Styrteknik: Boolesk algebra D1:1

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KONJUNKTIONER.
Advertisements

Andragradsfunktioner & Andragradsekvationer
William Sandqvist Booles Algebra Genom att representera logiska uttryck på matematisk form, där sammanfognings-orden OR och AND motsvarade.
William Sandqvist Booles Algebra Genom att representera logiska uttryck på matematisk form, där sammanfognings-orden OR och AND motsvarade.
EDA Digital och Datorteknik
William Sandqvist Maurice Karnaugh Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist
Att programmera i språket Java
Grundläggande programmering
Development of an analysis tool for execution traces Anders JohnssonRoy Nilsson.
Algebraiska uttryck Matematik 1.
Logikprogrammering och Prolog
Logisk (denotationell) semantik Sanning, satsrelationer, predikat
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1
Föreläsning 2 Kort Översikt Över Javaspråket. Källkodsformat Unicode används åäöμψζ tillåtna Inte alla miljöer klarar av det Källkod Bytekod Java VM för.
EDA Digital och Datorteknik
EDA Digital och Datorteknik
Tes och argument Tes: det påstående argumentationen gäller
Logikkurs 1.
Föreläsning 3 Programmeringsteknik och Matlab DD1312
INFÖR NATIONELLA PROVET. UPPGIFT 1 Förenkla så långt som möjligt Ständigt återkommande uppgift!
Jonny Karlsson INTRODUKTION TILL PROGRAMMERING Föreläsning 3 ( ) INNEHÅLL: -Jämförelseoperatorer -Villkorssatser -Logiska operatorer.
Multiplexern som kombinatorisk krets
Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1
 Vad går uppgiften ut på?  Vilket ämne ska jag skriva om?  Vad vill jag veta?  Vilka frågor har jag?  Vad kan jag själv om detta?  Vad behöver jag.
Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1
Den Digitala Logiska Nivån och Datarepresentation
Föreläsning 6 Logik med tillämpningar F6 Innehåll u Resten om resolution u Varför så många olika beslutsprocedurer? u Teorembevisaren Otter.
Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet.
Digitalteknik 7.5 hp distans: Realisering av logik med PLD och VHDL1.4.1 En kretsrealisering med VHDL består av fyra huvudmoment Specifikation Beskrivning.
Dagens ämnen Matriser Linjära ekvationssystem och matriser
Digitalitet.
DIGITAL DESIGN INLEDNING Allmänt och kursens hemsidor Analogt och digitalt Booleska variabler Binära tal Positiv och negativ logik (Aktiv hög och låg logik)
Planering av ett större program - Funktioner, moduler, if och Boolean Linda Mannila
William Sandqvist IS1500 Datorteknik William Sandqvist
1 Mönstermatchning och rekursion Nr 4. 2 Förenklad notation val fnname = fn name => expression Förenklas till fun fnname name = expression Exempel fun.
OOP F2:1 Stefan Möller OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 2 Deklaration och tilldelning Programsatser Tilldelning Input/Output Selektion.
Satslogik, forts. DAA701/716 Leif Grönqvist 5:e mars, 2003.
TATA31 Linjär algebra Examinator, föreläsare: Ulf Janfalk
Föreläsning 14 Logik med tillämpningar Innehåll u Cuts och negation u Input/output u Extralogiska predikat u Interaktiva program, failure-drivna.
Procedurellt potpurri Dagens samtalsämnen –Klipp (Cut) –If-then-else –fail/0 –repeat/0 Att läsa –The Art of Prolog, kapitel 11 –Relevant avsnitt i Learn.
Kapitel 2 Nationalekonomiska verktyg. 1 Modeller och data En modell –är en teoretisk referensram baserad på förenklande antaganden –som hjälper en att.
-Repetition -Variabler -Primitiva typer (+ boolean) -Operatörer +, ++, --, -Typ konvertering -Wrapper klasser -Jämförelse operatörer,(==, =,,!=, !) -String.
1 Modellering med Uppaal Tobias Amnell (Materialet lånat av Paul Pettersson)
Kronljusströmställaren 0, 1, 2, 3
Program indata ? utdata 1/20 Vahid Mosavat, Nada, KTH.
Selektion jämförande och logiska operatorer
Att räkna med bokstäver
Musikkompendium Test. Musikkompendium Test 2 Musikkompendium Test 3.
Manada.se Algebra och funktioner. 1.1 Algebra och polynom Förkunskaper: Grundläggande algebra Konjugatregeln och kvadreringsreglerna Andragradsekvationer.
Konfirmation av teorier 1. Syntaktiskt – semantiskt perspektiv Syntaktiskt: symboler betraktas utan avseende på vad/om de representerar Giltiga slutledningar.
KPP053, HT2015 MATLAB, Föreläsning 4
Populärt brukar algebra ibland kallas för bokstavsräkning
Lektion 4.
Formell logik Kapitel 3 och 4
Formell logik Kapitel 7 och 8
Filosofisk logik Kapitel 15
Aritmetik & algebra Geometri & bevis Förändring & procent Funktioner
Föreläsning 3: Booleans, if, switch
Y 4.4 Multiplikation av parenteser
Kapitel 2 Förändringshastighet och derivator manada.se.
Grundläggande datavetenskap, 4p
Y 4.5 Uttryck med potenser 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 = 35 x ∙ x ∙ x ∙ x = x4
Digitala tal och Boolesk algebra
Digitalteknik 3p - Sekvenskretsar
Digitalteknik 3p - Kombinatorisk logik
Kombinatoriska byggblock
Kombinatoriska byggblock
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Digitalteknik 3p - Kombinatorisk logik
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Presentationens avskrift:

