SAMHÄLLSEKONOMI. Byteshandel Värdefulla metaller Mynt Stämpel 1. BEHÖVS DET PENGAR?

En presentation över ämnet: "SAMHÄLLSEKONOMI. Byteshandel Värdefulla metaller Mynt Stämpel 1. BEHÖVS DET PENGAR?"— Presentationens avskrift:

1 SAMHÄLLSEKONOMI

2 Byteshandel Värdefulla metaller Mynt Stämpel 1. BEHÖVS DET PENGAR?

3 Varför handlar vi med varandra? Olika talanger Man behöver inte göra allt själv…

4 2. HUR BESTÄMS PRISET? Marknad Köpare och säljare

5 UTBUD OCH EFTERFRÅGAN BESTÄMMER PRISET LÅGT PRIS Om det är många som vill sälja är utbudet stort Om det är få som vill köpa blir efterfrågan låg Om det är många som vill köpa blir efterfrågan hög HÖGT PRIS

6 EKONOMISKA SYSTEM Ekonomi – hushålla Privatpersoner – privatekonomi Företag – företagsekonomi Land - nationalekonomi

7 PRIVATPERSONER INKOMSTER LÖN BARNBIDRAG UTGIFTER HYRA MAT BIL EL NÖJE

8 FÖRETAGSEKONOMI PRODUKTIONSFAKTORER REALKAPITAL ARBETSKRAFT KUNSKAP RÅVARA

9 NATIONALEKONOMI VAD SKA PRODUCERAS? HUR SKA PRODUKTIONEN GÅ TILL? HUR SKA RESULTATET AV DET SOM TILLVERKAS FÖRDELAS?

10 PLANEKONOMIstaten bestämmer vad som ska produceras, hur mycket och till vilka priser. Staten styr landets ekonomi. Kan leda till såväl brist på varor som varor med dålig kvalitet. Kan leda till dålig ekonomisk utveckling och låg effektivitet. Kuba och Nordkorea. MARKNADSEKONOMImarknaden (köpare & säljare) beslutar om vad som ska producerar, hur mycket och till vilket pris. Utbud och efterfrågan styr priset. Kan leda till stora inkomstskillnader. USA och Hongkong BLANDEKONOMIstaten styr viktiga områden (utbildning, sjukvård, barnomsorg, äldrevård). Marknaden (privatpersoner & företag) har stor frihet. Marknadsekonomi med stora inslag av planekonomi.

11

12

13

14 BANKERNA Amortering – du betalar tillbaka en mindre del av lånet varje månad. Ränta – avgift som banken tar för att låna dig pengarna. Denna betalas varje månad.

15 FÖRETAGETS PRODUKTIONSFAKTORER BILTVÄTT Arbetskrafttvå personer som tvättar kundernas bilar Råvarorvatten och rengöringsmedel Realkapitallokal och högtrycktvätt Kunskapveta hur man tvättar en bil ren

16 KONKURRENS Fri konkurrens - företagen anstränger sig för att göra bra varor och hålla låga priser. Monopol – ett enda företag som säljer en viss produkt. Företaget kan ta ut vilket pris de vill, så länge kunderna är beredda att betala. Ex. Systembolaget Oligopol - mellanting mellan fri konkurrens och monopol. Ett fåtal företag som säljer samma vara eller tjänst. Ex. bensinmackarna. Kartell – företag som säljer samma vara eller tjänst kommer överens om höja priser lika mycket. Förbjudet.

17 SKATT DIREKT Dras från lönen T ex kommunalskatt INDIREKT Betalas när vi köper något En del av priset går till staten och kallas moms

18 STATLIG SKATT MOMS – när vi köper en vara eller en tjänst betalar vi mervärdesskatt som är inräknad i priset. KAPITALINKOMST – när vi får ränta från banken eller säljer aktier för ett högre pris än vi köpte dem för, betalar vi en del av förtjänsten i skatt. BOLAGSSKATT – svenska företag betalar en del av sin vinst i skatt. PUNKTSKATTER - speciella skatter på sånt som är skadligt för oss eller påverkar vår miljö t ex tobak och bensin.

19 STATENS BUDGET Budgetproposition – ett förslag på vilka utgifter staten ska ha för året som kommer. Ekonomisk tillväxt – staten kan påverka detta genom att ändra skatter och bidrag Finanspolitik – när staten med hjälp av budgeten försöker styra den ekonomiska utvecklingen. Statsskulden – staten har lånat pengar

20 EKONOMISK UTVECKLING HÖGKONJUNKTUR Goda tider Handlar och investerar Risk för inflation Lönekrav LÅGKONJUNKTUR Dåliga tider Handlar och investerar mindre Arbetslöshet

21 RIKSBANK Chef över Sveriges banker Styr räntepolitiken i Sverige genom reproräntan – den ränta som Riksbanken tar när banker lånar pengar av dom.

22 Lägg till företagen, konkurrens mellan företag, stat landsting kommun, statens budget, ekonomisk utveckling.

23 VARFÖR HANDLAR LÄNDER MED VARANDRA? Naturtillgångar och tekniskt kunnande ojämnt fördelade Stora företag kräver allt större marknader Efterfrågan på utländska varor

24 GLOBALISERING PÅ OLIKA SÄTT Global – latin – klot /boll - världen Utbredd handel – internationell ekonomi Musik, mode, trender, kultur, politik… http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9809/17/telegram/inrikes38.html

25 + Ökade kontakter minskar risk för krig, konflikter, främlingsfientlighet + Produktion och välstånd ökar + Liberalisering – lagar och regler blir enklare eller tas bort för att stimulera handel eller för att underlätta. + Fair trade -Vissa regioner i världen har gynnats -Fair Trade -Fattiga länder utnyttjas GLOBALISERING PÅ GOTT OCH ONT

26 IMPORT OCH EXPORT Export – svenska företag säljer till utlandet Import – svenska företag köper från utlandet Handelsbalans – jämför värdet av alla de varor som ett land exporterar och importerar under ett år. Positiv handelsbalans – exporten större än importen Negativ handelsbalans – importen större än exporten

27 ÖKAD EXPORT GYNNAR HELA SAMHÄLLET Positiv handelsbalans Driver på den ekonomiska utvecklingen Företag kan anställa fler och investera Företag kan köpa mer transporter – ger fler jobb Staten får in mer skattepengar – som kan användas till vägar, sjukhus, skolor

28 INTERNATIONELL HANDEL SÄNKER PRISERNA Mer varor att välja på – större utbud Högre konkurrens Företag kan gå i konkurs – arbetslöshet Tull - staten lägger på en avgift på de varor som importeras. Skyddar den inhemska marknaden. Handelshinder. Protektionism - ett system med tullar Frihandel – ett system utan tullar. WTO EU – europeiska unionen, tullunion mellan medlemsländer, gemensam tull mot resten av världen EMU - union med gemensam valuta, euro., inom EU

29 VALUTA Olika värde Valutamarknad - valutaspekulation Högkonjunktur – efterfrågan på svenska kronor Lågkonjunktur – liten efterfrågan på svenska kronor Finansmarknad – pengar, aktier, värdepapper. Ekonomis blodomlopp