Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2015 samt budgetar och ekonomiplaner för 2016-2018 Presskonferens 10.2.2016 Verkställande direktör.

En presentation över ämnet: "Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2015 samt budgetar och ekonomiplaner för 2016-2018 Presskonferens 10.2.2016 Verkställande direktör."— Presentationens avskrift:

1 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2015 samt budgetar och ekonomiplaner för 2016-2018 Presskonferens 10.2.2016 Verkställande direktör Jari Koskinen

2 Årsbidrag: Md euro euro/invånare % av investeringarna 1) Md euro Lånestock: Förändring per år, % Antal kommuner sammanlagt 1,77 324 64 15,24 3,9 301 2015 BSP 1,80 337 69 9,78 13,4 332 2009 10.2.2016 Jari Koskinen Årsbidraget negativt1129 Årsbidraget < avskrivningarna135117 % av avskrivningarna87108 3) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 1,7 md € till följd av bolagiseringar av affärsverk. 1) I % av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som avskrivs = Investeringsutgifter – Anskaffning av mark- och vattenområden – Anskaffning av aktier och andelar – Finansieringsandelar för investeringar. 2,47 461 99 10,45 6,9 326 2010 7 55 145 2,05 382 73 10,95 4,7 320 2011 34 143 118 1,34 248 46 12,21 11,6 320 2012 80 232 71 euro/invånare2 7931 8381 9562 0382 262 Årets resultat, md €0,070,291,83 2) 0,42-0,31 2,06 380 72 13,79 12,9 304 2013 28 154 100 2 542 0,37 2) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 0,95 md € till följd av att bildandet av HRM Uppgifter om kommunernas ekonomi åren 2009-2015 Exkl. Åland, inkl. särredovisade affärsverk. Källa: Statistikcentralen Antal kommuner (resp. års kommunindelning) : Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser. 2,20 403 78 14,68 6,5 304 2014 10 120 106 2 697 2,03 3)

3 Skattefinansiering totalt Likvida medel 31.12 -27,66 29,98 5,04 2015 BSP 3,7 2,1 -4,9 2015 BSP2014 - Statsandelar8,220,3 Årsbidrag2,55-11,4 Avskrivningar och nedskrivningar-2,61-1,1 Räkenskapsperiodens resultat 1) 0,27 Verksamhetsbidrag Verksamhetens och invest. kassaflöde-1,00 Förändring av lånestocken 4) 0,49 10.2.2016 Jari Koskinen 2014 -26,67 29,37 5,30 8,20 2,88 -2,64 2,16 -0,10 0,98 0,8 1,5 2,8 -1,1 6,7 0,5 Investeringar som avskrivs 3) -3,72-2,6-3,82-2,7 Ökning av långfristiga lån2,42-11,82,74-9,0 - Skatteinkomster21,762,821,182,6 3) Investeringar som avskrivs = Investeringsutgifter utan mark- och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar 1) I resultatet för 2014 ingår extraordinära inkomster på ungefär1,7 md euro som beror på bolagiseringar av affärsverk. Investeringsutgifter 2) -4,32-43,3-7,6262,1 Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut 2014-2015 (inkl. särredovisade affärsverk) Källa: Statistikcentralen. I uppgifterna för år 2015 har Kommunförbundets uppskattningar av Ålands kommuners uppgifter inkluderats. Md euro Förändring, % Lånestock 31.12 4) 17,023,016,536,3 4) Förändringen i lånestocken och lånestocken år 2015 minskar till en följd av bolagiseringarna (uppskattningsvis 300 milj. euro) ) 2) Av investeringsutgifterna år 2014 beror ca 3,1 md euro på bolagiseringarna. Investeringstillgångarnas överlåtelseintäkter är totalt ca 4,1 md, vilket innebär att verksamhetens- och investeringarnas kassaflöde nästan är i balans.

4 Faktorer att beakta i tolkningen av bokslutsprognoserna 2015 10.2.2016 Jari Koskinen Förändringen i verksamhetsutgifterna ca + 1 % (nu -1 %) Förändringen i verksamhetsinkomsterna ca -1 % (nu -11 %) Årsbidraget ca 300 miljoner euro bättre Räkenskapsperiodens resultat ca 150 miljoner euro bättre Lånestocken uppskattningsvis 300 miljoner euro högre Investeringsnivån ca 100-200 miljoner euro högre Bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna år 2014 inverkade betydligt på de kommunalekonomiska siffrorna år 2015. Utan dessa bolagiseringar hade resultatet sett ut på följande sätt: Verksamhetsutgifterna sjönk med ca en procent Vid sidan av bolagiseringarna bromsades tillväxten även upp av anpassningen av personalkostnader : Enligt KT Kommunarbetsgivarnas enkät med ca 300 miljoner euro Arbetsmarknadsstödets kommunandel ökade verksamhetsutgifterna med ca 160 miljoner euro

