VAD VI GÖR OCH HUR  Åre  Härjedalen  Strömsund  Krokom  Ragunda/Bräcke  Berg  Östersund I nuläget finns sju jourområden.

En presentation över ämnet: "VAD VI GÖR OCH HUR  Åre  Härjedalen  Strömsund  Krokom  Ragunda/Bräcke  Berg  Östersund I nuläget finns sju jourområden."— Presentationens avskrift:

1 VAD VI GÖR OCH HUR  Åre  Härjedalen  Strömsund  Krokom  Ragunda/Bräcke  Berg  Östersund I nuläget finns sju jourområden

2 VAD VI GÖR OCH HUR Beredskap A = 30 minuters inställelsetid Beredskap B = 2-3 timmars inställelsetid t ex vid oväntade dödsfall samt vårdintyg. Vid båda beredskapslägena ingår att svara på telefonförfrågningar från kommunernas ssk/dsk. Definition av beredskap A och B

3 VAD VI GÖR OCH HUR Åre:Beredskap B nattetid prövas, (tidigare A under säsong). A alla helger 09.00-21.00. Övrig tid B. Härjedalen:Beredskap A i Sveg hela året och i Funäsdalen/Hede under högsäsong. Övrig tid ingår Funäsdalen och Hede i Sveg. Strömsund:Beredskap A hela året, ändras nu till beredskap A helger mellan kl. 09.00-13.00, övrig tid beredskap B Ragunda/BräckeBeredskap A helger 10-14, övrig tid B Berg:Beredskap B Krokom:Beredskap A vardagar 17.00-22.00 samt helger 08.00-22.00, övrig tid beredskap B Östersund:Distriktläkarjour vardagar 18.30-21.00 samt helger 09.00-18.00, övrig tid beredskap A Nuvarande nivå på jour/beredskap

4 VAD VI GÖR OCH HUR  En jourlinje motsvarar 1-2 veckors mottagningstid med ordinarie bemanning.  Kostnadsexempel: –Julhelgen i Krokom 213 kkr, totalt 16 patienter, kostnad drygt 13 kkr per patient –213 kkr motsvarar en ordinarie läkare i två månader dagtid. –En helgjour i Hammarstrand = 75 kkr, 6 patienter behandlades, kostnad 12,6 kkr/ patient. –75 kkr motsvarar en ordinarie läkare i tre veckor dagtid. Ökad tillgänglighet till sjukvård

5 VAD VI GÖR OCH HUR  Nuvarande beredskapsorganisation grundades ett flertal decennier tillbaka och har inte förändrats påtagligt efter detta.  Demografin har förändrats.  Ambulanserna har bemannats med sjuksköterskor och blivit välutrustade.  Många akutfall i glesbygden hanteras enbart av ambulansen som åtgärdar patienten på plats i hemmet utan vidare transport.  Ambulanshelikopter finns Bakgrund

6 VAD VI GÖR OCH HUR  Ragunda/Bräcke har genomfört ett försök under perioden maj-oktober 2015 med att lägga jour/beredskap på distriktsläkarjouren i Östersund vid de tillfällen då det inte fanns bemanning att tillgå. –Erfarenheter från det visar på att det är sårbart att ha en ensam distriktsläkare som ska täcka upp både distriktsläkarjour och övriga beredskapsinsatser för ett större område.  Berg har sedan tidigare gått ner i beredskapsnivå till B och anvisar patienter till distriktsläkarjouren i Östersund. Erfarenheter

7 VAD VI GÖR OCH HUR  Strömsund är under genomförande av förändring från beredskap A vardagar 17.00-08.00 samt helger 08.00-08.00 till beredskap A helger 09.00-13.00 och övrig tid beredskap B.  Åre har gått ner till beredskap B nattetid från 20/12 -15 till 30/4 -16 då det tidigare varit beredskap A under säsongen. Utvärdering ska ske efter säsong.  Inom Härjedalen pågår en dialog mellan kommunen och regionens utförare av hälso- och sjukvård avseende samverkan med utgångspunkt från patienterna. Avtalet gällande OBS-platser i Sveg är uppsagt för omförhandling. Pågående