Styrteknik: Boolesk algebra D1:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder

Styrteknik: Boolesk algebra D1:2 George Boole, 1815-1864 I dagligt tal formulerar vi satser eller påståenden som kan vara sanna eller falska. Satserna sätts samman med de logiska operationerna och, eller och icke. Ex: det är soligt och det är varmt => jag ska bada det är soligt eller det är varmt => jag ska bada A OCH B = U; A AND B = U; A.B = U; AB = U A ELLER B= U; A OR B = U; A+B = U ”Alla bilar är röda eller blå” (Finns det blå-röda bilar?) ”Sväng till vänster eller höger vid korsningen” Eller operationen är inte självklar jfr Exclusive OR, XOR

Styrteknik: Boolesk algebra D1:3 Boolesk Algebra - definition Axiom 0+0 = 0; 11 = 1 1+1 = 1; 00 = 0 0+1 = 1; 01 = 0 0’ = 1; 1’ = 0 0 = 1; 1 = 0 Konstanter (variabelvärden) 0 (Falsk) 1 (Sann) Operationer + (ELLER, OR) . (OCH, AND) ’ (ICKE, NOT) (ICKE, NOT)

Styrteknik: Boolesk algebra D1:4 Räknelagar för en variabel X+X = X; XX = X X+X’ = 1; XX’ = 0 X+1 = 1; X0 = 0 X+0 = X; X1 = X (X’)’ = X

Styrteknik: Boolesk algebra D1:5 Exempel på räknelagar för flera variabler X+YZ = (X+Y)(X+Z) X+XY = X (Absorption) X(X+Y) = X (Absorption) XY+X’Z = XY+X’Z+YZ (Consensus) (X+Y)’ = X’Y’ (De Morgan) (XY)’ = X’+Y’ (De Morgan)

Styrteknik: Boolesk algebra D1:6 Exempel 1 Alla kombinationer av insignalerna kan testas Visa att X+X’Y = X+Y X+X’Y = X1+X’Y = X1+X’Y = (consensus) X1+X’Y+1.Y = X+X’Y+Y = X+Y Vänster led = Höger led! X Y X X’Y X+X’Y X+Y 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 1 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 1 1 Vänster led = Höger led!

Styrteknik: Boolesk algebra D1:7 Exempel 2 Förenkla YZ’+XYZ+X’Z YZ’+XYZ+X’Z = YZ’+XYZ+X’Z+YZ = YZ’+XYZ+X’Z+YZ = (..YZ(X+1)..=>.. YZ..) YZ’+X’Z+YZ = Y(Z’+Z)+X’Z = (..(Z’+Z)..=>..1..) Y+X’Z Förenkling ger YZ’+XYZ+X’Z = Y+X’Z

Styrteknik: Boolesk algebra D1:8 Exempel 3 Förenkla XY’+X’Y+XY XY’+X’Y+XY= (..XY.. Läggs till) XY’+X’Y+XY+XY = X(Y’+Y)+Y(X’+X) = X+Y Förenkling ger XY’+X’Y+XY = X+Y

Styrteknik: Boolesk algebra D1:9 Förenklingar innebär att logiken kan göras med färre grindar! Enligt ex 3: XY’+X’Y+XY = X+Y

Styrteknik: Boolesk algebra D1:10 Övningar från Automating Manufacturing Systems, kapitel 6