Täthetsfunktion f(x) (”pdf”) Och fördelningsfunktion F(x) (”cdf”)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Punkt- och intervallskattning Felmarginal
Advertisements

Föreläsning 3 25 jan 2010.
Inferens om en population Sid
Kurvor, derivator och integraler
Point Estimation Dan Hedlin
Illustrationer till kursen I endimensionell analys
FL4 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Exempel Utifrån medicinsk erfarenhet är 5% av befolkningen smittade av ett visst virus. Ett nytt test har visat sig ge 80% av de smittade korrekt diagnos.
Föreläsning 15 Matlab överkurs KTH, CSC, Vahid Mosavat.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2009 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
FL3 732G81 Linköpings universitet.
FL8 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
732G22 Grunder i statistisk metodik
Inferens om en ändlig population Sid
Kapitel 5 Stickprovsteori Sid
F11 Olika urvalsmetoder, speciellt obundet slumpmässigt urval (OSU)
Statistikens grunder, 15p dagtid
Statistikens grunder, 15p dagtid
Amplitudmodulering (AM)
Telekommunikation, Vt-05
MaB: Andragradsekvationer
Tillämpad statistik Naprapathögskolan
Beskrivande statistik för två beroende slumpvariabler
Procent.
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Grundlägande statistik,ht 09, AN1 F5 Kombinatorik (KW 1.6) Ex.: På en matsedel finns tre förrätter, två huvudrätter och två efterrätter. På hur många olika.
Skattningens medelfel
F1_C_be1 Telekommunikation,Kiruna Signalanalys F1_C.
Centrala Gränsvärdessatsen:
FK2002,FK2004 Föreläsning 2.
Föreläsning 81 Sampling och urval Ofta möter vi påståenden av typen “4.5 miljoner svenskar såg VM-finalen i fotboll”, “en svensk tolvåring väger i genomsnitt.
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Fysikexperiment 5p Föreläsning Korrelationer Ett effektivt sätt att beskriva sambandet mellan två variabler (ett observationspar) är i.
Övningsexempel till Kapitel 4
Binomialsannolikheter ritas i ett stolpdiagram
F3_be_03_PS1 Telekommunikation Amplitudmodulering (AM)
Ingenjörsmetodik IT & ME 2008
Föreläsning 5 Tekniker för riskhantering Portföljval Hedging
Simulering Introduktion Exempel: Antag att någon kastar tärning
Föreläsning 7 Fysikexperiment 5p Poissonfördelningen Poissonfördelningen är en sannolikhetsfördelning för diskreta variabler som är mycket.
Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
Normalfördelningen och centrala gränsvärdessatsen
Matematisk statistik och signal-behandling - ESS011 Föreläsning 3 Igor Rychlik 2015 (baserat på föreläsningar av Jesper Rydén)
732G22 Grunder i statistisk metodik
Forskningsmetodik Sampling och urval Hypotesprövning Lektion 9
Slumptal Pseudoslumptal Fysikexperiment 5p Föreläsning 2
Diskret stokasticitet Projekt 2.3, Talltita
Föreläsning 2 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Statistik Datorer
Fysikexperiment, 5p1 Random Walk 36 försök med Random walk med 1000 steg. Beräknad genomsnittlig räckvidd är  1000  32. Visualisering av utfallsrum.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2007 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
Några allmänna räkneregler för sannolikheter
VetU termin 4 moment 3 Analysera nivåer av kalium och kreatinin Mätningar genomförda på 120 män och 120 kvinnor (tidigare studenter KI) Dagens uppgift:
1 Matlab, föreläsning 1 Oktober MATLAB Perspektiv på materialdesign Lina Kjellqvist Rum: K324 Telefon:
1 Fler uträkningar med normalfördelningstabell Låt X vara Nf(170,5). Beräkna Lösning:
Grundläggande statistik, ht 09, AN
1 Normalfördelningsmodellen. 2 En modell är en förenklad beskrivning av någon del av verkligheten. Beskrivningen måste vara relevant för det vi skall.
1 Stokastiska variabler. 2 Variabler En variabel är en egenskap hos en individ /objekt. En variabel kan, som vi tidigare sett, vara kvalitativ eller kvantitativ.
Deskription Normalfördelningsmodellen 1. 2 En modell är en förenklad beskrivning av någon del av verkligheten. Beskrivningen måste vara relevant för det.
Statistisk hypotesprövning. Test av hypoteser Ofta när man gör undersökningar så vill man ha svar på olika frågor (s.k. hypoteser). T.ex. Stämmer en spelares.
Statistisk inferensteori. Inledning Den statistiska inferensteorin handlar i huvudsak om att dra slutsatser från ett slumpmässigt urval (sannolikhetsurval)
Diskreta slumpvariabler. Stokastiskvariabel En slumpvariabel (stokastisk variabel) är en Funktion eller regel som tilldelar ett tal till varje Utfall.
1. Kontinuerliga variabler
1 Numeriska Deskriptiva Tekniker. 2 Centralmått §Vanligtvis fokuserar vi vår uppmärksamhet på två typer av mått när vi beskriver en population: l Centraläge.
X Sannolikhet Om man kastar en sexsidig tärning kan det bli sex olika utfall. Sannolikheten är lika stor för varje utfall.
Grundläggande signalbehandling
Grundlägande statistik,ht 09, AN
Grundl. statistik F2, ht09, AN
Y 5.4 Tabeller och diagram Frekvens och relativ frekvens
Y 5.1 Hur stor är sannolikheten?
Presentationens avskrift:

