Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avElsa Åkesson
1
Benign hematologi Åsa Derolf Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset
2
Vad betyder benign hematologi? Anemier utan bakomliggande malign blodsjukdom – Hemolys – Hemoglobinopatier – PNH – enzymdefekter Immunologisk trombocytopen purpura (ITP)
3
Hemolys För tidig destruktion av erytrocyter Kompensering (EPO) - Erythroid hyperplasi i BM Retikulocytos Anemi när benmärgen inte kan kompensera med nybildning Akut, Kronisk eller episodisk hemolys Vissa har kronisk hemolys som är kompenserad, men vid tex infektion eller stress utvecklas anemi
4
Hemolytisk anemi Hemolys är vanligen extravasal dvs makrofager i mjälte, benmärg och lever fagocyterar erytrocyter Ovanligt är intravasal hemolys då man får hemoglobinuri. HEMOGLOBINURI fritt hemoglobin i urinen pga lyserade trasiga röda blodkroppar som läcker. HEMATURI röda blodkropparna är intakta i urinen. Båda dessa ger mörk urin.
5
När misstänka hemolys? anemi högt LD Högt bilirubin Ökad mängd retikulocyter Omätbart haptoglobin
6
Autoimmun hemolys Antikroppar mot erytrocyter (antigen på cellmembran) Leder till destruktion (mjälte) Hemolysprover positiva Autoantikroppar påvisas via Coombsprov / DAT
8
Immunohemolys Varma antikroppar IgG (IgA) Aktiva vid 37°C Ofta idiopatiskt. Hematologiskt malignitet? Övriga autoimmunsjukdomar - SLE Opsonisation – phagocytos Svarar ofta på beh med kortison Ev splenektomi Kalla antikroppar IgM (low affinity) Binds vid ≤ 32°C Fingrar, tåar Komplementbindning – IgM lossnar – C3b kvar (opsonin) – RES – hemolys Ofta mild sjukdom Raynauds phenomenon Svarar dåligt på kortison Antikroppsbeh / cytostatika
9
DAT-negativ hemolys Hereditär sfärocytos Hemoglobinopatier PNH (paroxysmal nocturnal hemoglobinuri) TTP (trombotisk trombocytopen purpura) Läkemedelsutlöst Enzymdefekter – G6PD-brist (favism) – pyruvatkinasbrist
10
Hereditär sfärocytos Defekt i cellskelettet Erytrocyterna – Tåler dåligt att deformeras – Förlurar cellmembran gradvis – Blir bollformade (sfärocyter) – Tas upp i mjälten Anemi – splenomegali – ikterus – gallstenar Splenektomi botar ofta anemin Nedsatt osmolar resistans / ökad fragilitet
11
Struktur Cellmembran Cellskelett Spectrin Actin Protein 4.1 Ankyrin
12
Hereditär sfärocytos
14
Hemoglobin Hemoglobinmolekylen hos vuxna är uppbyggd av fyra globinkedjor, två alfa- (α) och två betakedjor (β).
