Livsmedel Halland Se interaktiv version Last data refresh:

En presentation över ämnet: "Livsmedel Halland Se interaktiv version Last data refresh:"— Presentationens avskrift:

1 Livsmedel Halland 2007-2014 Se interaktiv version Last data refresh:
10/13/ :38 AM Downloaded at: 10/28/2016 9:55 AM

2 Livsmedelssektorn i Halland En rapport från Regionkontoret 2016
Region Halland

3 Inledning Sammanfattning
Region Halland har under 2014 arbetat fram och antagit en ”Tillväxtstrategi för Halland ”. Strategin bygger på tre hörnstenar; Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Tre halländska styrkeområden har identifierats i strategin; Hälsoinnovation, Grön Tillväxt och Besöksnäring. Inom styrkeområdet Grön Tillväxt ingår livsmedelssektorn samt skogs- och träindustrin. Denna rapport har tagits fram för att få ett kunskapsunderlag om Hallands livsmedelssektor inför det fortsatta arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin samt kommande program för livsmedelssektorn i Halland. I rapporten redovisas utvecklingen utifrån sysselsättning, utbildningsnivå, åldersstruktur, ekonomisk utveckling och geografisk lokalisering. Statistiken kommer från SCB, Statistiska Centralbyrån och Bisnode. Branschavgränsningen är gjord på femsiffernivå och tanken är att täcka in hela förädlingskedjan (Se SNI-indelning). Databasen (Bisnode) som använts för att positionera företagen på karta är under uppbyggnad. Av 820 företag (AB) har drygt 770 kunnat koordinatsättas i denna rapport och det fortsatta arbetet med databasen ska vara klart vid årsskiftet 2016. Sammanfattning Sysselsättning: Positiv sysselsättningsutveckling i Halland dock sämre än sverigesnittet. I Halland svarar livsmedelssektorn för 7 procent av den totala sysselsättningen vilket placerar Halland på en andraplats år Sysselsättningsutvecklingen har varit speciellt god för kvinnor medan männen har haft en sämre utveckling. Utvecklingen mellan könen är densamma i övriga Sverige. Den största sysselsättningsökningen har kommit inom restaurangverksamheten medan minskningen kan ses inom livsmedels- och dryckestillverkning, speciellt för män. Antalet sysselsatta inom livsmedelssektorn ökade mest i Halmstad, Kungsbacka samt Falkenbergs kommun Utbildningsnivå: Utbildningsnivån hos de sysselsatta inom livsmedelssektorn kännetecknas av en stor andel med gymnasial utbildning och liten andel med eftergymnasial utbildning. Inom livs-medelssektorn har 24 procent högst grundskola jämfört med 12 procent på arbetsmarknaden som helhet. Åldersstruktur: En tydlig skillnad mellan livsmedelssektorn och arbetsmarknaden som helhet är åldersstrukturen på de sysselsatta. Inom livsmedelssektorn är 24 procent sysselsatta i åldern år mot hela arbetsmarknadens 12 procent. Det är också en högre andel åringar inom livsmedelssektorn än övriga näringslivet. Ekonomisk utveckling: Aktiebolagen inom livsmedelssektorn har haft en bättre utveckling av förädlingsvärdet och omsättningen än det halländska genomsnittet. Partihandel med livsmedel tillsammans med restaurangverksamheten visade upp en ordentlig positiv utveckling jämfört med övriga delområden och jämfört med Hallands näringsliv som helhet. Svagast utveckling ser vi inom livsmedels- och dryckestillverkning. Livsmedelssektorn i Halland visar upp en god lönsamhet under perioden och efter 2008 har man dessutom varit lönsammare än det halländska näringslivet. Bland Hallands kommuner har Falkenberg, Halmstad samt Kungsbacka haft en god lönsamhet under perioden. För övriga kommuner har lönsamheten flukturerat. Både partihandel och restaurang-verksamhet hade en bättre lönsamhet än det halländska näringslivet Jordbruket är det enda delområde som haft en låg effektivitet under hela perioden medan partihandel med livsmedel haft en hög under samma period.