5 Faktorer att beakta i tolkningen av bokslutsprognoserna 2015 10.2.2016 Jari Koskinen Kommunalskatteinkomsterna ökade med endast 1,8 % trots att 98 kommuner höjde inkomstskattesatsen för år 2015 Samfundsskatten ökade med 12,3 % Kompensering av arbetsmarknadsstödet 75 miljoner euro Fastighetsskatterna ökade med 6,1 % Höjandet av de nedre och övre gränserna för fastighetsskattesatserna De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2,8 % I statsandelen för kommunal basservice gjordes år 2015 en kännbar tilläggsnedskärning på 236 miljoner euro. Statsandelarna minskades ytterligare med 40 miljoner euro genom att den eventuella nyttan av höjda klientavgifter fråntogs kommunerna Statsandelarna förblev nästan på samma nivå som året innan Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde visade ännu ett underskott på en miljard euro Räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna normaliserades till sin typiska nivå, 0,3 miljarder euro

6 - 2000 50001-100000 10001- 20000 2001- 5000 20001- 50000 100001- 5001- 10000 10.2.2016 Jari Koskinen Fasta Finland Antal invånare 31.12.2015 (förhandsuppgift) Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser. Förändring i kommunernas verksamhetsbidrag och skattefinansiering åren 2014-2015 enligt kommunstorlek, % 1) Verksamhetsbidraget utgör skillnaden mellan verksamhetsinkomster och verksamhetsutgifter och skall täckas med skattefinansiering

7 - 2000 Fasta Finland 50001-100000 10001- 20000 2001- 5000 20001- 50000 100001- 5001- 10000 10.2.2016 Jari Koskinen Antal invånare 31.12.2015 (förhandsuppgift) Kommunernas årsbidrag enligt kommunstorlek Årsbidraget i procent av avskrivningarna 2013-2015 Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

8 10.2.2016 Jari Koskinen Kommunernas årsbidrag 2000-2015, €/inv. Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

9 10.2.2016 Jari Koskinen Kommunernas investeringar som avskrivs 1) 2000-2015, €/inv. Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) 1) Bruttoinvesteringar exkl. mark- och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar. Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

10 10.2.2016 Jari Koskinen 1) I Österbottens årsbidrag år 2014 har man bokfört försäljningsvinster från bolagiseringarna. Kommunernas årsbidrag enligt landskap Årsbidraget i procent av avskrivningarna åren 2014-2015 Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

11 10.2.2016 Jari Koskinen Bolagiserandet av affärsverken minskar på lånestockens förändring år 2015 (uppsk. 300 milj. euro) Förändring i kommunernas lånestock 2000–2015, mn € Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser. 1) Lån för löpande utgifter är summan av kommunernas negativa årsbidrag. År 2000–2015 uppgick lånen för löpande utgifter till cirka 600 miljoner euro, vilket är 5 % av förändringen i lånestocken 2000–2015

12 10.2.2016 Jari Koskinen Kommunernas lånestock 31.12.2000-2015, €/inv. Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

13 10.2.2016 Jari Koskinen Kommunernas lånestock enligt landskap åren 2014 och 2015, euro/invånare Källa: Statistikcentralen, år 2015 enligt bokslutsprognoser.

14 10.2.2016 Jari Koskinen Kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner Av de 138 samkommunerna besvarade 77 enkäten. Dessa samkommuners andel av samkommunernas verksamhetskostnader är ca 86 %. På uppdrag av Finansministeriet genomförde Taloustutkimus Oy en enkät om fastlandskommunernas och samkommunernas budgetar för 2016 och ekonomiplaner för 2017-2018. I sammanfattningen av enkäten har delvis använts också Kommunförbundets och Finansministeriets uppskattningar av den kommande ekonomiska utvecklingen (bl.a. skatteinkomster och statsandelar) Av de 297 fastlandskommunerna besvarade 222 enkäten. Dessa kommuners andel av fastlandskommunernas befolkning är 88 %. Enkäten baserade sig på de utvecklingskrav som det nya programmet för kommunernas ekonomi ställer på de kommunalekonomiska prognoserna och uppföljningen av ekonomin.