8 VAD VI GÖR OCH HUR Kostnader nuvarande organisation

9 VAD VI GÖR OCH HUR Sammantaget för Beredskap A och B har det på dessa 90 dagar varit 371 telefonkontakter, dvs 4,1 per dag 33 besök hos patient, dvs ett besök var tredje dag och 33 bokade besök på HC, dvs 1 besök per helgdag Statistik för perioden jan-mars 2015

10 VAD VI GÖR OCH HUR  Utredning har pågått under en längre tid och vissa förändringar har gjorts lokalt.  Förslag om att minska ner antalet jourområden  Åre, Härjedalen och Strömsund berörs ej  Syfte: –öka tillgängligheten till distriktsläkare dagtid på hälsocentralerna, mycket tid går bort i jourkomp. –förbättra arbetsmiljön genom att minska natt- och ensamarbete Förändring av jour och beredskap inom Primärvården

11 VAD VI GÖR OCH HUR 1. Åre 2. Härjedalen 3. Strömsund 4. Ragunda/Bräcke, Berg, Krokom, Östersund I Åre, Härjedalen och Strömsund skiljer sig förutsättningarna från övriga närvårdsområden genom framförallt mer turism och/eller att det finns korttidsplatser/närvårdsavdelning Förslaget innebär fyra jourområden

12 VAD VI GÖR OCH HUR Åre, Härjedalen och Strömsund oförändrat. Ett gemensamt jourområde för Krokom, Ragunda, Bräcke, Berg och Östersund med: –En läkare på distriktläkarjouren i Östersund –En läkare i beredskap B Nivå på jour/beredskap

13 VAD VI GÖR OCH HUR  En läkare på akuten vardagar kl. 18.30-22.00 och helger kl 09.00-17.00 och 18.30-22.00  Arbetar enbart direkt med patienter, inga telefonsamtal som riskerar störa patientarbetet.  Patienter bokas direkt via 1177. Distriktsläkarmottagning i Östersund

14 VAD VI GÖR OCH HUR  Distriktsläkarmottagning på helger, antal timmar anpassas efter behov och avstånd.  Möjligheten att tas emot av distriktsköterska i virtuella hälsorum och övrigt användande av distansoberoende teknik bör beaktas och utvecklas.  Patienterna bokas direkt av 1177 till telefontid eller till besök hos distriktsläkare.  Även besök på äldreboenden kan planeras in. Distriktsläkarmottagning i Berg, Bräcke, Ragunda och Krokom

15 VAD VI GÖR OCH HUR  En beredskapsläkare vardagar kl. 17.00-08.00 samt helger 08.00-08.00 arbetar hemifrån för hela jourområdet. Tar telefonsamtal från kommunernas ssk/dsk i Östersund, Krokom, Berg, Ragunda och Bräcke samt övriga telefonsamtal från 1177. Utryckning vid vårdintyg och oväntade dödsfall. Ska ha tillgång till journalsystem för att kunna hantera frågor, remisser och recept. Beredskapsläkare för Berg, Bräcke, Ragunda, Krokom och Östersund

16 VAD VI GÖR OCH HUR  Jourläkare med patienter hela tiden 4,5 mkr Beredskapsläkare B för hela geografiska området3,0 mkr Beredskapsläkare för bokade patienter på HC 0,5 mkr TOTALT8,0 mkr  Dvs kostnadsminskning 5,5-6 mkr Kostnader för den nya beredskapsorganisationen

17 VAD VI GÖR OCH HUR  Kan innebära att besök bokas på distriktsläkarjour i Östersund istället för egen beredskap i närvårdsområdet, dvs längre avstånd.  Läkaren inte har kännedom om patienten – så är det ofta idag också med stafettlösningarna  Ingen större påverkan på ambulansverksamhet Konsekvenser för patienter/medborgare