Språksystemet 3, ordklasser Institutionen för svenska språket Lars-Gunnar Andersson.

En presentation över ämnet: "Språksystemet 3, ordklasser Institutionen för svenska språket Lars-Gunnar Andersson."— Presentationens avskrift:

1 Språksystemet 3, ordklasser Institutionen för svenska språket Lars-Gunnar Andersson

2 Ordklasser och satsdelar Vad är älgen för satsdel? Vad är älgen för ordklass? Älgen gömde sig.Vi såg älgen. SUBJEKTOBJEKT KategoriFunktion OrdklasserSatsdelar

3 Hur många ordklasser finns det? I min skolgrammatik var det nio. Dahls grammatik har tio. Källström har 11, liksom SAG (Svenska Akademiens grammatik). Vem bestämmer? Vad är sanningen om antalet ordklasser? Hur många ord finns det i svenskan? Är det inte en märklig tanke att alla dessa ord snyggt och prydligt ska trilla ner i 9, 10 eller 11 högar?

4 Vilka ordklasser har vi i svenskan? Nämn en och ge ett exempel! Subst antiv VerbAdjek tiv Ad- verb Pro- no- men Pre- posi- tion Kon- junkti on Sub- junkti on Räk- neord Inter- jektio n Infini tivmä rke Stolar kärlek snus Hönö Ting- ord Sing- plur Subj- obj Se älska kan varit Handl ing Temp us predi kat Glad tysta Lurad avig Egen- skap Komp aratt attrib ut Inte sällan ut trolig en ? adver bial Vi, ni oss ingen Man Er- sätter nome n Subj- obj På i under På tal om Relati oner Del av... Och men ty för Binde r ihop staser och fraser Att om som fastän Inled er bisats er Ett första elva tusen Anger antal och ordni ng Ja nej usch tusan Uttry cker känsl år, står självs tändi gt Att Står före verb i infinit iv

5 Vilka är de vanligaste orden i svensk tidningstext? (från Allén Tiotusen i topp (1972)) Och, i, att, en, som, det, är, av, den, på (här hittar vi ordklasserna: konj, prep, subj/inf.märke, art/pro, subj/prep, art/pro, (hjälp)verb, prep, art/pro, prep) För, med, de, till, har, inte, ett, om, man, han (hon på plats 79) (här hittar vi prep, prep, art/pro, prep, verb, adverb, art/pro, subj/prep, pro, pro) Om vi skulle ha en lista för de vanligaste orden i talspråket, vad skulle då komma in på listan?

6 Substantiv Substantiv (”egentliga”) Egennamn Böjning hos vanliga substantiv: Species (bestämd – obestämd form, en stol – stolen, ett bord – bordet) Genus: två genus i svenskan: utrum (en, den) – neutrum (ett, det) Numerus: två numerus: singularis – pluralis Deklinationer, sex stycken: -or, -ar, -er, -r, -n, -0 Dessutom: man-män, moder-mödrar, centrum-centra, schema-? Kasus: Det finns två kasus hos substantiven (flickan-flickans) men tre kasus hos personliga pronomen (hon-hennes-henne).

7 Vad är genus, egentligen? Genus är en indelning av ett språks substantiv med avseende a. på val av personligt pronomen b. på val av artikel, adjektivböjning och eventuellt annat Hur många genus finns enligt a och b i följande språk – Sve. Eng. Ty. Fr. Sp. It. Ry. Po. Fi. Ung. Swahili A: B: Vad är det för bra med grammatiskt genus?

8 Vad är kasus, egentligen? Kasus sägs de språk ha som genom ändelser eller fristående ord markerar vilken syntaktisk roll ett visst led i satsen har. Tyskan har fyra kasus, svenskan har två, finskan har … Nominativder Mannmannenhanhon Genitivdes Mannesmannenshanshennes Dativdem Mann(e)mannenhonomhenne Ackusativden Mannmannen honomhenne

9 Substantiv, forts. Här lanseras också distinktionen räknebara, individuativa (odelbara, ex. stol) – icke-räknebara, dividuativa (delbara, ex. smör). Den här semantiska distinktionen visar sig i den grammatiska distinktionen artnamn (en stol – fem stolar) – ämnesnamn (lite smör – mycket smör, ett smör - *fem smör). Många/mycket bilar, cyklar, sten, människor etc.

