Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Statistik Datorer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Punkt- och intervallskattning Felmarginal
Advertisements

FL4 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Exempel Utifrån medicinsk erfarenhet är 5% av befolkningen smittade av ett visst virus. Ett nytt test har visat sig ge 80% av de smittade korrekt diagnos.
Föreläsning 7 Analys av algoritmer T(n) och ordo
FL8 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Skånes Universitetssjukhus
FL2 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Ämnen Följer kapitlen i boken
Statistikens grunder, 15p dagtid
Telekommunikation, Vt-05
Vad ingår kursen? i korta drag
Tillämpad statistik Naprapathögskolan
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Sammanfatta siffrorna…
Skattningens medelfel
Diskreta, deterministiska system Projekt 1.2; Vildkatt
Centrala Gränsvärdessatsen:
FK2002,FK2004 Föreläsning 2.
Föreläsning 81 Sampling och urval Ofta möter vi påståenden av typen “4.5 miljoner svenskar såg VM-finalen i fotboll”, “en svensk tolvåring väger i genomsnitt.
732G81 Statistik Föreläsning 3 732G81 Statistik
732G22 Grunder i statistisk metodik
Binomialsannolikheter ritas i ett stolpdiagram
Statistik för internationella civilekonomer
Täthetsfunktion f(x) (”pdf”) Och fördelningsfunktion F(x) (”cdf”)
Föreläsning 4: Sannolikhetslära
Sannolikhet Stickprov Fördelningar
Simulering Introduktion Exempel: Antag att någon kastar tärning
Föreläsning 7 Fysikexperiment 5p Poissonfördelningen Poissonfördelningen är en sannolikhetsfördelning för diskreta variabler som är mycket.
Normalfördelningen och centrala gränsvärdessatsen
Matematisk statistik och signal-behandling - ESS011 Föreläsning 3 Igor Rychlik 2015 (baserat på föreläsningar av Jesper Rydén)
F8 Hypotesprövning. Begrepp
Grundläggande statistik ht 09, AN
Forskningsmetodik Sampling och urval Hypotesprövning Lektion 9
Talteknologi (vt04): Sannolikhetslära och markovmodeller
Slumptal Pseudoslumptal Fysikexperiment 5p Föreläsning 2
Diskret stokasticitet Projekt 2.3, Talltita
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Datorer muntlig presentation
Statistik Lars Valter Fil.lic. Statistik
Fysikexperiment, 5p1 Random Walk 36 försök med Random walk med 1000 steg. Beräknad genomsnittlig räckvidd är  1000  32. Visualisering av utfallsrum.
Matematisk statistik och signal-behandling - ESS011 Föreläsning 1 Igor Rychlik 2015 (baserat på föreläsningar av Jesper Rydén)
732G22 Grunder i statistisk metodik
1 Fler uträkningar med normalfördelningstabell Låt X vara Nf(170,5). Beräkna Lösning:
Grundläggande statistik, ht 09, AN
Grundläggande statistik, ht 09, AN1 F6 Slumpmässigt urval 1. Population där X är diskret med fördelningen p(x). Medelvärdet μ och variansen σ². Observationer:
Lägesmått. Lägesmått Vad är lägesmått? Sammanfatta en mängd data Exempelvis hur mycket veckopengar får elever som går i åk7… En klass består av ca.
1 Normalfördelningsmodellen. 2 En modell är en förenklad beskrivning av någon del av verkligheten. Beskrivningen måste vara relevant för det vi skall.
1 Stokastiska variabler. 2 Variabler En variabel är en egenskap hos en individ /objekt. En variabel kan, som vi tidigare sett, vara kvalitativ eller kvantitativ.
Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande.
Introduktion. Exempel: Till ett försök med bantningsmedlet Bantomid anmälde sig 14 personer frivilligt, alla med övervikt. De delades slumpmässigt in.
Deskription Normalfördelningsmodellen 1. 2 En modell är en förenklad beskrivning av någon del av verkligheten. Beskrivningen måste vara relevant för det.
Statistisk hypotesprövning. Test av hypoteser Ofta när man gör undersökningar så vill man ha svar på olika frågor (s.k. hypoteser). T.ex. Stämmer en spelares.
Vad är Statistik? Inom statistik teorin studeras -Hur vi samlar in data. -Hur data analyseras och vilka slutsatser som kan dras från data. -Hur insamlad.
Föreläsning 1-3 Introduktion till kursen Beskrivande statistik.
Statistisk inferensteori. Inledning Den statistiska inferensteorin handlar i huvudsak om att dra slutsatser från ett slumpmässigt urval (sannolikhetsurval)
Diskreta slumpvariabler. Stokastiskvariabel En slumpvariabel (stokastisk variabel) är en Funktion eller regel som tilldelar ett tal till varje Utfall.
1. Kontinuerliga variabler
1 Numeriska Deskriptiva Tekniker. 2 Centralmått §Vanligtvis fokuserar vi vår uppmärksamhet på två typer av mått när vi beskriver en population: l Centraläge.
Reaktioners riktning och hastighet
Föreläsning 7 (Kajsa Fröjd) Korstabeller och Chi-tvåtest Kap 2.5, Två/flera populationer och en kvalitativ variabel (”The first model” i Moore)
Sannolikhet och statistik Tabell Används för att ge en bra överblick av svaren man fått in, datan. Består av rader och kolumner. Frekvens Är hur många.
Regression Har långa högre inkomst?. Världsrekord på engelska milen.
Introduktion. 2 Vad är statistik? ”En massa siffror” Beskrivning av staten Metodlära.
Enkel Linjär Regression. 1 Introduktion Vi undersöker relationer mellan variabler via en matematisk ekvation. Motivet för att använda denna teknik är:
Kap 4 - Statistik.
Sju sätt att visa data Sju vanliga och praktiskt användbara presentationsformat vid förbättrings- och kvalitetsarbete.
Marknadsundersökning Kap 12
Data och att presentera data
Förelasning 1 Kursintroduktion Statistiska undersökningar
Grundl. statistik F2, ht09, AN
Y 5.4 Tabeller och diagram Frekvens och relativ frekvens
Presentationens avskrift:

Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Statistik Datorer 4/12/2017 Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Statistik Datorer muntlig presentation skriftlig presentation projektplanering

Kursens uppläggning Föreläsning introduktion till projekt 4/12/2017 Kursens uppläggning Föreläsning introduktion till projekt eget arbete med projekt skriftlig redovisning av projekt muntlig presentation av projekt

Ämnen Följer kapitlen i boken 4/12/2017 Ämnen Följer kapitlen i boken Grundläggande om modeller Diskreta processer Deterministiska modeller Stokastiska modeller Kontinuerliga processer Deterministiska modller Empiriska modeller - Statistik

Diskret stokasticitet 4/12/2017 Diskret stokasticitet slumpen ingår som en komponent Hur tolka data som innehåller brus indata i modellen utdata från modellen Hur göra modeller med stokastiska komponenter

Mått på spridning och centrum 4/12/2017 Mått på spridning och centrum medelvärde varians medel kvadratavståndet till medelvärdet standardavvikelse kvadratroten av variansen

Box whisker plot En bild av spridningen, fördelningen medianvärdet 4/12/2017 Box whisker plot En bild av spridningen, fördelningen medianvärdet undre till övre kvartilen, hälften av alla värden min och max värde

Skapa stokastiska modeller 4/12/2017 Skapa stokastiska modeller Fördelningar, sannolikhetslära ej sid 62-65 Omvärlds- kontra demografisk stokasticitet yttre påverkan eller variation mellan individer Testa modellen chi-2 test

Fördelningar, sannolikhetslära 4/12/2017 Fördelningar, sannolikhetslära normalfördelningen medelvärde och standardavvikelse binomialfördelningen n antal försök, p sannolikhet jmf med singla slant 100ggr: n = 100 p = 0.5 för krona fördelningen är hur många ‘kronor’ det blir olika 100ggr, dvs kring 50

