IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
Advertisements

Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen Kapitel 15 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur.
När är penning- respektive finanspolitik effektiv?
Penningmängd, Inflation och Sysselsättning
Konjunkturer.
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden
Fö 7 - Produktionsfaktorer
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Överlever euron? Lars Calmfors Fores 14/ Två frågor Klarar sig euron genom den pågående krisen? - Är den minskade oron verkligen befogad? Fungerar.
Den offentliga sektorn i en marknadsekonomi
Föreläsning 2 för ekonomiska avdelningen, Finansdepartementet
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Blanchard kapitel 6 IS-LM i den öppna ekonomin
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Internationell Ekonomi
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Stabiliseringspolitik
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Produktivitet och penningpolitik Vice riksbankschef Svante Öberg Juni 2007.
Samhällsekonomi Del 1.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi SAMMANFATTNING MAKRO.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Konjunkturer.
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Att förklara BNP: Vad bestämmer Finlands BNP på kort sikt?
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Inflation.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
1 Kap 6. Kortsiktiga fluktuationer och multiplikatorn zAntagande: Pris konstant på kort sikt zFöretagen producerar så mycket konsumenterna vill ha till.
Inflation och deflation
Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning
Monetarism och Philipskurvan
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Makroekonomi med tillämpningar
Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1
Samhällekonomi.
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
K7: sid. 1 Kapitel 7 Arbetsmarknaden Inkludera arbetsmarknaden. Diskutera flödena på arbetsmarknaden. Hur bestäms löner och priser? Hur påverkas löne-
Sammanfattning: sid. 1 Sammanfattning  Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika antaganden om vad som kan ändra sig. 1.IS-LM,
K4: sid. 1 Kapitel 4 Varu- och penningmarknaden: IS-LM modellen Varumarknaden i jämvikt + penningmarknaden i jämvikt. Samtidig bestämning av både ränta.
K11: sid. 1 Kapitel 11 En öppen ekonomi på medellång sikt Real växelkurs under fast resp. flytande växelkurs. AS-AD för den öppen ekonomi med fast växelkurs.
K5: sid. 1 Kapitel 5 IS-LM-modellen i en öppen ekonomi Vad innebär öppenhet på varu- och finansmarknaden? Vad bestämmer valet mellan utländska och inhemska.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
K12: sid. 1 Kapitel 12 Fakta om tillväxt Tillväxt och levnadsstandard – definitioner Tillväxt i utvecklade länder de senaste 50 åren. Ett längre och vidare.
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.
K8: sid. 1 Kapitel 8 Alla marknader sammantagna: AS–AD-modellen   IDAG:   Gifta ihop alla marknader vi diskuterat.   Vad bestämmer priser och produktion.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
K2: sid. 1 Kapitel 2 Varumarknaden   Hur bestäms produktionen på kort sikt?   Cirkulärt samband   Produktionen bestäms av efterfrågan   Efterfrågan.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Kap 11 Pengar och inflation
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Makroekonomi med tillämpningar
Makroekonomi med tillämpningar
Makroekonomi med tillämpningar
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Presentationens avskrift:

Blanchard Kapitel 5 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans. Simultan bestämning av både ränta och produktion. Hur påverkas ränta och produktion av penningpolitik och finanspolitik?

Varumarknaden och IS-kurvan 5-1 Som vi tidigare sett är varumarknaden i jämvikt när produktionen, Y, är lika med efterfrågan. I den enkla modell vi studerade berodde konsumtionen bara på disponibel inkomst. Investeringarna var exogena. Jämvikt i den slutna ekonomin kräver då:

Investeringar I detta kapitel låter vi även investeringarna vara endogena, beroende på Försäljning (produktion) (+) Räntan (-) Jämviktsproduktionen blir då:

Bestämning av Produktionen Jämvikt på varumarknaden Produktion, Y Efterfrågan, Z 45º Efterfrågan ökar med produktionen. Både C och I ökar med produktionen. Jämvikt kräver att produktion (Y) = efterfrågan (Z). ZZ When the ZZ line is flatter than the 45-degree line, an increase in output leads to a less than one-for-one increase in demand.

Härledning av IS kurvan Effekten av en ökning av räntan på produktionen. Högre ränta minskar efterfrågan vid varje produktionsnivå genom att investeringarna blir lägre. ZZ Produktion, Y Efterfrågan, Z 45º Y ZZ’ Y’ Slutsats: Jämviktsproduk-tionen minskar om räntan blir högre. When the ZZ line is flatter than the 45-degree line, an increase in output leads to a less than one-for-one increase in demand.