15
Sicklecellsanemi Defekt i β-globin-kedja HbS – autosomal recessive mutation – Mer vanligt i malariaområden HbS “klibbar ihop sig” med varandra när släpper syret = gelation, crystallization Formförändring i erytrocyter (sickling) HbSS /HbSC
16
Sicklecellsanemi
18
Formförändringen reversibel (syrebindning) Men erytrocyterna blir snabbt trasiga – Skada i cellmembran – Dehydrerade – Styva och oformbara – Tas upp i RES – Förkortad livslängs (20 d). Kan leda till anemi Kan orsaka stas i mikrocirkulation ischemi
19
Sicklecellsanemi Mjälte – Först förstoring – Sedan ischemi – Fibros – Funktionell hyposplenism - ökad infektionsrisk
20
Sicklecellsanemi Hos homocygota visar sjukdomen sig omkring 6 mån ålder Därefter kronisk hemolys Anemi och vävnadsskada Försämringar – “kriser” F f a smärtkriser – Ofta p g a försämrad cirkulation till BM
21
Sicklecellsanemi
22
Sickle-cellskris Utlöst av kyla/infektion/dehydrering/hypoxi Muskel- och skelettsmärtor – kräver höga doser opioider Vätska Syrgas Blodtransfusion för att uppnå patientens normala nivå Behandla ev infektion, frikostigt med antibiotika
23
Acute chest syndrome Vanligaste dödsorsaken bland patienter med sickle-cellanemi Bröstsmärta, lunginfiltrat Orsaker till stora delar okänd Symtomatisk behandling – hög vårdnivå
24
Behandlingar Hydrea – ökar mängden HbF Erytraferes – minskar andelen HbS Regelbundna transfusioner Stamcellstransplantation Kelerande behandling
25
Talassemi Vid talassemi bildas för litet av endera α- kedja (α-talassemi) eller β-kedja (β-talassemi). Den kedja som finns i överskott bildar tetramerer som stör tidig erytropoes i benmärgen (ineffektiv erytropoes) och/eller bidrar till att erytrocyterna elimineras i mjälten (hemolys).) α-thalassemia – Minnskad produktion av α-kedjor β-thalassemia – Minskad produktion av β –kedjor (β + ) – Ingen produktion av β-kedjor (β 0 )
26
β-talassemi Genen för bildning av β-kedjor sitter på kromosom 11. Mer än 200 olika mutationer kan stoppa bildningen av β-kedjor helt (β0), reducera till 10 % (β+) eller med olika % -satser (β++). Ärvs en β0-allel från vardera föräldern uppstår β- talassemia major med helt utslagen bildning av β- kedjor (β0β0). Kombinationer med kraftigt nedsatt bildning av β- kedjor (β0β+ eller β+β+) resulterar i β-talassemia intermedia ( β -TI) Vid minst 50 % bevarad bildning av β-kedjor ger kliniskt indolent bärarskap (β0 β++) sk talassemia minor.
28
β-Talassemi Konsekvens (homocygot) – Minskad HbA produktion – Mikrocytäre ( MCV) och hypokroma ( MCHC) erytrocyter – Hemolys. α-kedjor klibbar ihop sig intracellulärt. Onormala erytrocyter som tas upp i RES – Erytroblaster dör i BM (intramedullärt) Inefektiv erytropoes – Skelettdeformationer
29
β-Talassemi
30
α –Talassemi Oftast deletion i α-globin genen 4 möjligheter: – -α/αα: Bärare – -α/-α: Trait (thalassemia minor) – --/-α: HbH (β 4 ) tetramer (haemolys) – --/--: hydrops fetalis Kliniken liknar β-Talassemi men oftast mildare
31
Andra hemoglobinvarianter HbAE och HbEE kan kliniskt te sig som en β-talassemia minor. HbE/β0kan te sig som en talassemia major och HbS/β0 som en sickelcellssjukdom. Också α och β nedärvs oberoende av varandra så man kan få ”hybriden” αβ i olika former.
32
Talassemi
33
Mekaniskt hemolys Många olika orsaker – Mikroangiopatier T ex DIC (fibrintrådar) – Makrovaskulär: oftast mekanisk hjärtklaff Behandla underliggande orsak TTP – brist på ADAMTS13 – multimerer av vWf klyver erytocyter – Hemolys, trombocytopeni, njurpåverkan, medvetandepåverkan
34
Mekanisk hemolys
35
PNH Incidens 1,3/ 1 miljon invånare De vanligaste kliniska manifestationerna vid klassisk PNH är hemolytisk anemi, tromboseroch benmärgssvikt. Diagnos – Hemolysbild – flödescytoemtri på blod CD55 och CD59 – Benmärgsprov för att utesluta annan blodsjukdom
36
Komplementhämmare på normala röda blodkroppar skyddar cellen mot komplementattacker. Vid PNH har man en mutation ( PIGA genen på X kromosomen) så man inte kan göra ett GPI ankare, då kan inte kpmplementhämmarna fästa på röda blodkroppen. Därför kan komplement lysera röda blodkropparna. Detta sker direkt i blodbanan, intravasal hemolys. Detta sker extra mycket i sur miljö, tex vid hypoventilation (hög höjdsvistelse, nattetid). PNH -Intravasal hemolys
37
PNH Intravasal lys av erytrocyterna ger fritt hemoglobin i plasma vilket binds irreversibelt till kväveoxid (NO). Det låga NO:t ger ökad tonus i glatt muskulatur med vasokonstriktion vilket leder till sammandragning i tarmen (buksmärtor), pulmonell hypertension, erektil dysfunktion, spasm i esofagus (sväljningssvårigheter) samt även ökad aktivering av trombocyter och nedsatt fibrinolys. Det sistnämnda ökar risken för tromboser.