10 Verb Vanliga verb Hjälpverb Tempusformer: presens – preteritum Modus: indikativ – imperativ – (konjunktiv) Finita verbformer: imperativ, presens, preteritum, konjunktiv (former som ensamma kan utgöra predikat i en sats). Infinita verbformer: infinitiv (kasta), supinum (kastat), presens particip (kastande), perfekt particip (kastad). Verbens temaformer och konjugationer, tre svaga konjugationer och en stark (avljud: springa-sprang-sprungit).

11 Konjugationer ImperativInfinitivPresensPreteritumSupinumParticip Kasta Kasta-rKasta-deKasta-tKasta-d (1) Hinta Hinta-rHinta-deHinta-tHinta-d KöpKöp-aKöp-erKöp-teKöp-tKöp-t (2) VägVäg-aVäg-erVäg-deVäg-tVäg-d Ro Ro-rRo-ddeRo-ttRo-dd (3) Sy Sy-rSy-ddeSy-ttSy-dd SpringSpring-aSpring-erSprangSprung-itSprung-en FrysFrys-aFrys-erFrösFrus-itFrus-en BitBit-aBit-erBetBit-itBit-en

12 Verb, forts. Diates: aktiv-passiv form (Hunden jagar katten, Katten jagas av hunden). Hjälpverb Tempusbildande: ha, kommer (att) Passivbildande: bli Modala: böra, få, kunna, lär, måste, måtte, skola, torde, vilja Kopulativa: vara, bli (Hjälpverb har sällan fullt böjningsmönster, oklart hur många hjälpverb det finns, t.ex. Han borde ha kunnat försöka sluta röka)

13 Adjektiv Komparation: positiv-komparativ-superlativ Komparation med –are, -ast och mer, mest (söt, sympatisk, fyrkantig, påflugen). Kan alla adjektiv kompareras? Död, levande, gift, rektangulär, demokratisk, rättvis Adjektivens kongruensböjning: species, numerus, genus. Rest av gammal böjning i maskulinum: den lille pojken, den lilla flickan.

14 Adjektiv/particip ”Participen är verbavledda adjektiv. Betydelsemässigt befinner de sig på en glidande skala. Somliga particip har ett klart samband med den betydelse som verbets övriga former har, t.ex. ett bevisat brott (…). Andra particip har ett svagt samband (…) en balanserad framställning.” Beteckningen ”particip” markerar att det är en klass av ord som ”deltar” i mer än en kategori. Ibland har de fått var en egen ordklass, men här är de alltså adjektiv.

15 Pronomen (med undergruppen artiklar: en, ett, den, det) Substantiviska/självständigaAdjektiviska/förenade Personliga: Jag, mig, du, dig, han, hon, (hen), den, det, vi, oss, ni, er, de, dem (dom) Possessiva: Min, din, vår(an), er(an), deras, hans, hennes, (hens) Reflexiva: sigReflexivt-possessivt: sin, sitt, sina Obestämda (indefinita): någon, en del, somliga; man, en, ens Demonstrativa: detta, den här, dessa, den (betonat) Relativa: vilken, vars, (som?) Frågande: vem, vadFrågande: vilken, vilket, vilka Reciproka: varandra, varandrasMängdpronomen (tidigare del av indefinita: all, hel, båda, varje Jämförande: sådan, annan, samma

16 Räkneord Grundtal (fem) och ordningstal (femte). Är räkneord en öppen eller sluten ordklass? Hur skriver man räkneord? Ibland med bokstäver, ibland med siffror, ibland en kombination: åtta personer, 8 personer, 23 miljoner. Inte lätt att veta om hundra, tusen, miljon, miljard är räkneord eller substantiv. SAOL säger substantiv för de två senare.