Härledning av IS kurvan ZZ Efterfrågan, Z 45º ZZ’ Jämvikt på varumarknaden innebär att en ökning av räntan leder till lägre produktion. Y Y’ Slutsats: IS kurvan är kombinationer av ränta och produktion så att varumarknaden är i jäm-vikt. IS kurvan är neråt-lutande. Produktion, Y Ränta, i IS

Skift i IS kurvan Högre skatter leder till mindre efterfrågan och därmed lägre produktion för varje räntenivå. IS IS’ Slutsats: IS kurvan skiftar inåt om skatten ökar. Ränta, i Produktion, Y

De finansiella marknaderna: LM kurvan 5-2 Räntan bestäms av jämviktsvillkoret att utbud och efterfrågan på pengar ska vara i balans: M = nominella mängden utestående pengar $YL(i) = nominella efterfrågan på pengar $Y = nominell inkomst i = nominell ränta

Reala penningmängden, real inkomst och räntan Kom ihåg från kapitel 2, att nominell BNP = real BNP multiplicerad med prisnivån (BNP deflatorn): eller: LM relationen: Vi kan då skiva om M =$YL(i) till en real ekvation: I jämvikt är den reala penningmängden lika med den reala penningefterfrågan, som beror på den reala inkomstnivån Y och räntan i:

Härledning av LM - kurvan Ms Hur påverkar en ökning av inkomsten räntan i jämvikt? Real penningmängd, M/P Ränta, i En ökning av inkomsten, leder till högre efterfrågan på reala pengar vid given ränta. Slutsats: Om inte reala penning-mängden ändras, måste räntan öka för återställa jämvikten. i’ Md inkomst = Y’>Y i Md inkomst = Y

Härledning av LM - kurvan Real penningmängd, M/P Ränta, i Ms i i’’ Produktion, Y Ränta, i LM - kurvan Som vi just visat ökar jämviktsräntan om inkomsten går upp. Slutsats: LM kurvan lutar uppåt. Y’ Y

Skift i LM - kurvan Slutsats: Hur skiftar LM – kurvan om reala penningmängden ökar? Produktion, Y Ränta, i Y LM – kurvan för M/P i LM – kurvan för M’/P>M/P i’ Slutsats: En ökning av reala penningmängden skiftar LM – kurvan nedåt.

IS - och LM – relationerna tillsammans 5-3 IS-LM Modellen Jämvikt på varumarknaden innebär att en ökning av räntan minskar produktionen – IS-relationen. Jämvikt på penning-marknaden innebär att en ökning av produktion (och inkomst) leder till högre ränta – LM-relationen. Vid skärningspunkten är både jämviktsvillkoren uppfyllda, vilket bestämmer ränta och produktion. Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS Penningmarknaden Varumarknaden

Finanspolitik Finanspolitisk åtstramning, (kontraktion) minskar statens budgetunderskott (eller ökar överskottet). En ökning underskottet (eller minskning av överskottet) kallas finanspolitisk expansion. Skatter och bidrag påverkar IS – kurvan men inte LM – kurvan.

Finanspolitik En ökning av skatten skiftar IS - kurvan åt vänster. Hur ändras jämvikten om skatterna ökas? Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS En ökning av skatten skiftar IS - kurvan åt vänster. Slutsats: Räntan och produktion minskar. IS’ för högre T i’ Y’

Penningpolitik En penningpolitisk åstramning (kontraktion), innebär en minskning av penningmängden. En ökning av penningmängden kallas en monetär expansion. Penningpolitiken påverkar inte IS – kurvan, bara LM kurvan. En ökning av penning-mängden skiftar LM kurvan nedåt.

En penningpolitisk expansion Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS Hur ändras ränta och produktion av en penningpolitisk expansion? LM’ LM – kurvan skiftar nedåt. Slutsats: Räntan minskar och produktion (inkomst) ökar i’ Y’

Policy mix Vad behövs för att t.ex. öka produktionen utan att påverka räntan? Gör en tabell och testa. Y i Expansiv finanspolitik (G+, T-) + Expansiv penningpolitik (M+) - ++

Policy mix Y i Expansiv finanspolitik (G+, T-) + Kontraktiv penningpolitik (M-) - ++ Y i Kontraktiv finanspolitik (G-, T+) - Expansiv penningpolitik + -- Y i Kontraktiv finanspolitik (G-, T+) - Kontraktiv penningpolitik + --

Hur väl stämmer IS-LM modellen med fakta? 5-5 Effekt av penning-politisk kontraktion (Fed ökar räntan). Förändring produktion % Förändring varuförsäljning % Förändring sysselsättning % På kort sikt leder en penningpolitisk kontraktion till högre ränta, lägre försäljning och produktion, lägre sysselsättning och högre arbetslöshet, men har liten effekt på inflation och priser. Kvartal Kvartal Kvartal Förändring prisnivå % Förändring arbetslöshet % Kvartal Kvartal