10.8.2015 2,7 1,5 18,2 6,4 1,5 2,4 27,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 STATEN skatteinkomster 39,3 STATEN skatteinkomster.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samhällsekonomi 2.
Advertisements

/hp Negativt Positivt under 100 % 100 – 199 % 200 – 299 % 300 – % (7 st.) (49 st.) (165 st.) (85 st.) (36 st.) Årsbidraget räcker inte till.
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basserviceprogrammet samt Kommunförbundets beräkningar.
STATENS EKONOMI.
Behovet av en ny skattereform
Det allmänna ekonomiska läget
Effektiviseringsåtgärder av den kommunala ekonomin Nordiskt möte i Akureyri, Island 27 – 31 augusti 2014 Benjamin Strandberg.
Finlands statsandelsreform 2015 Nordisk träff Akureyri, Island Jan Björkwall.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2013 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Nya skatteregler - förslag
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basservicebudgeten samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling Nordiskt möte i Island 2014 Ilari Soosalu.
/MP Förändring i BNP och arbetslöshetsgrad , % % % Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Förändring i BNP och antalet sysselsatta 2000–2014, i % jämfört med föregående års motsvarande kvartal /MP Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna.
,2 1,4 18,0 5,6 1,3 3,2 27,7 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 STATEN skatteinkomster 38,7 STATEN skatteinkomster.
Den svenska bostadspolitiken. Statlig fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift? Hyresregleringen Inför valet 2010: vad tycker partierna?
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
Senior-ekonomi Välkommen till Skatteverkets del av Senior-Ekonomi. Avsnittet är tänkt att hållas på ca 55 minuter. Vi går igenom hur pension och lön beskattas.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Stadsdirektörens förslag GRUNDER FÖR BUDGETARBETET.
/MP % Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar) , % Källa: Åren 1985–2014 Statistikcentralen, prognos 2015–2019 FM.
jh/hp 2,7 1,6 18,5 6,4 1,6 2,8 28,0 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 STATEN skatteinkomster 39,9 STATEN skatteinkomster.
Beskattning i Finland Presentation för skolungdomar Skatteförvaltningen.
Momsbeskattning Skatteförvaltningen. Innehåll Vad är moms Vem är momsskyldig För vilken verksamhet ska man betala moms Hur mycket moms ska man betala.
Pensioneringsåldern år 2015 Jari Kannisto Utvecklingschef
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2015 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
Inkomstbeskattning av öppet bolag och kommanditbolag Skatteförvaltningen.
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyn: Visa/Sidhuvud och sidfot... 1 Pressträff 22 december 2015: Så blir pensionen 2016.
Beskattning i Finland Presentation för skolungdomar Skatteförvaltningen 2013.
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
/MP % Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar ) , % Källa: Åren 1985–2015 Statistikcentralen, prognos 2016–2020 FM %
Inkomstbeskattning av enskilda näringsidkare Skatteförvaltningen.
/hp Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md € Källa: Statistikcentralen.
Verkställande direktör Jari Koskinen
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets.
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015
Utkomststöd 2014 Ari Virtanen
Beskattning.
Skattefinansieringen år 2015, md €
Kommunalekonomins utveckling till år 2020
Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen.
Kommunalekonomins utveckling till år 2021
Skattefinansieringen år 2016, md €
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar) , %
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar)
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016
Skattefinansieringen år 2016, md €
Verkställande direktör Jari Koskinen
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Beskattningen i Finland på lättläst svenska
Beskattningen i Finland
Skattekort på nätet för studerande
Skattefinansieringen år 2016, md €
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar)
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017
BNP och de sysselsattas (15-74 –åringar) volymförändring åren , %
Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md €
Stat , Landsting och Kommun
Beskattning av hyresinkomster
Presentationens avskrift:

,7 1,5 18,2 6,4 1,5 2,4 27,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 STATEN skatteinkomster 39,3 STATEN skatteinkomster 39,3 Statsandelar 8,2 Finansiering för lagstadgade uppgifter Moms och Övriga skatter Skatt på kapitalinkomster Skatt på förvärvsinkomster Fastighets- skatt Samfunds- skatt Skattefinansieringen år 2014, md €