17 Adverb ”Adverben utgör en oenhetlig ordklass som inte kan täckas med någon övergripande innehållsdefinition”. Princip: om du inte vet vilken ordklass ett ord tillhör, gissa på adverb. I traditionell grammatik räknades också adjektivets neutrumform på –t som adverb när den användes adverbiellt men som adjektiv i andra användningar: Huset låg vackert (adverbial) – Huset såg vackert ut (predikativ), ett vackert hus (attribut). I Källströms grammatik beskrivs vackert i samtliga fall som adjektiv när det gäller ordklasstillhörigheten – liksom i Svenska Akademiens grammatik.” Här, hit, där, dit, borta, där borta, nu, sedan, troligen, möjligtvis, kanske, nog, ofta, aldrig, inte, alltså, så-att-säga, för sjutton, var, vart, …

18 Prepositioner På, i, av, om, till, från, framför, bakom, innanför, vid sidan av, På tal omarbetslösheten lovade statsministern att … Angående

19 Infinitivmärket Ordklassen har en medlem: att Det finns två att i svenskan, infinitivmärket att (kan uttalas å) och subjunktionen att (uttalas aldrig å) Jag gillar att läsa. Jag gillar att du läser grammatik med sådan entusiasm.

20 Konjunktioner Och, samt, eller, men, för, ty Samordnar led (ord, fraser, satser) av samma slag. Jag träffade Eva och Lasse. (ord) Jag köpte en ny ost och lite middagsmat. (fras) Jag valde fiskrätten och Kalle tog förstås kötträtten. (sats) ? Jag gillar Eva och att se på fotboll.

21 Subjunktioner (tidigare: underordnande konjunktioner) Inleder bisatser. Att, om, som, därför att, eftersom, trots att, när, innan, på det att, genom att, (även fast, eftersom att) Jag upptäckte några besvärande stavfel när jag läste texten. När jag läste texten upptäckte jag några besvärande stavfel.

22 Vilken ordklass är än? Lästips: Språkriktighetsboken s. 229. Heter det han är längre än jag eller han är längre än mig? Vilka argument finns för det ena eller andra alternativet? Jämför följande två meningar som handlar om Pelle och Pelles bror. Vilken låter bäst? Pelle är två cm längre än sin bror. Pelle är två cm längre än hans bror. Om du tycker att än sin bror låter bäst, så använder du än som preposition (jfr gav boken till sin bror). Om än är preposition: längre än mig, längre än sin bror Om än är subjunktion: längre än jag (är), längre än hans bror (är) – samma typ av resonemang gäller för som jag/mig.

23 Interjektioner Ja, nej, okej, ah, oh, åh, öh, bläh, stön, suck, Är öh ett ord? Om det är ett ord, så ska det in i ordboken och kunna beskrivas betydelsemässigt. Försök! Är interjektioner en öppen eller sluten ordklass? ”Jag gick upp på morgonen och kände mig liksom uuhhgh.” Nu är genomgången slut – jippie!

24 Lite ordklassövning 1. Vilken ordklass tillhör de här orden? Och hur vet du det? Grammatik, äta, fort, snabb, eftersom, jippi, alltid, säker, säkert, och, när, olja, att, under, vad, sko, ta, ut, ta ut, på, ringa på, rubbad, gniden, fläng, fem, femte, mina, morfar, måste, absolut, före, innan,

25 Ordet gru:s ordklasstillhörighet, Övning Antag att det fanns ett ord gru på svenska. Skriv ner en mening som antyder att gru är ett substantiv, ett verb, ett adjektiv osv. för Källströms alla elva ordklasser. Till exempel skulle följande mening illustrera ordet som en preposition: Du hittar boken gru pianostolen.

26 Ordklassövning på nätet Man kan öva såväl ordklasser som satsdelar på nätet. Då gör man så här: Gå in på Språkbanken, välj sedan Lärka. Där väljer du antingen ”Öva ordklasser” (förvalt) eller ”Öva satsdelar”. Ordklasserna är (tyvärr) inte precis desamma som vi har i grammatikkompendiet. Där det står att man valt 11 av 11, kan man gå in och plocka bort ”particip” och ”determinerare”, eftersom det är ordklasser vi inte ägnat oss åt. Sedan kan man öva hur mycket man vill. Om man får fel, bör man försöka igen tills det blir rätt. Observera att Lärka inte nödvändigtvis alltid har rätt.