4 Livsmedelssektorn i Halland SNI 2007
Jordbruk odlare av spannmål risodlare potatisodlare sockerbetsodlare odlare av grönsaker på friland odlare av grönsaker i växthus svampodlare m.fl. sockerrörsodlare fiberväxtodlare druvodlare odlare av tropiska och subtropiska frukter citrusfruktodlare odlare av kärn- och stenfrukter odlare av andra frukter och bär samt nötter odlare av oljehaltiga frukter odlare av växter för dryckesframställning odlare av kryddväxter mjölkproducenter nötköttsproducenter stuterier och andra hästuppfödare m.fl. får- och getuppfödare smågrisuppfödare slaktsvinsuppfödare äggproducenter fjäderfäföretag blandat jordbruk serviceföretag till växtodling företag för bearbetning av skördade växter företag för bearbetning av utsäde jägare och viltvårdare inkl. serviceföretag Fiske trålfiskare, i saltvatten övriga saltvattensfiskare sötvattensfiskare fiskodlare, i saltvatten fiskodlare, i sötvatten Partihandel med livsmedel provisionshandel med livsmedel, drycker och tobak partihandel med frukt och grönsaker partihandel med kött- och köttvaror partihandel med mejeriprodukter, ägg, matolja och matfett partihandel med drycker partihandel med socker, choklad och sockerkonfektyrer partihandel med kaffe, te, kakao och kryddor partihandel med andra livsmedel, bl.a. fisk icke specialiserad partihandel med livsmedel Restaurangverksamhet restauranger cateringföretag för enskilda evenemang personalmatsalar centralkök för sjukhus centralkök för skolor, omsorgs- och andra institutioner cateringföretag för transportsektorn övriga cateringföretag barer och pubar Livsmedels- och dryckestillverkning kreatursslakterier köttstyckerier fjäderfäslakterier charkuterier och annan industri för köttvaror fiskberedningsindustri potatisindustri juice- och saftindustri annan frukt-, bär- och grönsaksindustri industri för oljor och fetter matfettsindustri ostindustri annan mejerivaruindustri glassindustri kvarnar industri för frukostflingor stärkelseindustri bagerier knäckebrödsindustri industri för kex och konserverade bakverk industri för pastaprodukter sockerindustri sockerkonfektyrindustri choklad- och chokladkonfektyrindustri kaffe- och teindustri industri för senap, ketchup, kryddor industri för lagad mat och färdigrätter industri för homogeniserade livsmedelspreparat övrig livsmedelsindustri industri för beredda fodermedel industri för mat till sällskapsdjur spritdrycksindustri vinindustri cider- och annan fruktvinindustri industri för andra icke-destillerade drycker ölbryggerier mälterier mineralvatten- och läskedrycksindustri

5 Sysselsättning År 2014 sysselsatte livsmedelssektorn i Halland personer. En ökning med personer eller 13 procent sedan år Utvecklingen i Halland har varit sämre än Sverigesnittet och Halland hamnar på en trettondeplats bland länen. Livsmedelssektorns betydelse för arbetsmarknaden kan uttryckas som näringens andel av hela arbetsmarknaden. I Halland svarar livsmedelssektorn för 7 procent av den totala sysselsättningen vilket placerar Halland på en andraplats år Gotland ligger högst på 11 procent.

6 Sysselsättning efter kön
Fler män än kvinnor är sysselsatta inom besöksnäringen både i Halland som i övriga Sverige. Sysselsättningsutvecklingen har varit speciellt god för kvinnor medan männen har haft en sämre utveckling. Utvecklingen mellan könen är densamma i övriga Sverige. Den största sysselsättningsökningen har kommit inom restaurangverksamheten medan minskningen kan ses inom livsmedels- och dryckestillverkning, speciellt för män.

7 Sysselsättning efter delområde
Alla delområden inom livsmedelssektorn i Halland ökade sin sysselsättning mellan åren utom delområdet livsmedels- och dryckestillverkning. I länet minskade livsmedels- och dryckestillverkning med 305 personer sedan Minskningen i Halland var större än i övriga Sverige, - 11 procent mot Sveriges -9 procent. Speciellt god utveckling har däremot delområdena restaurangverksamhet samt fiske haft sedan Inom restaurangverksamhet har också flest antal nya företag tillkommit, vilket är en förklaring till den positiva sysselsättningsutvecklingen.