Ändring, % Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Samfundsskatteprocent Kommunalskatt Skatteslag Andel av samfundsskatt, % Skatteprocent, genomsn. Kommunernas skatteinkomster , md € Källa: Åren Statistikcentralen, åren uppskattning Kommunförbundet 1) Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har kompenserats genom att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 1,81 procentenheter fr.o.m ,97 1,31 1,36 20,64 6,7 8,2 7,2 6,8 24, ,49 19,38 18,19 1,47 1,51 21,18 1,3 12,0 11,0 2,6 20, ,56 19,74 18,70 1,32 1,63 21,65 0,6 -16,5 1,2 -0,6 20,0 2016** 30,92 2) 19,84 18,58 1,58 1,61 21,77 2,1 7,1 6,5 2,9 20,0 2015** 36,87 1) 19,84 2) Den tillfälliga höjningen av kommunernas samfundsskatteandel på fem procentenheter tar slut år 2016

Kommunernas skatteinkomster Löpande priser enligt kommunernas bokslut, md € Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren Kommunförbundet

Kommunernas skatteinkomster , md € fasta och löpande priser 1) Deflaterade med prisindex för basservicen Källa: Åren Statistikcentralen Prognos för åren Kommunförbundet.

Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats Aritmetiskt medeltal Vägt medeltal enligt den beskattningsbara inkomsten

År Genomsnitt-Förändr.Aritme-Antal kommunerHögstaLägsta lig inkomst-fråntisktinkomstskatte-%:inkomst- skatte-föreg. årmedeltalstegsjönkskatte-% Kommunernas inkomstskattesatser åren ) I antalet år 2009 ingår inte sammanslagna kommuner. 1) Vägts med de beskattningsbara inkomster som mots. den skatt som skall betalas ,040, ,0015, ,780, ,7515, ,670, ,7515, ,650, ,7515, *19,840, ,5016,50 18,44 18,33 18,19 18,15 20, ,120, ,0016,0018, ,290, ,0016,0018, ,390, ,0016,0018, ,450, ,0016,0019, ,540, ,0016,0019, ,590, ,0016,5019, ,970, ,0016,2519, ,160, ,5016,2519, ,240, ,7516,2519, ,380, ,0016,2520, ,740, ,5016,5020,36

Kommunernas inkomstskattesatser åren

% Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren Antal kommuner Antal kommuner som höjt skattesatsen (i antalet år 2009 ingår inte sammanslagna kommuner) Genomsnittlig inkomstskattesats

Antal kommuner enligt inkomstskattesats 2015 (sammanlagt 317 kommuner)

Inkomstskattesats 2015: 19,50 – 20,25 (78) 20,50 – 20,75 (80) 21,75 – 22,50 (34) 16,50 – 19,25 (28) 21,00 – 21,50 (97) © Kuntarajat: MML Kommunernas inkomstskattesatser år 2015 Källa: Kommunförbundets förfrågan Landets genomsnittliga skattesatser: - vägt medeltal 19,84 % - aritmetiskt medeltal 20,53 % Lägsta: = landskapscentrum Högsta:

/hp = genomsn. Ink.sk. -% Md. € 17,7 Löner 81,3 120,2 Pensioner 27,6 Övrigt 11,3 95,2 18,5 19,38 % Avdrag sml. 25,0: - löntagarens försäkr.avg. 5,3 - avdrag för ink. förvärv. 4,2 - pens.inkomstavdrag 6,0 - förvärvsinkomstavdrag 6,3 - grundavdrag 2,8 - övriga avdrag 0,4 120,2 Avdrag från skatten -0,8 Debiterad skatt = 14,71 % av förvärvsink. = Effektiv skatte- grad 2013 Debiterad kommunalskatt Hela landet år 2013, md. euro

% Kommunalskattesatsen 1998–2015 Genomsnittlig effektiv skattegrad (Den debiterade kommunalskatten i proportion till förvärvsinkomsterna) Inkomstskattesatsen (Vägt medelvärde för kommunernas skatte- satser) Många kommuner har kompenserat effekten av höjda avdrag genom att höja sin inkomstskattesats. Trots att den nominella skattesatsen blivit högre, har den effektiva skattegraden rentav sjunkit.

Hur förändringar i kommunernas inkomstskattesatser påverkat kommunernas skatteinkomster , mn € (Genomsn. inkomstskattesats år ,51 och år ,84) mn € %-enh. Förändr. i skattesats Ändringarna i skattesatserna åren medför 2,3 md euro i ökade skatteinkomster år ,11 0,26 0,08 0,17 0,10 0,06 -0,09 0,10 0,11 0,07 0,05 0,02 0,09 0,05 0,38 0,19 0,08 0,14 0,

Uppskattning av skattelindringarnas inverkan (netto) på kommunalskatten , mn € mn € De skattelindringar som gjorts åren minskar kommunernas skatteinkomster med drygt 3,3 md euro år Av skattebortfallet har över 800 mn euro inte kompenserats mn €

