Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved Arbetsutbud Hittills har vi hållit individens inkomst konstant och tänkt på konsumtion.

En presentation över ämnet: "Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved Arbetsutbud Hittills har vi hållit individens inkomst konstant och tänkt på konsumtion."— Presentationens avskrift:

1 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-1 5.5 Arbetsutbud Hittills har vi hållit individens inkomst konstant och tänkt på konsumtion av två varor Genom att variera arbetsutbudet kan man dock påverkar sin inkomst och man kan se fritid som en vara. Vad kan man använda tillgänglig tid till? Arbeta (H = hours) för att tjäna pengar (w = wage) och köpa varor Inte arbeta och istället ha fritid, N Konsumtionen består av Y=wH+Y * där Y * är arbetsfri inkomst Nytta: Tidsrestriktion: Inkomst:

2 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-2 5.5 Härleda arbetsutbudet Man vill arbeta så många timmar så att nyttan maximeras givet restriktionerna (Y*=0): Första ordningens villkor för en inre lösning: Vi kan skriva om: Även i denna nyttomaximering får vi MRS=MRT.

3 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-3 5.5 Arbetsutbud Hur mycket jobbar man vid olika löner?

4 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-4 5.5 Vad händer vid en löneökning? En löneökning ger både en inkomst- och en substitutionseffekt. Totaleffekten är e 1 till e 2. Substitutionseffekten e 1 till e * (Mer Y, mindre N). Inkomsteffekten e * till e 2 (Mer av både Y och N). Totalt: Y ökar definitivt, men generellt vet vi ej vad som händer med N,H. Här dominerar dock inkomsteffekten.

5 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-5 5.5 Shape of the Labor Supply Curve Det är inte självklart vilken effekt som dominerar Vissa studier tyder på att substitutionseffekten dominerar vid låga inkomster och inkomsteffekten vid höga.

6 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-6 InkomstelasticitetKompenserad löneelasticetet Män-0,1 – 0,00,08 – 0,24 Kvinnor-0,24 – -0,030,22 – 1,07 Kvinnors arbetsutbud känsligare. Oftast dominerar substitutionseffekten. Källa: Agell m.fl. (1995), Svensk ekonomi (2008), Andrén (2011)

7 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-7 Jobbskatteavdrag - låg lön Fritid Inkomst B Hög lön

8 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-8 K Källa: Lundgren m.fl. (2008)

9 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-9 Anhopning vid brytpunkten för statlig inkomstskatt? Källa: Bastani & Selin (2014)

10 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-10 Diskussionsfrågor Vad finns det för saker vi missat som också kan ha betydelse för hur mycket människor jobbar? Nu har jobbskatteavdraget trappats av för höginkomsttagare. Vad tror ni kommer att hända med arbetsutbud och skatteintäkter?

11 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-11 16 Beslut under osäkerhet Skall jag köpa en Triss-lott? Vilken är nyttan av ett paraply? Är det värt att teckna en försäkring? Skall jag köpa aktier? Vi kan få olika utfall och nyttan beror på utfallet. Vi kan inte ha samma angreppssätt som tidigare.

12 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-12 16.1 Risk

13 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-13 Skillnad mellan förväntat värde och förväntad nytta

14 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-14 16.2 Attityder till risk Tre olika kategorier av riskpreferenser: Val mellan att få 50 kr säkert eller att kasta krona eller klave och få antingen 0 eller 100 kr. Den som inte vill kasta krona eller klave är riskavert. Den som är indifferent är riskneutral. Den som är risk preferring kastar hellre krona eller klave. Vi antar oftast att människor är riskaverta och har en konkav nyttofunktion.

15 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-15 16.2 Risk Aversion

16 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-16 16.2 Arrow-Pratts mått på absolut riskaversion

17 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-17 16.3 Försäkring Om man är riskavert är man villig att betala för att minska risken. Ex: En individ har 100 kr och förlorar med 20% sannolikhet hälften. Hur mycket försäkrar man sig om man erbjuds en aktuariemässigt rättvis försäkring? Aktuariemässigt rättvis försäkring: Inbetald försäkringspremie=förväntad utbetalning Man betalar en premie P och får en ersättning G vid förlust. I detta fall är P=0.2G

18 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-18

19 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-19 Man tar alltså full försäkring om försäkringen är rättvis. EU m =0.8 ln 90+0.2 ln 90=4.50, dvs genom att köpa försäkring ökar man den förväntade nyttan. Försäkringsbolagets förväntade vinst är noll. Kan försäkringsbolaget tjäna pengar på en riskavert försäkringstagare?

20 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-20

21 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-21 Kapitel 18 Asymmetrisk information Ni är potentiella försäkringstagare och jag är försäkringsbolag. Ni är riskneutrala och riskerar att förlora 100 kr (dvs, betalningsvilja för försäkring är θ*100) Ni har olika förlustrisk: –A – K : θ=0,1 –L – Ö : θ=0,5 Jag vet inte vad var och en heter, utan bara att hälften tillhör vardera grupp.

22 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-22 Jag erbjuder två aktuariemässigt rättvisa fulla försäkringar: –F1: P1=0,1*100=10 kr –F2: P2=0,5*100=50 kr –Ni får välja vilken försäkring ni vill köpa –EΠ=0,9*10+0,1*50-0,5*10-0,5*50=-16<0

23 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-23

24 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-24 Adverse selection Olika människor har olika risk och risken är känd av försäkringstagarna, men inte av försäkringsbolaget. Den dolda informationen gör att försäkringsbolaget förlorar, både om de erbjuder ett enda eller flera olika aktuariemässiga kontrakt. Lösningar: –Generella och obligatoriska försäkringar –Screening möjligt med teknisk utveckling

25 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-25 Moral hazard Genom sitt beteende kan man påverka risken, t.ex. brandvarnare, fysisk aktivitet etc. Om åtgärderna är kostsamma och man har tillgång till full försäkring struntar man i dem eftersom försäkringsbolaget inte kan observera vad man gör (Dolt beteende). Lösningar: –Mindre än full försäkring, självrisk –Övervakning…

26 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-26 Diskussionsfrågor Fundera över marknader där det finns adverse selection och moral hazard och vad man kan göra/har gjort för att mildra problemen.

27 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-27 16.5 Behavioral Economics and Uncertainty Why do many individuals make choices under uncertainty that are inconsistent with the predictions of expected utility theory? 1.Difficulty assessing probabilities Gambler’s fallacy Overconfidence 2.Behavior varies with circumstances Framing Certainty effect 3.Prospect theory

28 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-28 16.5 Behavioral Economics of Risk Prospect Theory Value Function

29 Copyright ©2014 Pearson Education, Inc. All rights reserved.16-29