Strålning.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Energi och energiomvandlingar
Advertisements

En vetenskaplig revolution
Patricia Larsson Fribergaskolan
Naturens innersta bild
Atom och kärnfysik Madame Curie Heliumatom Albert Einstein
Atomfysik.
Radioaktivitet Kap 12.2 s Upptäckt  Upptäcktes av en slump av fransmannen Henri Becquerel år 1896 när han undersökte ett uransalt.  Marie.
ATOM och KÄRNFYSIK.
Atomfysik Marie Curie, kärnfysiker, 1867 – Heliumatom
ATOMBOMBEN av Anne Lucero
Atomen och atompartiklar
Speciella Relativitetsteorin
ATOMFYSIK.
Atomen och periodiska systemet
Atomfysik ht 2010.
Strålning inifrån Vi har strålning runt omkring oss och faktiskt i oss
Radioaktiva ämnen En atomkärna kan också avge strålning om den innehåller för mycket energi. Många grundämnen har isotoper där kärnan innehåller för mycket.
Elektromagnetiska krafter Den starka kärnkraften Den svaga kärnkraften
Atomer och isotoper I en atomkärna finns neutroner och protoner
Elektronskal och valenselektroner
Kap 12.1 s  En genomsnittlig atom är kring 0, mm i diameter, vilket är det samma som en tiomiljontedels millimeter.  En rad av 12 miljoner.
Ljusets färger.
Radioaktivitet-grundämnen som blir andra grundämnen
Atom och kärnfysik.
STRÅLNING ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING (VÅGOR) PARTIKEL- STRÅLNING SYNLIGT LJUS MIKROVÅGOR INFRARÖD STRÅLNING (IR) RADIO / TV-VÅGOR ULTRAVIOLETT STRÅLNING.
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Trådkurs 7.
Föreningar Kemi.
Atomer skapar ljus – elektromagnetisk strålning
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Vad vet vi om ljuset??? Färgen sänds inte ut från något.
Universum Föreläsning 2A.
Fysikaliska grunder.
”Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du?”
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Atomfysik Trådkurs 7.
ATOM & KÄRNFYSIK.
Elektricitet Vad är det egentligen?.
Atom och kärnfysik.
Isotoper Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför energi t Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför.
Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Bildgivande diagnostik Ultraljud, Rtg & MR –Skapar en anatomisk bild av kroppen Nuklearmedicin.
Atom och kärnfysik.
Atom- och kärnfysik.
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
Atomfysik och kärnenergi.
Atomfysik och kärnfysik
Atomfysik och kärnfysik
Tre strålningstyper från atomkärnan
Big bang ca 13,7 miljarder år sedan
Radioaktivt ämne Det behövs lagom många neutroner för att protonerna
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Radioaktivt ämne Det behövs lagom många neutroner för att protonerna
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Atomer skapar ljus – elektromagnetisk strålning
Radioaktiva ämnen Föreläsning nr2 Sid Upptäckt av en slump 1896, Fransmannen Henri Becquerel hade lagt ett salt (jonförening) som innehöll uran.
Repetition och övningar med alfa och beta strålning Vi försöker komma ihåg vad vi lärde oss förra terminen.
Atomfysik Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Heliumatom Marie Curie, kärnfysiker, 1867 – 1934.
Sönderfall.
Upptäckten av atomen Robert Brown upptäckte 1807 det man kallar för: Brownsk rörelse Albert Einstein kunde lämna en Förklaring Förklaring.
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
Atom och kärnfysik Mot materiens inre.
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Atom och kärnfysik.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Allmän strålningsfysik
Presentationens avskrift:

Strålning

C Kommer ni ihåg orden? 12 6 De med + på De med - på De med ”vita” De delar som är inuti Vad heter den här? Och vad står den för? Vad kallas det olika varianterna av samma grundämne? C 12 6 Vad heter den här? Och vad står den för?

Excitering Om energi tillförs en elektron ”hoppar” den till ett annat skal Hur långt beror på tillförd energi Efteråt flyttar den sig tillbaka och då sänder den ut ljus

Elektromagnetisk strålning Excitering Vilken färg det är på ljuset beror på hur mycket energi det innehåller Blått = energirik = långt hopp Rött = energifattigt = kort hopp Elektromagnetisk strålning

röntgen Om tillräckligt med energi tillförs en av de innersta elektronerna försvinner den från atomen. Då hoppar en av de yttre in och tar den ledig platsen samtidigt som energirik strålning - röntgenstrålning

Radioaktivitet Partikelstrålning Vissa kärnor är instabila de har för mycket energi Vill komma i balans och därför sönderfaller de genom strålning Det finns 3 olika typer av strålning Alfastrålning – α Betastrålning – β Gammastrålning - γ Partikelstrålning

+ Alfastrålning Rn Po He Vissa ämnen sänder ut en α-partikel ( ) Då blir ämnet lättare dvs. ett annat grundämne Radon omvandlas till Polonium och Helium + Rn 222 86 Po 218 84 He 4 2

Betastrålning Om en neutron i kärnan omvandlar sig till en proton och en elektron så kan den sända ut elektronen Då har det bildats ett nytt grundämne Nickel blir Koppar och en elektron + Ni 63 28 Cu 63 29 e -1

Gammastrålning Sker ofta i samband med alfa – och betasönderfall Påverkar inte atomnummer eller masstal utan är endast stor mängd energi som utsänd i form av strålning (liknande ljus) Är inte partiklar utan energirikt ljus med kort våglängd

Att stoppa strålning

Frågor: s. 277-280 Hur uppkommer ljus av olika färg? Ge exempel på hur röntgenstrålning används Vilken strålning är svårast att stoppa? På vilket sätt skiljer sig gammastrålning från alfa- och betastrålning? Hur förändras sammansättningen hos en atomkärna som utsänder alfastrålning? Hur förändras sammansättningen av en atomkärna som utsänder betastrålning? Aktiviteten hos ett radioaktivt ämne mäts i becquerel (Bq). Vad menas med 1 Bq?

Halveringstid Är ett mått på hur fort ett ämne sönderfaller och är på väg att försvinna. Efter en halveringstid har hälften försvunnit. Efter 2 halveringstider finns ¼ del kvar Efter 3 halveringstider finns 1/8 del kvar Radium tar 1620 år att halveras

Halveringsgraf

Kol-14 metoden Används bland annat av arkeologer för att datera föremål Man mäter hur mycket av isotopen kol 14 (14C) som finns i föremålet och jämför med ett levande exemplar. Eftersom man vet att halveringstiden är 5570 år kan man räkna ut skillnaden och får då veta hur gammalt föremålet är!