Hur ska det gå för Christina? 1. Nyckelaspekter 1.Ålderstruktur 2.Välfärdens finansiering 3.Balansen mellan privat och offentligt anställda 4.Välfärdens.

En presentation över ämnet: "Hur ska det gå för Christina? 1. Nyckelaspekter 1.Ålderstruktur 2.Välfärdens finansiering 3.Balansen mellan privat och offentligt anställda 4.Välfärdens."— Presentationens avskrift:

1 Hur ska det gå för Christina? 1

2 Nyckelaspekter 1.Ålderstruktur 2.Välfärdens finansiering 3.Balansen mellan privat och offentligt anställda 4.Välfärdens människosyn 5.Demokratins dilemma 2

3 Åldersstruktur Balans unga/gamla i Sverige 3

4 Ålderstruktur antal tillkommande 80-åringar (netto) 4 2014

5 Ålderstruktur Sverige 1913 - 2050 5 Livslängd 57 61 72 76 81 84 88

6 Välfärdens finansiering kostnad per individ 2012(kommunsektorn) 6

7 Välfärdens finansiering kostnad per individ 2012(totalt) 7

8 Välfärdens finansiering Hur mycket dyrare blir det? Välfärd 1.0 kommer att behöva ytterligare 200 miljarder kronor år 2035 8

9 Välfärdens finansiering Hur mycket dyrare blir det? Välfärd 1.0 kommer att behöva ytterligare 200 miljarder kronor år 2035. Vi behöver: * kostnadssänkningar, * höjda skatter och/eller * fler skattebetalare. 9

10 Sänkta kostnader Vilka kostnader - offentliga utgifter 2012 10

11 Sänkta kostnader Platser i servicehus - planer år 2000 11

12 Platser i servicehus utfall år 2012 12 Mer än 20 procent av alla platser lades ned! Boendeformer för människor före ”före långvården” praktiskt taget försvann!

13 Sänkta kjostnader5 Särskilt boende/hemtjänst 13

14 Höja skatten? Skatteintäkter 2012 14

15 Höja skatten? ”Nödvändig” kommunalskattehöjning ca 44 % kommunal skatt 32 % 20142035 15

16 Höja skatten? Dessutom mer statlig skatt ca 47 % + statlig ca 44 % kommunal skatt 32 % 20142035 16

17 Fler skattebetalare? Hur många? 200 miljarder kronor till i skatteintäkter år 2035 kräver runt 800.000 nya jobb 17

18 Fler skattebetalare? Hur många finns det? 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder 18

19 Fler skattebetalare? Hur många finns det? 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder, men 0,8 miljoner stod utanför arbetskraften 0,5 miljoner var arbetslösa 0,6 miljoner var frånvarande 0,2 miljoner ”pensionärer” jobbade 19

20 Fler skattebetalare? Hur många finns det? 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder, men 0,8 miljoner stod utanför arbetskraften 0,5 miljoner var arbetslösa 0,6 miljoner var frånvarande 0,2 miljoner ”pensionärer” jobbade 20

21 Höj pensionsåldern! Det finns i runda svängar 100.000 personer i varje årskull. Av dem skulle kanske 50.000 kunna fortsätta jobba. - Vi kan inte höja pensionsåldern så att de nödvändiga jobben kan bemannas. 21

22 Uppmuntra invandring! Enligt SKL skulle vi behöva 300.000 invandrare varje år för att behålla 2010 års åldersstruktur. 22

23 Fler skattebetalare var finns jobben? Hälften av alla dagens jobb kan komma att automatiseras inom tjugo år! 23

24 Så, vi kan väl göra mer än en sak? Vi kan göra mycket samtidigt! Vi kan: spara höja skatten förebygga vårdbehov se till att fler i yrkesverksam ålder jobbar höja pensionsåldern locka hit invandrare... Den gemensamma nämnaren är att vi behöver släppa fram fler jobb! 24

25 Hur öppna för fler jobb? Vi kommer att behöva fler skattebetalare! Då behövs en arbetsmarknad som öppnar för fler: pensionärer invandrare ungdomar med svag utbildning som står utanför arbetsmarknaden (förtidspensionärer, människor med handikapp,...) 25

26 Välfärdens människosyn ”För vilken sorts människor ska välfärdssystemet utformas?” 26

27 Välfärdens människosyn ” det oskrivna bladet” 1930: ”Ge mig ett dussin friska och duktiga spädbarn, och en miljö enligt mina bestämda specifikationer att uppfostra dem i, så garanterar jag att jag slumpmässigt kan ta vilket som helst av dessa barn och utbilda det till en specialist efter mitt eget val, till läkare, advokat, konstnär, affärsman och, förvisso, även tiggare och tjuv, och detta oberoende av barnets talanger, intressen, böjelser, läggning, fallenhet och rasmässiga härkomst.” 27

