje år i samband med graviditet och förlossning – det stora flertalet i utvecklingsländerna. Här krävs stora insatser om målet att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar till 2015 ska nås i tid.

9 Millenniemålen Allt färre smittas med hiv men fortfarande ökar antalet människor som lever med hiv/aids runt om i världen. Det beror till stor del på att fler smittade idag har tillgång till bromsmediciner som gör att de lever längre. De senaste uppskattningarna visar att drygt 33 miljoner människor lever med hiv, fler än 22 miljoner av dessa i Afrika söder om Sahara. Från 1990 till 2008 har andelen människor som har tillgång till rent dricksvatten ökat från 77 till 87%. Med dagens takt kommer världen därmed att nå – eller till och med överträffa – delmålet om dricksvatten till 2015. Trots skuldavskrivningar för de allra fattigaste länderna och vissa lättnader när det gäller handelshinder och restriktioner har den rika världen lång väg att gå om millenniemål 8 ska nås i tid. Exempelvis lever endast fem av världens länder upp till FN:s rekommendation om att ge 0,7 procent av sin BNI till bistånd.

10 Världshandeln 2006 (export)‏

11 Fattiga länders del av världshandeln
Sydkorea, Singapore, Hongkong och oljeländerna i Mellanöstern, som är rika länder, räknas här som fattiga länder. Indien och Kina, två av världens största handelsnationer räknas här som fattiga länder

12 G 20-gruppen Består av världens 20 största ekonomier (EU räknas som en ekonomi). Representerar 80% av den globala GNP och står för 80% av världshandeln. Har 2/3 av världens befolkning. Har kritiserats för bl.a. bristande transparens. De flesta möten sker bakom stängda dörrar och en formell agenda finns inte.

13 Europeiska unionen Kärnan i det europeiska samarbetet har traditionellt sett varit att skapa en gränslös inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer och att förhindra en snedvriden konkurrens på den inre marknaden. Utöver den inre marknaden utgör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, ekonomiska och monetära unionen samt området med frihet, säkerhet och rättvisa centrala delar av det europeiska samarbetet. Vanlig kritik mot EU är t.ex. att makten förflyttas från medborgarna till EU:s institutioner och att demokratin försvagas.

14 Svensk vapenexport Sveriges riksdag beslutar ytterst om svensk vapenexport. Regeringen verkställer denna politik och delegerar det uppdraget till två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter och Försvarsexportmyndigheten. Svensk vapenexport har fyrdubblats på 10 år Sverige är idag världens näst största vapenleverantör per person. Trots ett mycket restriktivt regelverk har Sverige de senaste åren exporterat krigsmateriel till icke- demokratiska stater där mänskliga rättigheter kränks.

15 Klimatförändringar Förbränningen av kol, olja och naturgas, leder liksom skogsavverkning till att växthusgasen koldioxid ökar. Ju mer växthusgaser i atmos- fären desto större blir uppvärmningen av jordklotet. Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med 40% sedan 1850. Under 1900-talet steg jordens medeltemperatur med 0,7 grader. Prognosen är att jordens medeltemperatur kommer att öka med 1,8-4 grader till år 2100.

16 Följder av klimatförändringarna
Isar och glaciärer smälter, havsnivån stiger, öknar breder ut sig. Översvämningar, stormar, torrperioder ökar. 1/6 av jordens befolkning riskerar att inte få tillgång till rent vatten. 2/5 av alla djurarter riskerar att utrotas. Risken är stor att väldigt många människor tvingas fly sina hem. Prognosen är att antalet människor som p.g.a. klimatförändringar lider av undernäring och svält ökar med ca. 90 mijoner till år 2100.

17 makeITfair Är en kampanj som drivs av europeiska organisationer. I Sverige är Fair Trade Center och Swedwatch ansvariga. Sätter fokus på miljöförstöring inom elektronikbranschen. Uppmanar alla att sätta press på de stora elektronikföretagen så att arbetarna får en lön de kan leva på.

18 Rättvis handel Goda arbetsförhållanden, en skälig lön/betalning och miljömedvetenhet. Långsiktiga och stabila handelsrelationer. Produkter ska i så hög grad som möjligt ha förädlats i ursprungslandet. Främjar jämställdhet mellan män och kvinnor.

19 Fairtrade Odlare och anställda får bättre ekonomiska villkor.
Barnarbete och diskriminering motverkas. Demokratin och organisationsrätten främjas. Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt. Miljöhänsyn och ekologisk produktion gynnas.

20 Svenskt bistånd Målet för det svenska biståndsarbetet är att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Under 2012 avsätter Sverige 1% av den beräknade BNI. Det svenska biståndet för 2012 är 35,8 miljarder kronor. Det svenska biståndet styrs av Utrikesdepartementet (UD) och genomförs av bland andra UD, Sida och ett antal andra myndigheter. Men även andra aktörer, som exempelvis Sidas ramorganisationer eller olika företagssamarbeten.

21 Mikrofinans Genom mikrofinansprojekt, t ex kooperativt småsparande, når man de som inte har en trygg plats att spara på. Genom att inkludera fattiga i det ekonomiska systemet minskar deras sårbarhet. Genom att de får en ekonomisk grundtrygghet kan de bättre ta till sig andra utvecklingssatsningar, utbildning, osv. Forskning visar att kvinnors deltagande i lokalsamhället och beslutsmakt i hushållet ökar hos kvinnor som nås av mikrofinansprojekt.

22 Swedwatch Samlar in information om svenskrelaterade företags verksamhet i utvecklingsländer. Uppmärksammar missförhållanden som dessa företag eller deras samarbetspartners skapat eller bidragit till. Målet är att minska fattigdom och negativa konsekvenser av produktion och investeringar i utvecklingsländer