Lotka-Volterra: predator-bytes-modell

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Artinteraktioner: konkurrens
Advertisements

Linjära funktioner & ekvationssystem – Ma B
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
MaB: Andragradsfunktioner
Andragradsfunktioner & Andragradsekvationer
5. Skala.
Av: Amanda, Josefine & Emma
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Dagens ämne Kvadratiska former Andragradskurvor Matrisform
Föreläsning 2 21 jan 2008.
Matematik Kurs C Grafer och derivator.
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
De fundamentala datatyperna
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2009 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
Föreläsning 12 Matlab J-uppgiften.
SQZBZO.
Ämnen Följer kapitlen i boken
Kontinuerliga system: Differentialekvationer
Algoritm analys och rekursiva metoder kap 5,7
MaB: Andragradsekvationer
Sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion
Kap 2 – Förändringshastigheter och derivator
Byggnadsmekanik gk 2.1 SNITTKRAFTER
Algebra och ekvationer
Mat, myter och molekyler
Diskreta, deterministiska system Projekt 1.2; Vildkatt
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Fysikexperiment 5p Föreläsning Korrelationer Ett effektivt sätt att beskriva sambandet mellan två variabler (ett observationspar) är i.
Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
Kan två räta linjer ge upphov till kaos? Matematikbiennalen 2010 Hans Thunberg, KTH Torsten Lindström, Linnéuniversitetet.
Den långsiktiga modellen-tillväxt Tillväxttaktens betydelse: Ex1. Antag att real BNP i Sverige växer med 1.5% i 40 år BNP = (1.015)^40= 1.8 ggr BNP idag.
Problemlösningsstrategier
Diskret stokasticitet Projekt 2.3, Talltita
Institutionen för matematik, KTH Mats Boij 5B1200 Differentialekvationer och transformer 29 april B1200 Differentialekvationer och transformer I,
Föreläsning 2 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Datorer muntlig presentation
Projekt 5.1 Michaelis-Menton-ekvationen A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
Fysikexperiment, 5p1 Random Walk 36 försök med Random walk med 1000 steg. Beräknad genomsnittlig räckvidd är  1000  32. Visualisering av utfallsrum.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2007 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
1 Matlab, föreläsning 1 Oktober MATLAB Perspektiv på materialdesign Lina Kjellqvist Rum: K324 Telefon:
1 Fler uträkningar med normalfördelningstabell Låt X vara Nf(170,5). Beräkna Lösning:
Föreläsning 14 Matlab Javaexempel - sortering Fler kurser på Nada: –2D1320 Tillämpad datalogi (Tilda) –2D1210 Numeriska metoder (Numme) –2D1385 Programutvecklingsteknik.
Dipol eller ej-verktyget Här är en metod för att ta reda på om en molekyl är en dipol eller om molekylen inte är en dipol. Vi använder verktyget på vattenmolekylen.
Dagens ämnen Numeriska serier Definition av konvergens
Vilka olika typer av tal finns det?
Musikkompendium Test. Musikkompendium Test 2 Musikkompendium Test 3.
K9: sid. 1 Kapitel 9 Phillipskurvan, jämviktsarbetslösheten och inflationen   IDAG:   Arbetslöshet, priser och inflation.   Phillips-kurvan – en.
Lars Madej  Talmönster och talföljder  Funktioner.
1 Icke-linjär regression Sid (i kapitel 16.1)
Manada.se Kapitel 6 Linjära och exponentiella modeller.
1 Numeriska Deskriptiva Tekniker. 2 Centralmått §Vanligtvis fokuserar vi vår uppmärksamhet på två typer av mått när vi beskriver en population: l Centraläge.
Arbetsplatsträff Elevenkäten – steg 2 Elevenkätsresultaten hittar ni på Driven, en mapp som heter APT är delad med er.
Lite matterepetition Räknesätten, bråk, förkorta, parenteser
Kap 2 – Förändringshastigheter och derivator
Att rita en funktion i ett koordinatsystem
KPP053, HT2015 MATLAB, Föreläsning 4
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Kap 1 - Algebra och funktioner
Kap 1 - Algebra och funktioner
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017
Trender och fluktuationer
Utfall Enkät Säsongen 2014/2015
Uw.
Kap 1 - Algebra och funktioner
Presentationens avskrift:

