Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
https://www.youtube.com/watch?v=s2jhT6HKd dw
2
Källkritik och Historiska Källor Med fokus på hur man tillämpar ett källkritiskt förhållningssätt i studier av Historia
3
Viktiga begrepp Närhet – i valet av olika källor föredras de källor som skapades i så nära anslutning som möjligt till den händelse som man vill beskriva. Detta är för att man tenderar att glömma. Vill man veta hur livet för en soldat på 1600-talet så vill man helst hitta dagböcker skrivna av någon som levde under den tidsperioden, eller hitta fysiska föremål såsom kläder, uniformer och vapen från den tiden. Detta för att föremålen och dagboken har en större närhet än t.ex. en tavla från 1800-talet som föreställer en soldat från 1600-talet. Större närhet= bättre källa
4
Viktiga begrepp Tendens: Är källan subjektiv (subjektiv= tar ställning för någon) eller objektiv? Innehåller den värdeladdade uttryck? Det kan också handla om urvalet av information som resulterar i att en mycket speciell bild ges av det som beskrivs. Är källan subjektiv så säger man att källan är tendensiös. En dagbok kan t.ex. vara tendensiös, dvs. den ger inte alltid en objektiv syn på vad som har hänt. Notate bene: bara för att en källa är tendensiös, så betyder det inte att källan inte kan användas. Men det gäller att ta hänsyn till detta när man ska tolka vad som hänt.
5
Viktiga begrepp Beroende: Är källan beroende av någon annan källa? Det kan handla om en gammal text som har en annan gammal text som grund. Då kallas källan för sekundärkälla (andrahandskälla). Motsatsen till sekundärkälla är primärkälla (förstahandkälla). En primärkälla kan t.ex. vara en person som var på plats när händelsen ägde rum.
6
Viktiga begrepp Stödjande källor: För att vara säker på att informationen stämmer använder man ibland oberoende källor. En polis kan förhöra olika vittnen till samma brott, en journalist frågar olika personer om samma uppgift etc. Om dessa oberoende källor berättar samma sak, kan man säga att källorna stödjer varandra och blir därför mer tillförlitliga. På samma sätt arbetar en historiker. Ju fler källor som berättar samma sak, ju bättre uppfattning får historikern om hur det var att leva förr.
7
Viktiga begrepp Kvarlämningar och berättande källor: En kvarlämning är något fysiskt, något man kan ta på, som t.ex. kläder och dagböcker. Berättande källor är någon som minna hur det var. Nackdelen med en berättande källa är att den som berättar kanske inte minns riktigt eller att man har ett specifikt syfte med hur man berättar, man kanske lämnar ute vissa saker och lyfter fram andra. Källan kan med andra ord vara tendensiös.
8
Viktiga begrepp Representativitet: Om du ska ta reda på vad folk tycker om Liberalernas skolpolitik så kan du inte bara fråga fem av dina vänner vad de tycker. Du kan inte heller gå ut och fråga 200 personer på Vänsterpartiets kongress. Varför? Svaret du får blir inte representativt för hela Sveriges befolkning. Detsamma gäller för historiska källor. En dagbok från en bonde som levde i Småland under 1850-talet representerar inte hur det var för alla bönder i hela Småland under 1850-talet.
Liknande presentationer
