Ögat Ögat sett i genomskärning

Ögats delar Hornhinnan – skyddar ögats inre delar, är ofärgad Regnbågshinnan (Iris) – Ändrar pupillens storlek, här finns din ögonfärg Pupillen – släpper in ljuset i ögat så att vi kan se föremål

Ögats delar Linsen – bryter (samlar ihop) ljusstrålarna till en punkt på näthinnan Glaskroppen – innehåller en geléaktig massa som håller ögat runt och spänt Ögonmuskler – styr ögat så vi kan titta åt olika håll

Näthinna – innehåller synceller, tappar och stavar Gula fläcken – område på näthinnan där du har full synskärpa Blinda fläcken – område på näthinnan där synnerven sitter och därför finns det inga synceller här Tårvätska – rengör ögat och förhindrar uttorkning

Ögats delar Synnerven – leder impulser från näthinnan till hjärnan Åderhinnan – försörjer ögat med syre och näring Senhinnan – skyddar ögats inre delar, främre delen är ögonvitan

Linsens brytning Ljuset bryts framförallt i hornhinnan och linsen men även i glaskroppen och tårvätskan (som hela tiden ska hålla ytan fuktig). För att man ska kunna se bra ska ljusstrålarna brytas till en punkt på näthinnan – gula fläcken.

Synfel Närsynt = du ser dåligt på långt håll. Ögongloben är för lång. Ljusstrålarna bryts till en punkt som ligger framför näthinnan. En konkav lins sprider strålarna lite innan de träffar ögats lins. Ögats lins bryter sedan strålarna en gång till. Då hamnar bilden på näthinnan och du ser bra. Närsynthet är ofta ärftlig och börjar visa sig i tonåren och ökar fram till 25-årsåldern. Glasögon med konkava glas hjälper.

Synfel Översynt/långsynt = du ser dåligt på nära håll. Ögongloben är hoptryckt och för kort. Ljusstrålarna bryts till en punkt som ligger bakom näthinnan. En konvex lins samlar ihop strålarna lite innan de träffar ögats lins. Ögats lins bryter sedan strålarna en gång till. Då hamnar bilden på näthinnan och du ser bra. Översynthet är ofta ärftlig. Du har i regel god syn fram till 40-årsåldern sedan börjar du se dåligt på nära håll. Glasögon med konvexa linser hjälper.

Ögats ackommodation Ackommodation är ögats förmåga att anpassa synen på olika avstånd. Framförallt gäller detta på nära avstånd. När ciliarmuskeln i strålkroppen spänns så blir linsen tjockare (som på det högra ögat på bilden). Då kan linsen bryta ljusstrålarna mycket och vi kan se saker skarpt på nära håll. T.ex. när vi läser en tidning.

Synfel Ålderssynthet Ögat kan ställa in skärpan steglöst och blixtsnabbt från oändligt långt avstånd till ungefär en dryg decimeter framför ögat. Det är linsens tjocklek som ändras. Denna mekanism kallas ackommodation. Ögats lins blir stelare med åldern och därför kan inte ögat ställa in skärpan lika bra. Synen fungerar bra fram till 40-45-årsåldern. Sedan försämras den gradvis och upphör helt att fungera i 60-65 årsåldern. Man ser fortfarande bra på långt håll, men får allt svårare att se på nära håll. Då behöver många äldre glasögon.

Synfel Astigmatism Hornhinnan är mer eller mindre oregelbunden. Den bryter ljuset olika mycket. Man kan se något tydligare om man kisar. Ögonen känns ofta ansträngda och det är vanligt att man får huvudvärk. Astigmatism är ofta kombinerad med något annat brytningsfel, för det mesta närsynthet. Astigmatism förändras mycket lite med tiden.

Ögonsjukdomar Grå starr Grå starr är en av de vanligaste orsakerna till sämre syn hos äldre människor. Egentligen är grå starr ingen sjukdom utan beror på att ögats lins åldras. I femtioårsåldern börjar linsen bli lätt disig. På grund av att ljus sprids oregelbundet i linsen börjar man få besvär med bländning i motljus, när solen ligger lågt och vid bilkörning på natten. Med åren blir linsgrumlingarna tätare och man får allt sämre syn. Man ser som genom en dimma. Synen är mer nedsatt på långt håll än på nära håll. Man har svårt att känna igen bekanta på andra sidan gatan, men man kan läsa obehindrat.

Ögonsjukdomar Grön starr Grön starr, även kallad glaukom, är en allvarlig ögonsjukdom som kan ge bestående synnedsättning och därför kräver livslång behandling. Den skiljer sig därmed från grå starr som beror på en normal åldersförändring i ögat. Grön starr innebär att man får ett högt tryck inne i ögat. Trycket uppstår av en obalans mellan tillflöde och avflöde av vätska som fyller de främre delarna av ögat. Varför obalansen uppstår är okänt. Den vanligaste formen av grön starr finns hos personer som är 50 år eller äldre.