28 Välfärdens människosyn 2008: ”Att fråga vad som är viktigast, arv eller miljö, är som att fråga: Vad är viktigast för en ytas storlek, längden eller bredden?” 28

29 Välfärdens människosyn djuret som blev människa Vi stammar från en framgångsrik flock, där självbevarelsedriften gjorde oss: själviska – och lojala mot de andra i flocken aggressiva – och beskyddande mot de andra i flocken - och det är fortfarande det bagaget som vi bär med oss 29

30 Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens egen förmåga att hantera dessa faktorer som orsak till hälsa. 30

31 Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens egen förmåga att hantera dessa faktorer som orsak till hälsa. Han utvecklade begreppet ’känsla av sammanhang’ för att beskriva förutsättningen för att människor ska må väl, förbli friska. Vi människor, sade han, behöver ha en grundläggande upplevelse av att det som sker är förutsägbart, begripligt och meningsfullt. 31

32 Förebygga är bättre än ”ta hand om”! En god social miljö minskar risken för förtidig död p g a: hjärt-/kärlsjukdom med 20 – 40 procent demenssjukdomar med 30 – 50 procent det finns ett nära samband mellan upplevd ”ensamhet” och fetma, sämre sömn, lägre motståndskraft mot infektioner, alkoholism, depressioner och självmordstendenser. 32

33 Förebygga Folkhälsoinstitutet/myndigheten Om vi hade haft en bättre social miljö tidigare i livet för var tionde svensk som i dag är över 65 år skulle mer än 70.000 människor ha sluppit bli dementa. Det skulle ha sparat runt 30 miljarder kronor om året! 33

34 Välfärdens människosyn i en god social miljö... behåller jag befälet i mitt eget liv behövs jag för omgivningen behöver jag lära mig nya saker 34

35 Välstånd och välfärd är inte något som vi äger. Välstånd och välfärd är något vi måste återskapa, dag för dag. Om vi tar dem för givet förlorar vi dem. 35

36 Välfärd 1.0 Välfärd 1.0 byggdes för att skydda människor mot livets alla stötar... Men... förväntningarna på stötskydd känner inga gränser... mycket vill ständigt ha mer när ”någon annan” betalar! 36

37 Välfärd 1.0 välfärdskostnader i % av BNP 37

38 Välfärd 1.0 skattetryck 38

39 Välfärd 1.0 svenskarnas ekonomiska stötskydd Svenskarnas tillgång på ”egna pengar” (fattigaste tiondelen till vänster, rikaste till höger) 39 Den fattigaste tiondelen Den rikaste tiondelen

40 Välfärd 2.0 Välstånd påverkar välbefinnandet, men bara upp till en BNP per capita på 100.000 – 150.000 kronor, därefter blir sambandet allt svagare Vi svenskar har en BNP per capita på 400.000 kronor 37

41 Välfärd 2.0 Välfärd 2.0 behöver bygga på människors behov av att uppleva att livet är begripligt, hanterligt och meningsfullt. Människor behöver uppleva att de har kvar befälet i sina egna liv, att de inte är offer. Vi behöver tänka ”incitament” och ”val” – snarare än mer ingenjörskonst. 41

42 Välfärd 2.0 Du kan påverka utvecklingen genom att göra uppror mot den bekväma ”det fixar någon annan”-inställningen. 42

43 Välfärd 2.0 1.Skapa dig en egen bild av vart vi är på väg 2.Bestäm om – och hur – du vill påverka utvecklingen 3.Om du tycker att den här sajten är läsvärd, skicka länken till ’www.kan-vår-välfärd-räddas.se’ till dina kontakter (mail, Facebook, Twitter,...) 4.Prata med dina kontakter, forma arbetsgrupper 5.Prata med dina politiker (lokalt, centralt) 6.Prata med media 7.Skriv insändare och debattartiklar 8.... 43

44 Förslag budskap till våra valda Vi väljare vill ha ett beslutsunderlag: Hur ser det faktiskt ut i dag? Vilken befolkningsutveckling kan vi vänta oss? Vad innebär detta för kommande vård-/omsorgsbehov och livskvalitet? Hur kan vi påverka utvecklingen? 44

45 Läs mer på: www.kan-vår-välfärd-räddas.se 45