Hur skattelindringar och förändringar i kommunernas inkomstskattesatser påverkat kommunalskatten , md € md € Förändring som beror på ändrade skattesatser, kumulativt belopp Skattebortfall p.g.a. skattelindringar, kumulativt belopp Icke kompenserade skattebortfall, kumulativt belopp (åren ,8 md €)

Skatteinkomster och statsbidrag 1) i kommuner och samkommuner åren ,md € (Löpande priser) Statsbidragen för olika år är inte direkt jämförbara och de har därmed korrigerats. För åren har de ökat med statsbidragsposterna enligt statens bokföring, såsom sysselsättningsstödet till kommunerna och enhetsprisfinansieringen till samkommunerna. På grund av statsandelsreformerna är uppgifterna för åren ändå inte helt jämförbara med tidigare år. Yrkeshögskolornas finansieringsansvar flyttades över till staten år 2015, vilket innebär att nivån för åren inte är direkt jämförbara med tidigare år. Kompensering av lättnader i beskattningen i form av höjning av statsandelarna påverkar statsandelsnivån fr.o.m. år År 2016 utgör kompensationernas andel av statsbidragen till 2,5 md euro (23 %).

Skatteinkomster och statsbidrag 1) i kommuner och samkommuner åren , i fasta priser indexerade (1990=100) Statsbidragen för olika år är inte direkt jämförbara och de har därmed korrigerats. För åren har de ökat med statsbidragsposterna enligt statens bokföring, såsom sysselsättningsstödet till kommunerna och enhetsprisfinansieringen till samkommunerna. På grund av statsandelsreformerna är uppgifterna för åren ändå inte helt jämförbara med tidigare år. Yrkeshögskolornas finansieringsansvar flyttades över till staten år 2015, vilket innebär att nivån för åren inte är direkt jämförbara med tidigare år. Kompensering av lättnader i beskattningen i form av höjning av statsandelarna påverkar statsandelsnivån fr.o.m. år År 2016 utgör kompensationernas andel av statsbidragen till 2,5 md euro (23 %).

Verksamhetsutgifter samt skatteinkomster och statsbidrag 1) i kommuner och samkommuneråren , i fasta priser indexerade (1990=100) Statsbidragen för olika år är inte direkt jämförbara och de har därmed korrigerats. För åren har de ökat med statsbidragsposterna enligt statens bokföring, såsom sysselsättningsstödet till kommunerna och enhetsprisfinansieringen till samkommunerna. På grund av statsandelsreformerna är uppgifterna för åren ändå inte helt jämförbara med tidigare år. Yrkeshögskolornas finansieringsansvar flyttades över till staten år 2015, vilket innebär att nivån för åren inte är direkt jämförbara med tidigare år.

/hp 3) Kommunens utjämningsavdragsprocent för den del som överstiger utjämningsgränsen är 30 + den överstigande delens naturliga logaritm. GrankullaFasta Finland, medeltal Kalkylerade skatteinkomster 1) = 3 515,90 €/inv. = utjämningsgräns (100 %) Utjämning av statsandelar år 2015 på basis av skatteinkomster (år 2013), €/inv. Kalkylerade skatte- inkomster 1) €/inv €/inv. Utjämnings- tillägg 2) Kalkylerade skatte- inkomster 1) €/inv. Utjämningsavdrag 3) = (7 058 – 3 515,90)*38,17 % €/inv €/inv €/inv. Merijärvi 1) I de kalkylerade skatteinkomsterna beaktas kalkylerad kommunalskatt, kommunens andel av samfundsskattens avkastning samt hälften av kärnkraftverkens kalkylerade fastighetsskatt. 2) Kommunens utjämningstillägg är 80 % av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomster

/hp Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster åren milj. € Betalare: milj. € Kommuner, st. Sammanlagt: milj. € Kommuner, st. Mottagare: Åren med tre års och åren med två års eftersläpning. Åren övre gräns för utjämning 15 % av kalkylerade skatteinkomster. År 2006: utjämningsavdraget sänktes från 40 % till 37 %, utjämningsgränsen höjdes från 90 % till 91,86 %, kraftverk enligt allmän fastighetsskatte-%. Från och med 2010 har utjämningsnettot lagts till alla kommuners statsandelar i proportion till invånarantalet. År 2012 fastighetsskatten utlämnad ur utjämningsgrunderna. År 2015 höjdes utjämningsgränsen till 100 %. Utjämningsavdragsprocenten = 30 + den överstigande delens naturliga logaritm. Hälften av kärnkraftverkens fastighetsskatt beaktas i utjämningsgrunderna. Utjämningen finansieras genom en minskning av statsandelen för kommunal basservice. Källa: FM/Kommunavdelningen