Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans. Simultan bestämning av både ränta och produktion. Hur påverkas ränta och produktion av penningpolitik och finanspolitik?

Varumarknaden och IS-kurvan 5-1 Som vi tidigare sett är varumarknaden i jämvikt när produktionen, Y, är lika med efterfrågan. I den enkla modell vi studerad berodde konsumtionen bara på disponibel inkomst. Investeringarna var exogena. Jämvikt i den slutna ekonomin kräver då:

Investeringar I detta kapitel låter vi även investeringarna vara endogena, beroende på Försäljning (produktion) (+) Räntan (-) Jämviktsproduktionen blir då:

Bestämning av Produktionen Jämvikt på varumarknaden Produktion, Y Efterfrågan, Z 45º Efterfrågan ökar med produktionen. Både C och I ökar med produktionen. Jämvikt kräver att produktion (Y) = efterfrågan (Z). ZZ When the ZZ line is flatter than the 45-degree line, an increase in output leads to a less than one-for-one increase in demand.

Härledning av IS kurvan Effekten av en ökning av räntan på produktionen. Högre ränta minskar efterfrågan vid varje produktionsnivå. ZZ Produktion, Y Efterfrågan, Z 45º Y ZZ’ Y’ Slutsats: Jämviktsproduk-tionen minskar When the ZZ line is flatter than the 45-degree line, an increase in output leads to a less than one-for-one increase in demand.

Härledning av IS kurvan ZZ Efterfrågan, Z 45º ZZ’ Jämvikt på varumarknaden innebär att en ökning av räntan leder till lägre produktion. Y Y’ Slutsats: IS kurvan är neråtlutande. Produktion, Y Ränta, i IS

Skift i IS kurvan Slutsats: IS kurvan skiftar inåt om skatten ökar. Högre skatter leder till mindre efterfrågan och därmed lägre produktion för varje räntenivå. IS IS’ Slutsats: IS kurvan skiftar inåt om skatten ökar. Ränta, i Produktion, Y

De finansiella marknaderna: LM kurvan 5-2 Räntan bestäms av jämviktsvillkoret att utbud och efterfrågan på pengar ska vara i balans: M = nominella mängden utestående pengar $YL(i) = nominella efterfrågan på pengar $Y = nominell inkomst i = nominell ränta

Reala penningmängden, real inkomst och räntan LM relationen: I jämvikt är den reala penningmängden lika med den reala penningefterfrågan, som beror på den reala inkomstnivån Y och räntan i: Kom ihåg från kapitel 2, att nominell BNP = real BNP multiplicerad med prisnivån (BNP deflatorn): eller:

Härledning av LM - kurvan Ms Hur påverkar en ökning av inkomsten räntan i jämvikt? Real penningmängd, M/P Ränta, i En ökning av inkomsten, leder till högre efterfrågan på reala pengar vid given ränta. Slutsats: Om inte reala penning-mängden ändras, måste räntan öka för återställa jämvikten. i’ Md inkomst = Y’>Y i Md inkomst = Y

Härledning av LM - kurvan Real penningmängd, M/P Ränta, i Ms i i’’ Produktion, Y Ränta, i LM - kurvan Som vi just visat ökar jämvikts-räntan om inkomsten går upp. Slutsats: LM kurvan lutar uppåt. Y’ Y

Skift i LM - kurvan Slutsats: Hur skiftar LM – kurvan om reala penningmängden ökar? Produktion, Y Ränta, i Y LM – kurvan för M/P i LM – kurvan för M’/P>M/P i’ Slutsats: En ökning av reala penning-mängden skiftar LM – kurvan nedåt.

IS - och LM – relationerna tillsammans 5-3 IS-LM Modellen Jämvikt på varumarknaden innebär att en ökning av räntan minskar produktionen. Jämvikt på penningmarknaden innebär att en ökning av produktion (och inkomst) leder till högre ränta. Vid skärningspunkten är både jämviktsvillkoren uppfyllda, vilket bestämmer ränta och produktion. Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS Penningmarknaden Varumarknaden

Finanspolitik Finanspolitisk åtstramning, (kontraktion) minskar statens budgetunderskott (eller ökar överskottet). En ökning underskottet (eller minskning av överskottet) kallas finanspolitisk expansion. Skatter och bidrag påverkar IS – kurvan men inte LM – kurvan.

Finanspolitik En ökning av skatten skiftar IS - kurvan åt vänster. Hur ändras jämvikten om skatterna ökas? Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS En ökning av skatten skiftar IS - kurvan åt vänster. Slutsats: Räntan och produktion minskar. IS’ för högre T i’ Y’

Penningpolitik En penningpolitisk åstramning (kontraktion), innebär en minskning av penningmängden. En ökning av penningmängden kallas en monetär expansion. Penningpolitiken påverkar inte IS – kurvan, bara LM kurvan. En ökning av penninng mängden skiftar LM kurvan nedåt.

En penningpolitisk expansion Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS Hur ändras ränta och produktion av en penningpolitisk expansion? LM’ LM – kurvan skiftar nedåt. Slutsats: Räntan minskar och produktion (inkomst) ökar i’ Y’

Förändring av produktion Policy mix 5-4 Penning politik (finanspolitik) påverkar både produktion och ränta samtidigt. För att påverka dessa variabler oberoende av varandra behövs en kombination av penning- och finanspolitik. En policy mix. Tabell 5-1 Effekt av penning- och finanspolitik. Skift i IS Skift i LM Förändring av produktion Förändring av ränta Högre skatter vänster ingen ner Lägre skatter höger upp Mer offentliga utgifter Mindre offentliga utgifter Större penningutbud Mindre penningutbud

Tyska återföreningen – policy mix i obalans? Tabell 5-2 Några Makrovariabler för Västtyskland, 1988-1991 1991 1992 1993 1994 BNP tillväxt (%) 3.7 3.8 4.5 3.1 Investeringstillväxt (%) 5.9 8.5 10.5 6.7 Budget överskott (% av BNP) (minus = underskott) 2.1 0.2 1.8 2.9 Ränta (%) 4.3 7.1 9.2

Tyska återföreningen – policy mix i obalans? Policy mix efter tyska återföreningen. LM’ Produktion, Y Ränta, i LM IS IS Den finanspolitiska expansionen motverkades av penningpolitisk kontraktion. Slutsats: Måttlig tillväxt, höga räntor och stort budgetunderskott.

Hur väl stämmer IS-LM modellen med fakta? 5-5 Effekt av penning-politisk kontraktion (Fed ökar räntan). Förändring produktion % Förändring varuförsäljning % Förändring sysselsättning % På kort sikt leder en penningpolitisk kontraktion till högre ränta, lägre försäljning och produktion, lägre sysselsättning och högre arbetslöshet, men har liten effekt på inflation och priser. Kvartal Kvartal Kvartal Förändring prisnivå % Förändring arbetslöshet % Kvartal Kvartal