Miljoner kronor löpande kostnader och investeringar 28:1

En presentation över ämnet: "Miljoner kronor löpande kostnader och investeringar 28:1"— Presentationens avskrift:

1 Utgifter för miljöskydd 1999-2013 inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin*
Miljoner kronor löpande kostnader och investeringar 28:1 *Sågverk och övrig trävaruindustri Källa: SCB

2 Certifierade miljöledningssystem 2000-2013 Andel av svensk produktion
Procent 28:2 Miljöledningssystem är ett viktigt verktyg i det moderna miljöarbetet och finns idag infört vid i princip alla massa- och pappersbruk och vid flera sågverk. Flertalet bruk väljer att certifiera sina miljöledningssystem antingen enligt den globala standarden ISO eller/och det europeiska EMAS-systemet. 97 % av massan, 98 % av papperet och ca 50% av sågade trävaror tillverkades år 2011 i bruk med certifierade miljöledningssystem.

3 Lösta organiska ämnen (COD) 1978-2014 Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk
Miljoner ton COD Miljoner ton massa 29:1 Utsläppen av löst organisk substans, mätt som COD, har minskat med 90 procent sedan början av 1980-talet och uppgick år 2011 till ca ton. Materialet härstammar från veden och består av ett stort antal föreningar, allt från enkla alkoholer till komplicerat uppbyggda ämnen från ligninet. Måttet COD anger den syreförbrukning som behövs för att bryta ned det organiska materialet. Utsläppen har minskat främst genom ökad recirkulation (slutning) i fabrikerna och installation av reningsanläggningar för avloppsvattnet.

4 Klorerad organisk substans (AOX) 1978-2014 Utsläpp från svenska massa- och pappersbruk
AOX kg/ton blekt kemisk massa Tusen ton AOX 29:2 Utsläppen av klorerad organisk substans, mätt som AOX, har minskat med 97 procent sedan mitten av 1980-talet och uppgick år 2011 till 460 ton. Detta har åstadkommits genom förändrad koknings- och blekningsteknik vid tillverkningen av kemisk massa. Sedan slutet av 1993 används ingen klorgas för blekning vid de svenska bruken. Idag används vanligen syrgas, väteperoxid och klordioxid för blekningen. Utsläppen av AOX vid dessa bruk motsvarar ca 0,08 kg /ton kemisk massa. Vid en del fabriker används inte heller klordioxid, varvid utsläppet av AOX har upphört. Vid omfattande studier av effekterna av avloppsvattnen från fabriker som bleker med respektive utan klordioxid har inga direkta skillnader påvisats. Studierna har utförts i samverkan mellan Naturvårdsverket och branschen.

5 Svavelutsläpp 1978-2014 från svenska massa- och pappersbruk
Miljoner ton massa Tusen ton svavel 30:1 Utsläppen av svavelföreningar, räknat som svavel (S), uppgick år 2011 till ca 2750 ton. Svavelföreningar bildas i processerna för tillverkning av kemisk massa samt vid energianvändningen. Utsläppen har minskat drastiskt sedan 1970-talet. Detta beror till stor del på att oljeanvändningen i stor omfattning ersatts med biobränslen såsom returlutar (använd kokningsvätska), bark och andra trädrester. Förbättrad processteknik har också bidragit till denna utveckling.

6 Ökad produktion och minskade utsläpp 1990-2014
30:2

7 Sveriges utsläpp av växthusgaser 2012 per sektor
9:1 66 miljoner ton CO2-ekvivalenter Källa: Naturvårdsverket, SCB

8 CO2-utsläpp* 2001-2014 per ton avsalumassa och papper
9:2 * Baserat på skogsindustrins fossilbränsleförbrukning. År 2014 är estimerat efter tre kvartals rapportering. Källa: SCB