Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Respiration Dick Delbro Vt-10.

En presentation över ämnet: "Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Respiration Dick Delbro Vt-10."— Presentationens avskrift:

1 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-10

2 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3. Skydda mot uttorkning, skydda mot invasion av patogener. 4. Ljudproduktion – kommunikation. 5. Luktsinnet. 6. Reglering av blodvolym och blodtryck. 7. Endokrin funktion: Omvandlar angiotensin I till angiotensin II.

3 Fig. 23-1 Organisation av respirationssystemet

4 Fig. 23-2 Respirations- slemhinnan

5 Fig. 23-3 ÖL: Näsa, näshåla bihålor farynx (3 delar)

6 Varför är det bättre att andas med näsan än med munnen? Värmer upp luften. Förhindrar uttorkning av luftvägs- slemhinnan.

7 Larynx – struphuvudet: Den ljudproducerande delen av luftvägarna Larynx byggs upp av brosk, ligament och muskulatur (tvärstrimmig). De yttre larynxmusklerna lyfter larynx uppåt-framåt vid sväljning och förhindrar att föda kommer ner i larynx.

8 Fig. 23-4

9 Larynx’ inre Falska stämbanden: Kraftiga slemhinneveck mellan sköldbrosk och kannbrosken. Uppgift: Fukta (de äkta) stämbanden. Stämbanden: Tvärstrimmig, viljestyrd muskulatur, elastisk vävnad och slemhinna.

10 Fig. 23-5

11 Lurftstrupen (trachea) och vänster-höger huvudbronk leder luft till lungorna Trachea (11 cm lång, 2,5 cm diameter): Hästskoformade broskringar. Glatt muskel på baksidan. ”Dammsugarslang.”

12

13 Fig. 23-6

14 Vardera lungan omges av den dubbelväggiga lungsäcken - pleuran

15 Vänster lunga består av två lober, medan höger består av tre.

16 Fig. 23-7

17 Bronkträdet Bronkerna grenar upp sig i allt mindre grenar. Totalt 23 delningar. Brosket i bronkerna blir mer och mer sparsamt. När bronkerna blir tillräckligt små har de inget brosk utan enbart glatt muskel: Bronkioler (0,3 mm i diameter).

18 Alveolerna Respiratorisk bronkiol grenar upp sig i flera alveolargångar. Varje alveolargång mynnar i en alveolarsäck som är uppbyggd av flera lungblåsor (alveoler). 150 miljoner alveoler per lunga. Vad menas med begreppet dead space?

19 Fig. 23-9

20 Alveolernas uppbyggnad Pneumocyter typ 1: Skivepitel. Alveolarmakrofager. Pneumocyter typ 2: Producerar surfaktant som sänker ytspänningen och gör det lättare att andas.

21 Fig. 23-11

22 Lungan har två cirkulationssystem En ”syresättande” kärlkrets från aorta (a. bronchialis); systemkretsloppet (stora kretsloppet). Lungkretsloppet (lilla kretsloppet).

23 Ventilation – när luften går mellan yttervärlden och alveolen En tryckskillnad mellan alveolen och yttervärlden driver luftflödet. Trycket i alveolen bestäms av lungvolymen: Stor lungvolym = lågt alveoltryck. Liten lungvolym = högt alveoltryck. Lungvolymen bestäms av trycket i lungsäcken. Trycket i lungsäcken bestäms av bröstkorgsvolymen. Bröstkorgsvolymen bestäms av aktiviteten i andningsmusklerna (intercostalmuskler och diafragma).

24 Fig. 23-16

25 Statisk spirometri = andningsvolymer Du måste kunna: -Tidalvolym. -Vitalkapacitet. -Total lungkapacitet. -Residualvolym.

26 Fig. 23-17

27 Andningsvolymer Andningsminutvolym = andningsfrekvens x tidalvolym. Alveolarventilation = andningsfrekvens x (tidalvolym – dead space).

28 Gasutbytet mellan alveolen och blodet sker genom diffusion Definition av diffusion: Transport p.g.a. koncentrationsskillnad. Gasers koncentration mäts i partialtryck (mm Hg eller Pascal). I lungvenblodet: PO 2 = 13,3 kPa; PCO 2 = 5,3 kPa).

29 Fig. 23-19

30 Syrgastransporten i blodet sker med röda blodkropparnas hemoglobin Fig. 19-3

31 Hemoglobin, forts Varje Hb-molekyl består av 4 subenheter, kan binda 4 syremolekyler. Varje erytrocyt innehåller 280 miljoner Hb- molekyler. 100 ml blod som lämnar alveolen transporterar 20 ml syrgas. Hemoglobinets syremättnad (saturation): Idealt 100%. Varierar med PO 2, blod-pH, kroppstemperatur, ämnesomsättning i erytrocyten.

32 Koldioxiden transporteras i blodet: Löst, som kolsyra, och bundet till Hb

33 Fig. 23-23

34 Fig. 23-24

35 Andningsregleringen Andningen styrs fr.a. från andningscentrum i hjärnstammen. Andningsreflexer. Centrala och perifera kemoreceptorer

36 Fig. 23-26