Fördelningar, sannolikhetslära (matlab) 4/12/2017 Fördelningar, sannolikhetslära (matlab) normalfördelningen R = normrnd(MU,SIGMA) generates normal random numbers with mean, MU, and standard deviation, SIGMA R = normrnd(5,0.2,[1 1000]),hist(R) binomialfördelningen R = binornd(N,P) generates binomial random numbers with parameters N and P. R=binornd(100,0.2,[1 1000]),hist(R)

Fördelningar, sannolikhetslära 4/12/2017 Fördelningar, sannolikhetslära normalfördelningen 68.27% av värdena ligger inom en standardavvikelse från medel 95% …..inom två standardavvikelser 99%……inom tre standardavvikelser

Lite exempel på nyttigheter i matlab binomialfördelningen R = binornd(N,P) generates binomial random numbers with parameters N and P. R=binornd(100,0.2,[1 100]),hist(R) Binomial probability density function binopdf(0,200,0.02) Binomial cumulative distribution function binocdf(X,N,P) Mean and variance for the binomial distribution. [M,V] = binostat(N,P) Random numbers from a specified distribution. rn = random('Normal',0,1,2,4) rp = random('Poisson',1:6,1,6) 4/12/2017

Omvärlds- kontra demografisk stokasticitet 4/12/2017 Boken har fel definition! Omvärldsstokasticitet yttre påverkan via t ex: ekologi: väder, andra populationer fysiologiska processer: andra organsystem kinetik: temperatur, omrörning Demografisk stokasticitet effekten av små tal, dvs medelvärde är inte användbart. Få molekyler/individer resulterar i variation. T ex: medel för antal födslar är 2 med varians 0.5 Sannolikheten för att två molekyler ‘möts’ är i medel lika med produkten av koncentrationerna

Omvärlds stokasticitet Kontinuerlig variation Vid varje enskilt tillfälle påverkas reaktionen/populationen. Vanlig faktorer är temperatur eller andra ämnen/populationer. Här måste du vid varje enskilt tillfälle bestämma reaktionshastighet eller t ex reproduktion/överlevnad Katastrofer: enstaka tillfällen Sker sällan men är drastiska. Hela populationer slås ut eller delar av. Reaktionen störs och backar alt. stannar under en period. Här måste du ta hänsyn till hur ofta ’katastrofen’ sker.

Demografisk stokasticitet Effekten av få individer/molekyler Vid låga koncentrationer/få individer så finns en osäkerhet i vad som kommer att ske Vid höga koncentrationer/många individer blir resultatet i det närmaste deterministiskt (förutsägbart)

Stokasticitet 4/12/2017 Antal individer Startpopulation 100, medeltillväxt 1.2 med standardavvikelse 0.15 Demografisk stokasticitet är variationen mellan individer Tid Omvärldsstokasticitet är variationen pga yttre påverkan dvs påverkar alla individer

Stokasticitet 4/12/2017 Antal individer Startpopulation 5, medeltillväxt 1.2 med standardavvikelse 0.15 Demografisk stokasticitet är variationen mellan individer, effekten ökar med få individer Tid Omvärldsstokasticitet är variationen pga yttre påverkan dvs påverkar alla individer

Omvärlds stokasticitet 4/12/2017 Antal individer [y,stdev,medel]=environmentstoch(1.2,0.15,50,20,100); Tid frekvens Log(Antal individer) Antal individer

Demografisk stokasticitet 4/12/2017 Antal individer [y,stdev,medel]=environmentstoch(1.2,0.15,50,20,100); Tid frekvens Log(Antal individer) Antal individer

Testa modellen Chi-2 test 4/12/2017 Testa modellen Chi-2 test X2 blir stort om observerade värden ligger ‘fel’ samt ökar med antalet observationer. En tabell där man utifrån antalet frihetsgrader, dvs n-1, kan bestämma om X2 är tillräckligt stort för att förkasta modellen. Ej på procent, försiktig med låga frekvenser ( <5%)

Sammanfattning Fördelningar, sannolikhetslära 4/12/2017 Sammanfattning Fördelningar, sannolikhetslära normalfördelning binomialfördelning Omvärlds- kontra demografisk stokasticitet yttre påverkan eller variation mellan individer Testa modellen chi-2 test