FL 5 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913.

En presentation över ämnet: "FL 5 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913."— Presentationens avskrift:

1 FL 5 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913

2 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913 Utgångspunkter Tillgång och efterfrågan på styr: 1. Faktortillgång: arbete, naturresurser, kapital, kunskap -intern eller extern påverkan=> förändring 2. Relativpriser: skillnader i produktions- kostnader beroende på geografi, klimat, kunskapsnivå etc.

3 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913 Industriella revolutionen Industriproducerade varor – innovationer Nya marknader: avsättning och råvaror Förbättrad jordbruksproduktion Billigare, snabbare transporter Råvaror, nya marknader. Även nationalisering

4 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913 Kapitalackumulation. Ökad tillgång på maskiner, arbetare. Befolkningstillväxt. Lägre dödlighet. Emigration Ökning av naturtillgångar. Jordbruksmark, gruvor.

5 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913 Ökade och spridda realinkomster. Högre inkomster, ökad efterfrågan. Liberalisering av ekonomin. Frihet i att flytta kapital och människor.

6 Internationella långsiktiga kapitalrörelser 1820-1913 Utlandsinvesteringar (FDI): i annat land, företag Förutsättningar: 1. Specialisering länder emellan 2. Kapitalets och människors rörlighet 3. Utvecklat bank- och finansväsende => riskminimering 4. Mer sofistikerade låneinstrument – krediter, växlar, obligationer

7 Internationella långsiktiga kapitalrörelser 1820-1913 Investeringarna: olika mål och riktning över tid. T.ex. Storbritannien: Europa, Latinamerika. Sedan USA. Senare Imperiet. 1914: 43 % av FDI Frankrike: Spanien, Italien. Sedan Ryssland, Latinamerika. Tyskland (sent): Balkan, Turkiet. Sedan kolonierna.

8 Internationella långsiktiga kapitalrörelser 1820-1913 Varför FDI? – Riskfyllt. 1. Viss ekonomisk mognadsgrad med tillväxt. Stort sparande =>kapitalöverskott 2. Företag, regeringar som vill låna. Direktinvesteringar i egna företag utomlands 3. Förutsätter kapitaltransfereringssystem 4. Absorptionskapacitet = mängden teknisk och ekonomisk hjälp som kan utnyttjas

9 Internationella långsiktiga kapitalrörelser 1820-1913 Kapitalet användes till: 1. Statslån (främst Europa): militär, hov 1700-1800-tal 2. Transport och kommunikation 1840- 3. Industri: tillverkning, brytning, utvinning => ofta riskprojekt

10 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913: Migration Push: Befolkningstillväxt. Feodalt, hungersnöd 46 miljoner från Europa, varav 37% britter Efter 1880 agrarkris => från Öst- och Sydeuropa Först ca 1900 suger industrin upp ”befolkningsöverskottet” Efter slavförbud: Från Indien, Kina, Japan till plantager i Västindien och USA

11 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913: Migration Pull: Fram till ca 1900 emigration = positiv Subventionerade biljetter, avreglerade flyttningslagar Hjälp från mottagarländer – fri resa, mark Nybyggarna skickade hem pengar Billigare transporter – tomma fartyg från Europa. Efter 1850 ångfartyg

12 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913: Migration Ekonomiska konsekvenser. Mottagarländerna: Nyodling, industriarbete, kapital, kunskap. Slavekonomin upphörde. Arbetskraftsbrist Avreselandet: Dämpade trycket på resurser. Fattigaste åkte. Kapital skickades hem

13 Handelspolitik på 1800-talet. Frihandel 1850-1880 Förutsättning: enade - Tyskland, Italien England införde frihandel. Frihandelsvänliga ekonomer: Smith, Ricardo, Mill. Specialisering – effektivisering – ökad avkastning Liberalisering, avskaffar tullar. Corn Laws 1846 - hungersnöd Ny kolonialpolitik - självständighet

14 Handelspolitik på 1800-talet. Frihandel 1850-1880 Efterföljare: Tyskland: Zollverein 1834 Frankrike: Cobden-Chevalier 1860(England) Tullavgifter hölls nere – flera föredrag, olika tid Även andra fördrag – kommunikation, post, telegraf => kraftigt ökad handel, 33% per decennium

15 Handelspolitik på 1800-talet. Protektionism 1880- USA: tullar, starkt stöd i ekonomisk teori: skyddad industri kan växa & effektiviseras Europa: tullar efter 1880. Resultat av: Billig spannmål från USA och Ryssland Depression 1873-9 Jordbrukare krävde tullar Ökad nationalism – tulinkomst till armé, vård =>ekonomiska konsekvenser: ej stora!? Storföretag växte fram i skydd av tullar

16 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913: utrikeshandeln Hög tillväxt, betydligt högre än produktionen 1870- Europa dominerade. 60% av världsimport/-export USA ca 15% Europa slukade 60-80% av exporten i många länder

17 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913: utrikeshandeln Europa allt mer import från utomeuropeiska länder. USA 80% av exporten till Europa Nya starka exportstater: USA, Japan Industriländerna: export av industriprodukter. Övriga länder export av råvaror Mer komplext handelsnätverk - specialisering

18 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913: utrikeshandeln Förändring i sammansättning. Industriländer: 1. Textilhandel ner 2. Livsmedel och jordbruk ner 3. Metall upp. Kraftigt 1870- 4. Övriga industrivaror upp (kemi, papper, trä etc.)

19 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913: kapital Multilateralt betalningsnätverk: Ersatte de bilaterala Fler än tre länder deltar Funnits länge: t.ex. runt Östersjön. Triangelhandeln (Storbritannien, Afrika, Västindien) Intensifierades 1870-tal, mer komplicerat när andra länders handel ökade

20 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913: kapital Multilateralt betalningsnätverk: 1. Gav möjlighet till utökade handel 2. Skuldåterbetalning kunde ske indirekt 3. Främjade överföringen av FDI 4. Minimerade guldflödet => minimerade problemen med protektionismen

21 Internationellt monetärt system Monetär ekonomi redan under Antiken Valutamarknad uppstod där valutor kunde växlas Pengar – problem med inflation, utspädning av metall Sedlar skulle kunna inlösas Växlar – undvika transport av guld och svängande kurser

22 Internationellt monetärt system Guldmyntfot i Storbritannien Guld-/silvermyntfot i övrigt = problematiskt, fluktuationer Guldfyndigheter – relativprisfall Storbritanniens guldmyntfot sprids från 1870-tal => stabilitet och förutsägbarhet

23 Den internationella ekonomins tillväxt 1820-1913: utvecklingsländerna 1. Tillväxt främst via export av råvaror 2. Specialisering gav effektivare produktion 3. Alltför beroende av fåtal exportvaror => priskänslighet 4. Bristfällig infrastruktur 5. Saknade länkar (transport + handlare) mellan småproducenter och världsmarknad 6. Ekonomisk utbytet ofta lågt. => Begränsade möjligheter till utveckling