Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.

En presentation över ämnet: "Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser."— Presentationens avskrift:

1 Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser

2 Introduktion Så här använder du denna Power Point-fil: Filen innehåller tips för upprättandet och tolkningen av växtnäringsbalanser i modul 10 A och 10 B inom Greppa Näringen. Tipsen kan naturligtvis också användas av alla som gör växtnäringsbalanser. Tanken är att den rådgivare som genomför rådgivningen här ska ha samlad information för genomförandet. Vissa av bilderna är också användbara för att åskådliggöra resultatet för kunden. Dessa kan skrivas ut för att använda på ”köksbordet” eller så kan de visas på datorn i Power Point:s visningsläge. Kom gärna med tips om förbättringar och tillägg till detta material.

3 Presentation av resultatet Hur man presenterar resultatet av beräkningen beror på hur mycket uppgifter man har tillgång till och vad man vill visa och diskutera. I de följande bilderna kommer några alternativa sätt att åskådliggöra resultatet att visas. 1.Stapeldiagram med kväve in och ut (finns i STANK) 2.Flödesschema med plats att lägga in produkter ut och inFlödesschema 3.Flödesschema med uppdelning på Produkter in, nedfall och kvävefixeringFlödesschema med uppdelning 4. Flödesschema där överskottet kan delas upp på olika posterFlödesschema där överskottet kan delas upp 5.Flödesschema där gårdens interna flöden kan läggas in (finns i STANK)Flödesschema där gårdens interna flöden kan läggas in 6.Flödesschema där effektiviteten för olika flöden kan redovisasFlödesschema där effektiviteten 7.Samma som 6 men lättare att fylla med egna siffrorSamma som 6 men lättare att fylla med egna siffror Det finns planer på att integrera presentationer av den typ som presenteras här direkt i STANK. Då skulle resultatet från växtnäringsbalansen fyllas i direkt i ett antal olika grafiska presentationer. Det är därför mycket angeläget att få in synpunkter på vilken typ av presentationer som är användbara innan vi börjar tillverka dessa i STANK. Kontakta janne.linder@sjv.se janne.linder@sjv.se

4 Växtnäringsbalans för…….. Produkter in Nedfall Kvävefixering N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Produkter ut N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Överskott kg/ha NPK

5 Växtnäringsbalans för…….. Kvävenedfall kg N/ha Produkter in N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Kvävefixering kg N/ha Produkter ut N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Överskott kg/ha NPK

6 Växtnäringsbalans för……………..….. Kvävenedfall kg N/ha Produkter in N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Kvävefixering kg N/ha Produkter ut N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Överskott kg/ha N P K Ammoniak- avgång kg N/ha Denitri- fikation kg N/ha Utlakning kg N/ha Till mull kg N/ha Från mull kg N/ha

7 Flöden inom gården

8 % % % Stallgödsel - balans Stallbalans Växtodling s-balans Växtnäringsbalans för………………………… Överskott i kg/ha N: P: K:

9 xx xx % Stallgödsel - balans Stallbalans Växtodling s-balans Växtnäringsbalans för………………………… Överskott i kg/ha N: P: K:

10 Rimlig P-balans medel avkastningsnivå kg per ha Spannmål, oljeväxter 20 10 0 -5 -25 S-betor (vart 4:e år) 23 13 2 -3 -20 Potatis (vart 4:e år) 20 12 5 0 -10 Vall (3 år av 6) 22 12 2 -5 -20 Växtföljd P-AL-värde I II III IV V

11 Spannmål, oljeväxter45 25 5 -15 -30 S-betor (vart 4:e år)35 15 -5 -25 -45 Potatis (vart 4:e år) 60 35 10 -15 -75 Vall (3 år av 6) 26 0 -35 -60 -115 K-AL-värde I II III IV (V) Växtföljd Rimlig K-balans medel avkastningsnivå kg per ha

12 Dessa siffror är grunden för beräkningarna av växtnäringsinnehåll i gödseln.

13 Vad är ett överskott?  Produkter  Kvävenedfall  Kvävefixering - Produkter som lämnar gården = Överskottet för hela gården

14 Överskott = Förluster ?  Produkter  Kvävenedfall  Kvävefixering - Produkter som lämnar gården = Överskottet för hela gården Mineralisering - immobilisering  Utlakning  Ammoniakavgång  Denitrifikation = + Överskottet för hela gården

15 Proteinhalt som indikator Gröda”Normal” proteinhalt Höstvete11,5% Vårvete Korn11,5% Höstraps38,5% Vårraps47,5%

16 Normalvärden växtodling Flera sammanställningar visar att kväveeffektiviteten i växtodlingen är ganska lika i olika delar av Sverige. En kväveeffektivitet på runt 70% är normalt för växtodlingen AntalÖver- skott Kväve- eff Insats Skåne2924670153 Östergötland665562145 Totalt4134668144 SCB198096 Sv. Sigill ODAL3769119 Sv. Sigill SL4372154

17 Variation växtodling Antal Undre kvartil Median Övre kvartil Överskott413354658 Effektivitet60%68%75%

18 Överskott och effektivitet för spannmålsgrödor De överskott som används i referensvärdesberäkningen

19 Överskott och effektivitet övriga grödor

20 Vad händer med kvävet?

21 Denna nyttjandegrad anger hur mycket av det kväve som djuren utsöndrar som kan utnyttjas i växtodlingen. Verkningsgraden är framräknad med de schabloner för förluster och kväveeffekt som används i STANK. Praktiska erfarenheter av nötgödseln tyder på ett lägre utnyttjande i verkligheten.

22 Stallbalans Foder strö Livdjur Produkter Kött, mjölk, ägg o.s.v. Ut- söndrat

23

24 % % % Stallgödsel- balans Stallbalans Växtodlings -balans Var uppstår överskottet? Vilka åtgärder kan vara aktuella? Justera foderstat Foderstyrning Produktionsplanering Justera givans storlek Växtnäringsstyrning Gödslingsteknik Ny teknik Tidpunkt för gödsling Var kan åtgärder sättas in?

25 Denitrifikation (enl. Lars Törner, Odling i balans och Markus Hoffman, LRF) –sandjord 5-25 ingen ökning –lättlera10-30 +10 –mellanlera15-35 +15 –styv lera20-40+20 Ammoniak från växter 0-50 kg –Snitt för landet uppskattat till 2 kg/ha Lathund för denitrifikation och ammoniak från växter ”normal” nederbörd ”riklig” nederbörd