Lotka-Volterra: predator-bytes-modell Projekt 5.9 Lotka-Volterra: predator-bytes-modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Det finns många olika varianter på den klassiska predator-bytes-modellen. Här används en variant, där de exponentiella delarna bytts ut mot logistiska. I en logistisk modell begränsas tillväxten av bärförmågan, till skillnad från i en exponentiell. A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Följande predator-bytes-modell används i detta projekt: A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. a) Verifiera att modellen är logistisk. I en exponentiell modell tillväxer bytet exponentiellt i frånvaro av predatorn. I den logistiska modellen begränsas tillväxten (r) av bärförmågan (K), vilket är fallet: Ekvationen dx/dt=xa(1-(bx/a)) gäller i frånvaro av predatorn. a motsvarar r b/a motsvarar K A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. b) “Phase plane”-analys För “phase-plane”-analys: Hitta isoclinerna (nollinjerna) för ekvationerna och rita in dessa i en figur. Markera fix-punkterna. Rita in flödeslinjer. A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. b) “Phase plane”-analys Nollinje; dvs när dx/dt och dy/dt är 0: A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. b) “Phase plane”-analys y x f/e a/c Nollinjer Vid nollinjerna varken ökar eller minskar bytes- och predator-populationerna. A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. b) “Phase plane”-analys y x f/e a/c Nollinjer Punkten är den mest intressanta punkten. Fixpunkter A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. b) “Phase plane”-analys Populationen kan antingen öka eller minska i områdena under och över nollinjerna. Genom att testa med x>f/e kan man undersöka om området över (dvs, i figuren, till höger om) nollinjen (som är x= f/e) är positivt eller negativt. För x=f/e blir ekvationen alltså noll. För x=2f/e blir ekvationen positiv, dvs predatorpopulationen växer. A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. b) “Phase plane”-analys Alltså: Om predatorpopulationen befinner sig till höger om nollinjen kommer den att öka i antal. Detta illustreras av en uppåtriktad pil i figuren. y f/e x A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. b) “Phase plane”-analys Nollinjer medför alltid teckenbyte. Alltså: om predatorpopulationen ökar till höger om nollinjen kommer den istället att minska om den befinner sig till vänster om nollinjen. y f/e x A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. b) “Phase plane”-analys På samma sätt kan man testa om bytespopulationen ökar eller minskar över och under nollinjen (y=(bx-a)/c). Om y=(2a-bx)/c kommer ekvationen för bytespopulationen att bli negativ: Bytespopulationen kommer alltså att minska över nollinjen. Och därmed kommer den att öka under nollinjen. A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. b) “Phase plane”-analys För bytespopulationen gäller alltså: y f/e x A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. b) “Phase plane”-analys “Phase plane”-digram med flödeslinjer: y f/e x A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. c) Jacobian-analys Med en Jacobian-analys undersöker man vilken typ av fixpunkt man har (saddle, sink, source eller center). y x γ<0 saddle γ>0 och β<0 sink γ>0 och β>0 source γ>0 och β=0 center A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. c) Jacobian-analys A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

Jämviktspunkten sätts in i Jacobian-matrisen: Del 1. c) Jacobian-analys x y Jämviktspunkten sätts in i Jacobian-matrisen: x=f/e, y=(a-bx)/c→y=(a/c)-(bf/ce) A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

Jäm-viktspunkten är en ‘sink’ och troligen en spiral. Del 1. c) Jacobian-analys x y 1 3 Jäm-viktspunkten är en ‘sink’ och troligen en spiral. γ<0 saddle γ>0 och β<0 sink γ>0 och β>0 source γ>0 och β=0 center 2

