SAMHÄLLET OCH INDIVIDEN s MÄNNISKANS LIVSCHANSER – STUDIET AV OJÄMLIKHET Social stratifiering – ojämlikhet mellan individer och grupper i samhället.

En presentation över ämnet: "SAMHÄLLET OCH INDIVIDEN s MÄNNISKANS LIVSCHANSER – STUDIET AV OJÄMLIKHET Social stratifiering – ojämlikhet mellan individer och grupper i samhället."— Presentationens avskrift:

1 SAMHÄLLET OCH INDIVIDEN s.41-46

2 MÄNNISKANS LIVSCHANSER – STUDIET AV OJÄMLIKHET Social stratifiering – ojämlikhet mellan individer och grupper i samhället eller strukturerade ojämlikheter mellan olika grupper av människor Stratifering kan ske pga tillgångar, kön, ålder, religion, etnicitet Individer och grupper har olika stor tillgång till förmåner på grund av sin position i stratifieringssyetemet.

3 Alla sociala stratifieringssystem har tre grundläggande drag gemensamt: 1.Rangordningen gäller sociala kategorier av människor som har vissa gemensamma drag, utan att de för den sakens skull nödvändigtvis interagerar med varandra eller identifierar sig med varandra – rangordningen sker på basis av gemensamma egenskaper 2.Placeringen i rangskalan avgör vilka livschanser och möjligheter som finns tillgängliga. Huruvida de är män/kvinnor, överklass/arbetarklass, svart/vit påverkar deras möjligheter i livet 3.Rangordningen eller statusen på den sociala kategorin förändras mycket långsamt

4 HISTORISKT PERSPEKTIV – FYRA GRUNDLÄGGANDE STRATIFIERINGSSYSTEM Slaveri: extrem form av social ojämlikhet där vissa människor äger andra människor. Slaveri är olagligt i alla världens länder men existerar fortfarande på vissa platser, tex sexslavar eller tvångsarbete Kast: har sin sociala position på livstid – något man föds med och något som därför anses vara omöjligt att ändra. Tex etnicitet, ”ras”, hudfärg, religion, föräldrarnas kast Stånd: stånden utgjorde av sociala skikt med olika skyldigheter gentemot varandrta och olika stora rättigheter och vissa av dessa skilnader var lagstadgade. Till skillnas från astsystemet tolererades äktenskap och rörlighet mellan stånen i viss mån (tex bli adlad om man gjort en instas för kungen, eller köpte sig en titel) Klass: en indelning av människor baserade på ekonomiska villkor, vilket också påverkar deras livsstil. MEN Klassystem är ofta instabila (finns inga formella hinder att man gifter sig mellan olika klasser), klasstillhörigheten är inte medfödd vilket gör den sociala rörligheten större, klasser har en ekonomisk grund, klassysstem är storskaliga och opersonliga

5 TEORIER OM KLASS Karl Marx: samhället består av tre klasser (människans ställning i produktionen) – de som enbart äger sin arbetskraft (lönearbetare), de som äger kapital (kapitalister) och de som äger jord (jordägare) Weber: social stratifiering handlade ej endast om klass utan även status och parti – dessa tre skapar olika positioner samhället. Ansåg att klasskillnader ej endast kom från produktionen utan tex även från kvalifikationer och andra möjligheter som krävs för ett visst jobb (marknadsposition). Status innebär skillnader mellan grupper när det gäller socialt anseende eller den prestige som andra tillskriver dem – status kan uttryckas genom människors livsstil (olika symboler eller markörer tex klädstil, bostadstyp, sätt att parata) och formar en individs sociala ställning i andras ögon. Ens status är ej beroende av ens rikedom (kan ha mycket pengar men låg status eller inga pengar men ändå gott anseende). Ett parti är en grupp med människor som samverkar för att de har liknande bakgrund, mål eller intressen (tex politik, religon)

6 PIERRE BOURDIEU – TEORI OM KLASS Räcker ej att titta på plånboken och därigenom avgöra klasstillhörighet, utan detta avgörs av andra faktorer samhället - ett stort socialt rum där människor lever. i rummet intar vi olika positioner – samlar oss i grupper där vi känner samhörighet (att dela något gemensamt). Vad kan man ha gemensamt? Tex gilla samma fotbollsklubb, idrottsintresse, åsikter, musik eller filmsmak osv. Bourdieu menade att vi människor har olika mycket och olika sorters kapital (INTE kapital som i pengar): ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital. Olika människor har olika mycket kapital i de olika kategorierna - kapital som gör att man är mer eller mindre välutrustad för livet. Alla människor bär med sig ett visst kapital som är kopplat till deras klasstillhörighet – dessa kapital innebär våra samlade möjligheter och förmågor och bestäms av vår bakgrund och förutsättningar