15 10.2.2016 Jari Koskinen Den kommunala ekonomins utveckling Kommunerna och samkommunerna 2015 BSP 2016 BU 2017 EP 2018 EP Förändring per år, %2014 Statsandelar, md €8,20 Inkomstskattesatsen (förändr. %-enh.) 19,74 Lånestock, md €16,53 därav: Skatteinkomster, md €21,18 Verksamhetsinkomster, md €11,78 Verksamhetsbidrag, md €-26,67 Skattefinansiering totalt, md €29,37 Bruttoinvesteringar, md €7,62 Verksamhetsutgifter, md €38,45 0,37,4-2,60,8 0,090,040,020,00 3,01097 2,8-0,22,32,7 -11,04½2½0 3,71½01 2,11,90,92,2 -43,310-2-4 -0,82½½1 Bolagiserandet av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna saktar ner verksamhetsinkomsternas, verksamhetsutgifternas, investeringarnas och lånestockens ökning år 2015 Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen, åren 2016-2018: Taloustutkimus Oy:s enkät, förutom de uppskattade skatteinkomsterna (Kommunförbundet) och statsandelarna (FM)

16 2016 BU 10.2.2016 Jari Koskinen 2014 År 2014 och 2015 påverkas posterna i resultaträkningen av bolagiseringarna av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. I räkenskapsperiodens resultat för 2014 ingår ungefär 1,7 miljarder euro i extraordinära poster som beror på bolagiseringar av affärsverk. 2015 BSP Verksamhetsbidrag Finansieringsposter, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Statsandelar Kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren 2014-2016, md € -28,08 0,20 2,68 -2,65 0,27 0,30 10,94 -39,02 21,73 8,83 -26,67 0,17 2,88 -2,64 1,92 2,16 11,78 -38,45 21,18 8,20 -27,66 0,23 2,55 -2,61 0,33 0,27 10,49 -38,15 21,76 8,22 Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen/Kommunförbundet År 2016 Taloustutkimus Oy:s enkät/Kommunförbundet/FM

17 10.2.2016 Jari Koskinen 20142015 BSP År 2014 innehåller posterna i finansieringsanalysen effekterna av bolagiseringen av kommunala affärsverk 2016 BU Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys för åren 2014-2016, md € Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster, netto Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljning av tillgångar Verksamhetens och investering. kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändring av utgivna lån Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Övriga förändringar Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 Lånestock 31.12 2,68 0,27 -0,45 -4,74 0,17 0,50 -1,57 -0,10 3,30 -1,95 0,30 0,00 -0,02 5,02 18,67 2,88 1,92 -2,56 -7,62 0,24 5,05 -0,10 -1,05 2,74 -1,93 0,15 0,34 0,15 5,30 16,53 2,55 0,33 -0,55 -4,32 0,16 0,83 -1,00 -0,14 2,42 -1,91 0,21 0,16 -0,26 5,04 17,02 Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen/Kommunförbundet År 2016 Taloustutkimus Oy:s enkät/Kommunförbundet/FM

18 Kommunernas + samkommunernas årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat åren 2000-2016, md € År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat extraordinära inkomster på cirka 0,95 miljarder euro till följd av bildandet av HRM och år 2014 extraordinära inkomster på 1,7 miljarder euro till följd av bolagiseringarna av affärsverk. 10.2.2016 Jari Koskinen Bolagisering av affärsverk Bildandet av HRM Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen/ Kommunförbundet. År 2016: Taloustutkimus Oy:s enkät/Kommunförbundet/FM BUBSP

19 10.2.2016 Jari Koskinen 1) Investeringsutgifter – Finansieringsandelar för investeringar. År 2010 innehåller poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) År 2014 ökade investeringarna med omkring 3,1 md euro som orsakades av anskaffningen av aktier och andelar till en följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk. Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar, md € BSPBU Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen/ KF. År 2016 Taloustutkimus Oy:s enkät/KF/FM

20 10.2.2016 Jari Koskinen Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn åren 1997-2016, md € Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkning av kassan. 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Källa: Åren 2014-2015 Statistikcentralen/ KF. År 2016 Taloustutkimus OY:s enkät/KF/FM BSPBU

21 10.2.2016 Jari Koskinen Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1997-2016, md € BSPBU Källa: Åren 1997-2015. Statistikcentralen År 2016: Taloustutkimus Oy:s enkät/Kommunförbundet

22 10.2.2016 Jari Koskinen Md € Källa: Åren 2000-2016 Statistikcentralen/Kommunförbundet År 2016: Taloustutkimus Oy:s enkät/Kommunförbundet BUBSP Utan nedskärningarna i statsandelarna för kommunal basservice 2012–2016 skulle den kommunala ekonomin vara i balans och årsbidraget skulle räcka till för att täcka nettoinvesteringarna. Statsandelsnedskärningarna år 2012–2016 och deras inverkan på kommunsektorns årsbidrag