Täthetsfunktion f(x) (”pdf”) Och fördelningsfunktion F(x) (”cdf”) Vinkel x i intervall 0 till 2 0 2 1/2  f(x) Yta = 1 x 0 2 1 F(x) x F(0.6)-F(0.4) betyder t.ex Sannolikheten för att variabel X ligger i intervallet 0.4 till 0.6 pdf

Medelvärde , Varians 2 samt Standardavvikelse  Exempel: f(x)=1/2 pdf

( Se appendix i kursboken för härledning ) Röd yta = Sannolikheten Att amplituden < -0.5: ( Integralen behöver ej kunna lösas! ) pdf

Sannolikhetsfördelning = pdf = probability distribution function Ex 1: Gaussisk fördelning eller normalfördelning med medelvärde  och 2 = varians (=standardavvikelse) pdf

Amplitudsannolikhetsfunktion F(x) erf är en funktion som finns färdig i MATLAB pdf

Ur grafen kan t.ex utläsas att sannolikheten för att signalens amplitud skall vara < 1 är c:a 0.84 eller alternativt 84 % pdf

”Svans” x pdf

1. Beskriv amplitudsannolikhets-funktionen för denna signal: Uppgifter: 1. Beskriv amplitudsannolikhets-funktionen för denna signal: Antag en gaussisk signal (brus ) med medelvärde 0 och standardavvikelse 1. Hur stor är sannolikheten att brusets amplitud ligger i intervallet –1.5 till +1.5 ? (0.8664 ) Bruset i uppgift 2 adderas till en sinussignal med amplituden 2. Beräkna denna nya signals varians och standdardavvikelse. ( Variansen nära 1.5. Variansen för bruset definitionsmässigt =1 och sinussignalens varians = dess effektivvärde i kvadrat = 0.5. Om man antar att bruset och sinusen oberoende av varandra (okorrelerade) ,vilket är rimligt, gäller att varianserna kan adderas. ) pdf

Lite om korrelation Man tar 2 signaler , x och y, som man vill jämföra, multiplicera signalerna och integrerar.  anger tidsförskjutningen mellan Signalerna. Detta kallas korskorrelation Om man jämför signalen med sig själv kallas operationen autokorrelation: Korskorrelation av 2 cos-funktioner Med periodtiden 1 sekund kan se ut så här: t=0:.01:4;%4 sekunder x=cos(2*pi*t); y=cos(2*pi*t); z=xcorr(x,y);%Korskorrelation t=[-4:0.01:-0.01,t];%Justera tidsaxeln plot(t,z,'k')  pdf

Eftersom man jämför 2 identiska signaler. Man ser på fig sid 9 att korrelationen har max för  = 0, vilket ju är rimligt, Eftersom man jämför 2 identiska signaler. ( Var hamnar max om man korrelerar sin med cos? Svar: på +0.25 eller –0.25 ) pdf

Korrelation ex 1 x=randn(1,100); y=randn(1,100); z=xcorr(x,x); subplot(4,1,1); plot(x,'k'); subplot(4,1,2) plot(y,'k'); subplot(4,1,3) plot(z,'k'); w=xcorr(x,y); subplot(4,1,4) plot(w,'k');  = 0 pdf

Korrelation ex 2 (brus+svag sinus) x=randn(1,100); y=randn(1,100); % n=0:99; s=0.1*sin(2*pi.*n/7); xs=x+s; z=xcorr(x,xs); subplot(3,1,2); plot(xs); subplot(3,1,1) plot(s); subplot(3,1,3) plot(z);  = 0 pdf

Undre grafen visar korrelationen med känd signal s ( i mittre grafen ) med längden 100 sampel och en brussignal med längden 1000 sampel. I bruset finns s inlagd mellan sampel 200 och 300. Maximum i korrelationen vid 200 visar att signalen s kunnat detekteras trots den höga brusnivån pdf

Denna figur visar hur svag signalen s är jämfört med bruset. Trots det går den att detektera. Priset man får betala för ett uppnå detta resultat är man måste ta upp många korrelationer och bilda medelvärdet. pdf

pdf