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. d) Verifiera förra uppgiften numeriskt! Positiva jämviktspunkten är en spiral-sink! Genom att hitta på värden på a, b, c, e och f så kan detta verifieras med hjälp av Matlab. 1 a=1 b=1 c=1,5 e=1,5 f=0,5 2 Jämvikts- punkten = 0,33;0,44 A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. d) Verifiera förra uppgiften numeriskt! Skapa en funktionsfil. Här kallad “byte.m”. 3 function xdot=byte(t,x) a=1; b=1; c=1.5; e=1.5; f=0.5; xdot(1)=a*x(1)-b*x(1)^2-c*x(1)*x(2); xdot(2)=e*x(1)*x(2)-f*x(2); xdot=[xdot(1);xdot(2)]; A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. d) Verifiera förra uppgiften numeriskt! Anropa funktionen och lös numeriskt: 4 [t,x]=ode45('byte',[0,50],[0.1 0.8]); plot(x(:,1),x(:,2)) Testa med olika värden på antalet vid start. A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

Del 1. d) Verifiera förra uppgiften numeriskt!

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 I del 2 är funktionen för predatorn ändrad så att den inte minskar exponentiellt i frånvaro av bytet (vilket var fallet i del 1): A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

Verifiera att modellen är logistisk. Del 2. a) Verifiera att modellen är logistisk. Verifiera att modellen är logistisk: För bytespopulationen se del 1a. För predatorpopulationen (i frånvaro av bytet): Om y är stort begränsas tillväxten och tvärtom om y är litet. A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 2. b) “Phase-plane”-analys Hitta nollinjerna: A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 2. b) “Phase-plane”-analys 2. Rita in nollinjerna i en figur och markera fixpunkterna. f/e a/c y x Fixpunkter A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 2. b) “Phase-plane”-analys 3. Rita in flödeslinjer. Om y=(a-bx)/c kommer bytespopulationen varken öka eller minska (dvs nollinjen!). Om y är större, tex y=(2a-bx)/c kommer bytespopulationen att minska: Om y istället är mindre kommer bytespopulationen öka. Uttrycket är dock inte större än 0, om b<<a! A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 2. b) “Phase-plane”-analys 3. Rita in flödeslinjer. f/e a/c y x A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 2. b) “Phase-plane”-analys 3. Rita in flödeslinjer. Om x=(gy-f)/e kommer predatorpopulationen varken öka eller minska (dvs nollinjen!). Om x är större, tex x=(2gy-f)/e kommer predatorn att öka: Om x är mindre kommer predatorpopulationen minska. A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 2. b) “Phase-plane”-analys 3. Rita in flödeslinjer. f/e a/c y x A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 2. b) “Phase-plane”-analys 3. Rita in flödeslinjer. f/e a/c y x A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 2. c) Jacobian-analys A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 2. c) Jacobian-analys Stoppa in jämviktspunkten i Jacobianen! ??????????????????????????????????????? A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 2. d) Verifiera numeriskt! Positiva jämviktspunkten: en spiral-sink? Hitta på värden för konstanterna: a=1 b=1 c=1,5 e=1,5 f=0,5 g=1 1 2 Hitta jämviktspunkten Skapa en funktionsfil 3 Skapa en fil som löser funktionen numeriskt och använd startvärden som ligger i närheten av jämviktspunkten. 4 A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 2. d) Verifiera numeriskt! Hitta jämviktspunkten genom att lösa ut x och y och stoppa in värdena på konstanterna. 2 A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. d) Verifiera numeriskt! Skapa en funktionsfil. Här kallad “predator.m”. 3 function xdot=predator(t,x) a=1; b=1; c=1.5; e=1.5; f=0.5; g=1; xdot(1)=a*x(1)-b*x(1)^2-c*x(1)*x(2); xdot(2)=e*x(1)*x(2)-f*x(2)-g*x(2)^2; xdot=[xdot(1);xdot(2)]; A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3 Del 1. d) Verifiera numeriskt! Anropa funktionen och lös numeriskt: 4 [t,x]=ode45(‘predator',[0,50],[0.1 0.8]); plot(x(:,1),x(:,2)) Testa med olika värden på antalet vid start. A Course in Mathematical Modeling, Kap. 5: projekt 5.3

Del 1. d) Verifiera numeriskt!