39
Trombocytopeni Trombocyttal under normalområdet (c:a 150 – 400 × 10 9 /L). Symptom – Hudblödningar Petekier < 3 mm Purpura 3–10 mm Ekkymoser > 1 cm – Slemhinneblödningar munhåla, näsa, tarm, urinvägar och uterus – Blödningar i CNS, leder och muskler är ovanligt förekommande.
40
Trombocytopeni Spontana blödningar uppträder oftast först vid TPK < 30 × 10 9 /L Livshotande blödningar ses huvudsakligen vid TPK < 10 × 10 9 /L
41
Orsaker 1.Defekt nybildning i benmärgen Cytostatikabehandling Myelodysplastiskt syndrom Strålning Lymfom/myelom/leukemi Aplastisk anemi B12/folat-brist Alkohol 2.Förstorad mjälte: alla former av splenomegali ger oftast måttlig trombocytopeni 3.Ökad konsumtion och nedbrytning: ITP Sepsis/DIC, TTP
43
Utredning Anemnes – Blödningsanemnes – Andra sjukdomar, infektioner, läkemedel Blodstatus och diff Trombocyter i citrat rör, eller i direktmikroskopi (utesluta pseudotrombocytopeni) CRP, SR, serumelfores HIV och hepatit serologi Benmärgsbiopsi (?) PK, APT tid RF, ANA, antifosfolipidantikroppar Ev. ultraljud mjälte
44
ITP Autoimmun sjukdom – Autoantikroppar mot antigen på trombocytytan (oftast glykoprotein) Labmässigt: Isolerat trombocytopeni av varierande grad Uteslutningsdiagnos: – inga tecken på andra hematologiska sjukdomar, ingen splenomegali, infektion, inflammation, malignitet, alkoholism….. m m
45
Primär och sekundär ITP
46
Behandling - ITP Prednisolon 1-2 mg/kg (bra prognos) Dexametason Immunglobuliner Splenektomi Rituximab Annan immunhämning Trombopoetinanaloger Trombocyttransfusion enbart vid livshotande blödning!
47
Kronisk neutropeni Definitioner Kronisk neutropeni ska ha bestått i minst tre månader för att kallas kronisk. (Ofta övergående neutropeni i samband med viros) Svår neutropeni har absolut blodneutrofilantal <0,5 x 109/L Måttlig neutropeni 0,5-1,0 x 109/L. Lätt neutropeni 1,0-1,5 x 109/L.
48
Utredning B12/folat-brist HIV/hepatit Benmärgsprov för att utesluta annan hematologisk sjukdom Flödescytometri på blod, LGL-klon? Mjältförstoring - tex levercirrjos/myeloproliferativ sjukdom. leder till ökad destruktion alkoholanamnes
49
Orsaker Annan autoimmunitet, Felty’s syndrom Autoimmun neutropeni – granulocytantikroppar, att ANC varierar påtagligt, men oregelbundet. Etnisk neutropeni/familjär benign neutropeni LGL Idiopatisk neutropeni Cyklisk neutropeni (prov tas 2 ggr/v under 6 veckors tid) Cyklisk neutropeni kännetecknas av väsentligen normalt ANC, men mycket regelbundet (var 3:e vecka) sjunker ANC till < 0,5 x 10 9 /L under 3-5 dagar. Vid autoimmuna neutropenier är det vanligt Svår kronisk neutropeni ses vid ovanliga medfödda sjukdomar (t ex Kostmanns sjukdom, Shwachman-Diamonds sjukdom
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.