Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved Grafisk härledning av efterfråge- kurvan När priset på varan på x-axeln minskar får.

En presentation över ämnet: "Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved Grafisk härledning av efterfråge- kurvan När priset på varan på x-axeln minskar får."— Presentationens avskrift:

1 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-1 4.1 Grafisk härledning av efterfråge- kurvan När priset på varan på x-axeln minskar får vi nya budgetrestriktioner och nya optimala varukorgar Utifrån detta kan vi rita upp efterfrågekurvan för varan.

2 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-2 4.2 Ökad inkomst Om inkomsten ökar skiftar individens efterfrågekurva. Ändringen gör att individen väljer en ny varukorg. Engelkurvan visar hur efterfrågad kvantitet ändras med inkomsten vid givna priser.

3 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-3 4.2 Inkomstelasticiteter Från kapitel 2: Normala varor, varor vi köper mer av när inkomsten ökar, ξ>0. Lyxvaror är normala varor där ξ>1. Nödvändiga varor är normala varor där 0< ξ≤1. Inferior (underlägsna) varor, varor vi köper mindre av när inkomsten stiger, ξ<0.

4 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-4 4.2 Engelkurvan och inkomstelasticiteter Formen på Engel- kurvan visar att varor kan vara både inferiöra och normala beroende på individens inkomst.

5 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-5 Inkomstelasticiteter för olika livsmedel

6 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-6 4.3 Efterfrågeeffekter av en prisökning Holding tastes, other prices, and income constant, an increase in the price of a good has two effects on an individual’s demand: 1.Substitution effect: the change in quantity demanded when the good’s price increases, holding other prices and consumer utility constant. 2.Income effect: the change in quantity demanded when income changes, holding prices constant. When the price of a good increases, the total change in quantity demanded is the sum of the substitution and income effects.

7 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-7 4.3 Income and Substitution Effects The direction of the substitution effect is always unambiguous. When price increases, individuals consume less of it because they are substituting away from the now more expensive good. The direction of the income effect depends upon whether the good is normal or inferior; it depends upon the income elasticity. When price increases and the good is normal, the income effect is negative. When price increases and the good is inferior, the income effect is positive.

8 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-8 4.3 Income and Substitution Effects with a Normal Good Beginning from budget constraint L 1, an increase in the price of music tracks rotates budget constraint into L 2. The total effect of this price change, a decrease in quantity of 12 tracks per quarter, can be decomposed into income and substitution effects.

9 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-9 4.3 Kompenserad efterfrågekurva Okompenserad, eller Marshalliansk efterfrågan Konsumentens nytta tillåts variera med varans pris. Innehåller både inkomst- och substitutionseffekt Kompenserad, eller Hicksiansk efterfrågan visar hur efterfrågad kvantitet ändras med priset om nyttan hålls konstant. Innehåller enbart substitutionseffekt. Konsumenten måste kompenseras med extra inkomst vid en prisökning för att hålla nyttan konstant.

10 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-10 4.3 Kompenserad efterfrågekurva Vi har tagit fram kompenserad efterfråga genom att minimera utgifterna. Därefter har vi härlett en utgiftsfunktion. Man kan också göra tvärtom: E är den minsta utgift som tillåter konsumenten att uppnå en viss nytta vid givna priser: Derivera E m.a.p. p 1 så får vi den kompenserade efterfrågan av q 1 : Shephard’s lemma. Användbart när vi nu delar upp den totala efterfråge- ändringen av en prishöjning i substitutions- och inkomsteffekt

11 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-11 4.3 Slutsky Equation We graphically decomposed the total effect of a price change on quantity demanded into income and substitution effects. Deriving this same relationship mathematically utilizes elasticities and is called the Slutsky equation. is elasticity of uncompensated demand and the total effect is elasticity of compensated demand and the substitution effect is the share of the budget spent on the good is the income elasticity is the income effect

12 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-12 5. Välfärdseffekter Nyttofunktionen är ordinal så vi vet att en förändring gör det bättre eller sämre, men inte med hur mycket. Vi skulle vilja ha ett mått som gör att vi vet om välfärdsförändringarna är stora eller små. Vi framställer här mått i kronor där välfärdsförändringen efter t.ex. en prishöjning motsvarar värdet av en minskad inkomst med ett särskilt belopp.

13 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-13 5.1 Konsumentöverskott Consumer surplus (CS) är arean under efterfrågekurvan och över marknadspriset.

14 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-14 5.2 Konsumentens välfärd och utgiftsfunktionen Om priset stiger kan man mäta “skadan” som den inkomstökning man behöver ge individen för att hålla nyttan konstant. Nyttan är dock ej konstant längs den okompenserade efterfrågekurvan. Ett mer exakt mått tar hänsyn till utgiftsfunktionen och den kompenserade efterfrågan eftersom de håller nyttan konstant: Utgiftsfunktionen: Välfärdseffekten av en prishöjning är då den inkomst man måste ge individen för att kompensera nyttoförlusten. Välfärdsförändring till följd av ökning till p 1 * :

15 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-15 5.2 Konsumentens välfärd och utgiftsfunktionen Två alternativ: Compensating variation är den mängd pengar man måste ge individen för att kunna stanna kvar på sin ursprungliga indifferenskurva. Equivalent variation är den mängd pengar man måste ta från individen I ursprungsläget för att skadan skall bli lika stor som prishöjningen (dvs hamna på den nya indifferenskurvan) Vilket man väljer beror på i vilket sammanhang man vill mäta välfärdseffekten.

16 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-16 5.2 Compensating Variation och Equivalent Variation Indifferens- kurvorna kan användas för att mäta compensating variation (CV) och equivalent variation (EV).

17 Copyright © 2011 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 4-17 5.2 Three Measures: CS, CV, and EV Relationen mellan måtten för normala varor: |CV| > |∆CS| > |EV| |CV|=A+B+C |∆CS|=A+B |EV|=A I många fall är skillnaderna små och man kan använda ∆CS som approximation (görs I resten av boken)