8 Sysselsättning efter kommun
Bland Hallands kommuner betyder livsmedelssektorn mest i Falkenberg och Laholm med sysselsättningsandelar på 13 respektive 11 procent. Antalet sysselsatta inom livsmedelssektorn ökade mest i Halmstad, Kungsbacka samt Falkenbergs kommun men procentuellt har Hylte och Kungsbacka kommun haft den bästa utvecklingen, 55 respektive 42 procent. Hylte sticker också ut när det gäller sysselsättningsökning bland kvinnor, över 200 procent.

9 Utbildningsnivå Utbildningsnivån hos de sysselsatta inom livsmedelssektorn kännetecknas av en stor andel med gymnasial utbildning och liten andel med eftergymnasial utbildning. Inom livsmedelssektorn har 24 procent högst grundskola jämfört med 12 procent på arbetsmarknaden som helhet. Andelen med eftergymnasial utbildning uppgår inom livsmedelssektorn till 16 procent vilket ska jämföras med 35 procent på hela arbetsmarknaden. Andelen med gymnasial utbildning inom livsmedelssektorn ligger på en högre nivå än hela arbetsmarknaden, 59 procent. Hylte tillsammans med Laholms kommun sticker ut med en högre andel sysselsatta med högst grundskola, 31 procent. Halmstad kommun har högst andel med eftergymnasial samt gymnasial utbildning 2014.

10 Åldersstruktur En tydlig skillnad mellan livsmedelssektorn och arbetsmarknaden som helhet är åldersstrukturen på de sysselsatta. Inom livsmedelssektorn är 24 procent sysselsatta i åldern år mot hela arbetsmarknadens 12 procent. Det är också en högre andel åringar inom livsmedelssektorn än övriga näringslivet. Andelen sysselsatta i åldersgruppen år är högst inom restaurang-verksamhet, 42 procent och inom jordbruk är det en betydligt högre andel i åldersgruppen år än Hallands arbetsmarknad som helhet. Åldersstrukturen inom livsmedelssektorn är sannolikt den viktigaste förklaringen till att utbildningsnivån är lägre än hos övriga branscher. * Fiske visas inte pga. sekretess.

11 Ekonomisk utveckling (AB)
Aktiebolagen inom livsmedelssektorn har haft en bättre utveckling av förädlingsvärdet och omsättningen än det halländska genomsnittet. Aktiebolagens förädlingsvärde inom livsmedelssektorn uppgick 2014 till 3,3 miljarder kr, vilket motsvarar 6,9 procent av hela näringslivets förädlingsvärde. Livsmedelssektorn svarade, med en omsättning på drygt 17 miljarder kr, för 10 procent av den samlade omsättningen i Halland.

12 Ekonomisk utveckling efter delområde (AB)
Partihandel med livsmedel tillsammans med restaurangverksamheten har haft en ordentlig positiv utveckling jämfört med övriga delområden och jämfört med hallands näringsliv som helhet. Svagast utveckling ser vi inom livsmedels- och dryckestillverkning.

13 Lönsamhet (Simplerindex)
Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. I denna rapport har vi valt att visa företagen inom livsmedelssektorn (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Bisnode). Strävan är att produk-tionen ska vara lönsam (effektiv). Företag som ligger nedanför linjen (under 1,0) har en högre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Företag ovanför linjen (mer än 1,0) har en lägre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Nedanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. (För en utförligare beskrivning av Simpler-metoden se Bisnode.com). Livsmedelssektorn i Halland visar upp en god lönsamhet under perioden och efter 2008 har man dessutom varit lönsammare än det halländska näringslivet. Tydligt syns också sambandet mellan det ökade rörelseresultatet (vinst före kostnader) och förbättrad lönsamhet. Bland Hallands kommuner har Falkenberg, Halmstad samt Kungsbacka haft en god lönsamhet under perioden. För övriga kommuner har lönsamheten flukturerat.

14 Lönsamhet (Simplerindex) efter delområde
Jordbruket är det enda delområde som haft en låg effektivitet under hela perioden medan partihandel med livsmedel haft en hög under samma period. Restaurangverksamheten har efter finanskrisen år 2008 förbättrat sin effektivitet samtidigt som livsmedels- och dryckestillverkning haft det omvända förhållandet. Både partihandel med livsmedel och restaurangverksamhet hade en bättre lönsamhet än det halländska näringslivet 2014.

15