Några urvalsmetoder 1. OSU (Obundet Slumpmässigt Urval) 2. Systematiskt urval Ex. Ur en population av 300 personer vill jag undersöka 50. 300/50 = 6, dvs.

En presentation över ämnet: "Några urvalsmetoder 1. OSU (Obundet Slumpmässigt Urval) 2. Systematiskt urval Ex. Ur en population av 300 personer vill jag undersöka 50. 300/50 = 6, dvs."— Presentationens avskrift:

1 Några urvalsmetoder 1. OSU (Obundet Slumpmässigt Urval) 2. Systematiskt urval Ex. Ur en population av 300 personer vill jag undersöka 50. 300/50 = 6, dvs jag tar ut var sjätte person. 3. Stratifierat urval. Uppdelning av populationen i viktiga delgrupper (strata).

2 Slumptalstabell (ur Byström, 2003) 10097325337652013586346735487680959 09117375420480564894742962480524037 20636104020842268583196450930323209 02560159533476499019025290937670715 38311311658867674397128079997080157 36147640323665398951168776606574717 34072768503669736170658133988531060 73796457530352964778350883428260953 Osv

3 Representativ undersökningsgrupp? Vad anser lärarna (N=50=populationen) om den nya organisationen? Tid och resurs för att intervjua tio lärare. Men vilka? Proportionellt stratifierat urval - t ex uppdelning på lärarkategorier: Populationen: Låg (10), mellan (10), hög (10 ma/no), hög (10 sv/språk) och hög (10 prakt/est). Urvalet: 2 lågstadielärare, 2 mellan, 2 hög, 2 hög sv/språk, 2 hög prakt/est = 10 lärare väljs ut slumpmässigt från personallista. Ytterligare uppdelning på t ex ålder eller kön? Ps., Hur definieras en lärare?

4 Eget ex på proportionellt stratifierat urval Vad anser svenska lärare om integration av handikappade elever? Resultat från en enkätundersökning, n=2755 (Stukát, 1987). Urvalet: För att få en så god och representativ bild av vad svenska lärare ur olika kategorier och från olika delar av landet har för åsikter om integration gjordes ett stratifierat slumpmässigt urval. Sammanlagt 27 rektorsområden valdes ut ur tre typer av samhälle; storstad, mellanstor tätort och liten tätort. Samtliga lärare på de utvalda ro skulle delta. Definition av lärare: Har lärarutbildning, minst 50 % tjänst

5 Urvalet (27 ro) för integrationsstudien Storstad: Göteborg 9 ro Flatås, Gårdsten, Hovås, Klareberg, Lövgärdet 1, Påvelund, Sjumila, Torslanda, Önnered. Mellanstor tätort Växjö 3 ro (Araby, Fagrabäck, Norregård) = Götaland Kristinehamn 3 ro (Centrala, Norra, Västra) = Svealand Östersund 3 ro (Blomängen, Odensala, Sjöängen) = Norrland Liten tätort Götaland 3 ro (Ydre, Dals Ed och Årjäng) Svealand 3 ro (Skinnskatteberg, Malung och Ockelbo) Norrland 3 ro (Ragunda, Nordmaling och Arjeplog).

6 Knepiga urval Ex 1 Presidentvalet i USA år 1936 stod mellan demokraten Roosevelt och republikanen Landon. Tidskriften Literary Digest skickade med hjälp av telefonkataloger och bilregister ut tio miljoner röstsedlar och fick tillbaka 2,3 miljoner svar. Enligt svaren skulle Landon vinna ganska överlägset. I själva verket fick Roosevelt över 60 procent av rösterna, en av de största majoriteterna som förekommit i amerikanska presidentval. Förklara!

7 Knepiga urval Ex 2 Tidningsrubrik: ”Inspektion underkände varannan bil” Efter denna rubrik fortsätter tidningen: ”Av 3000 bilar som drabbades av polisens flygande inspektion i Stockholms län förra året, fick endast 157, dvs fem procent, passera utan anmärkning. Mer än hälften, 1600, beordrades till bilinspektionen för ny kontrollbesiktning sedan de reparerats och 438 belades med körförbud. –Detta är talande siffror som visar att bilbeståndet inte är så kurant som man tror!” Förklara!

8 Undersökningens kvalitet: Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet 1 Reliabilitet (mätnoggrannhet, tillförlitlighet) – Hur bra mitt mätinstrument är på att mäta (hur skarpt eller trubbigt det mäter). Ex. Mätning av kroppslängd på olika sätt: a) Ögonmått b) Fråga personerna c) Ett måttband eller tumstock d) En läkarmottagnings längdmätare e) Annat ännu mer tillförlitligt sätt?

9 Exempel på reliabilitetsbrister Feltolkning av frågor eller svar Yttre störningar Tur eller otur i vilka frågor som ställs Individens dagsform Felskrivningar eller felräkningar Osv

10 2. Validitet (giltighet) Om man mäter det som man avser att mäta Kriteriet, dvs. det jag vill under- söka Prov B Prov A

11 a) Huvudets storlek b) Huvudets form (jfr Frenologi) c) Begåvat utseende d) Skolbetyg e) Annan mätning. Vilken? Ex Intelligensmätning med olika grad av validitet:

12 Att bedöma validiteten Hög reliabilitet är inte lika med hög validitet! Jämför omsorgsfullt syfte och frågeställningar med ditt ”mätinstrument” Låt andra bedöma om dina frågor/mätinstrument verkar mäta det du avser att mäta

13 3. Generaliserbarhet För vem/vilka gäller resultaten? E G D F G U V S V A Q U F Population L J Ö Å Q T N Z H X Ä R H B Å X F L D H Y N W Q L Urvalsmetod Generalisering Stickprov (undersök- ningsgrupp)

14 Relaterbarhet kan vara ett alternativt begrepp till generaliserbarhet Alltså: Visa stor medvetenhet om din studies begränsningar och var självkritisk: Att visa svaghet är styrka!