7 PIERRE BOURDIEU Det ekonomiska kapitalet: materiella resurser, alltså hur mycket pengar man har. Det kulturella kapitalet: handlar om vilken typ av kulturell smak man har tex om man föredrar opera eller titta på tv-såpor, föredrar skaldjur eller snabbmat. även utbildning ingår i det kulturella kapitalet Vi skapar positioner utifrån om vi konsumerar finkultur eller populärkultur - vissa kulturella yttringar har mer status än andra - Opera finare än popkonsert. Konstgalleri finare än serietidning. Det i sin tur skapar olika kulturella kapital Vi söker tillhörighet och samhörighet genom kultur – vi söker oss till människor med liknande kulturellt kapital. Det finns ytterligare en dimension av det kulturella kapitalet (ej bara musik, konst och teater) – handlar även om vårt beteende, att man tex vet hur man för sig på operan, äta fint vid en middag, kläder sig vid olika tillfällen. Detta är också en del av det kulturella kapitalet och binder vissa människor samman och skiljer andra åt.

8 PIERRE BOURDIEU Det sociala kapitalet: handlar om våra relationer och sociala nätverk - människor vi känner och är släkt med. Socialt nätverk och socialt kapital samma sak - med stor släkt och vänner har man också stort socialt kapital. Användbart med ett socialt nätverk med inflytelserika och viktiga personer - tex om man skall hjälpa sina barn bli medlem i en exklusiv klubb. Det sociala kapitalet är relevant på så sätt att det öppnar vissa dörrar, ger tillträde till vissa platser och miljöer (eller fält som bourdieu kallade det), tex skaffa jobb genom de rätta kontakterna. Det symboliska kapitalet: Överordnad de andra tre kapitalen. Eller snarare att de andra tre tar sig uttryck i ett symboliskt kapital. Det handlar om vilka kläder, bilar och prylar vi har. Handlar om vilka symboler vi använder för att visa upp vilken klass vi tillhör. En person från överklassen känner snabbt igen en likasinnad genom märket på kläderna eller sättet att föra sig. På samma sätt känner personer från arbetarklassen lätt igen varandra genom sättet de pratar på, vad man pratar om eller vilka matvaror man lägger i kundkorgen. Bekräfta status med symboler!

9 PIERRE BOURDIEU De ekonomiska och kulturella kapitalen är egentligen de viktigaste och mest betydande. Pengar spelar alltså stor roll när det gäller klass men även utbildning och den kulturella smaken. Dessa i kombination med varandra gör att vi söker tillhörighet hos andra människor med liknande kapital. Om vi tänker oss att människor med liknande ekonomiskt och kulturellt kapital söker sig till varandra bygger detta upp grupper av sociala nätverk där människor med liknande kapital sluter sig samman. Man kan alltså se det sociala kapitalet som en följd av ekonomiskt och kulturellt kapital. Lika barn leka bäst enligt Bourdieu. Tillsammans bildar summan av våra kapital ett habitus. Vi kan säga att vårt habitus är svaret på varför vi uppfattar världen på ett visst sätt och handlar på ett visst sätt. Vi är vårt habitus och det berättar vilka vi är, vad vi gillar och ogillar, vilka värderingar vi har. Slutsatsen vi kan dra utifrån detta är att klass alltså har högsta betydelse för vilka vi är som individer beroende på vilket kapital vi har. Våra kapital kokas samman till vårt habitus. Habitus påverkar våra livsstilsval

10 KLASSRESOR Är det möjligt att göra en klassresa? Social rörlighet – rörlighet mellan klasserna – hur lätt eller svårt det är att röra sig mellan klasserna Beroende på hur samhället ser ut finns det olika förutsättningar för detta, tex om det krävs pengar eller inte för att gå i skola Makt – möjlighet till påverkan och kontroll över det egna livet Alla som vill har möjlighet att läsa vidare (Sverige har fri utbildning och möjlighet till studielån) – MEN det har visat sig att det är mycket vanligare att ungdomar som vuxit upp i akademikerhem läser vidare, än ungdomar som vuxit upp i arbetarhem. Möjlig tolkning – ungdomarna i sin uppväxtmiljö har format olika syn på utbildning och arbete utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, eftersom hemmen inneburit olika attityder till utbildning (är alltså fler inblandade faktorer än tillgänglighet och möjlighet)

11

12 Intersektionalitet: komplicerad samverkan mellan en mängd sociala faktorer som formar individens liv