Fk3002 Kvantfysikes grunder1 Föreläsning 5 Att summera amplituder Spinn.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rymdfysik och rymdteknik
Advertisements

Transienta förlopp är upp- och urladdningar
Fk3002 Kvantfysikens grunder
Fysik.
10.3 Magnetism.
Radioaktivitet Kap 12.2 s Upptäckt  Upptäcktes av en slump av fransmannen Henri Becquerel år 1896 när han undersökte ett uransalt.  Marie.
Kjell Prytz, Högskolan i Gävle,
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
En övning i att formulera sig matematiskt
Fritt fall Sid
Speciella Relativitetsteorin
De fyra krafterna!! och standardmodellen
FK3002 Kvantfysiks grunder
FL2 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
732G22 Grunder i statistisk metodik
Krafter Sid
Rita av.
Atomen och periodiska systemet
Ämnen Följer kapitlen i boken
DAV B04 - Databasteknik Indexering (kap 14).
Atom och kärnfysik.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
För vävnad med hög specifik ledningsförmåga t ex muskulatur (med ledningsförmågan 0,2 S/m) Blir vid fält med dB/dt = 1 T/s de inducerade.
KVALITATIV ANALYS - BALK & RAM
Atomen Det finns drygt 100 st. olika atomer. Atom betyder odelbar.
Ellära.
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Fk3002 Kvantfysikens grunder1 Föreläsning 6 Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan.
FK2002,FK2004 Föreläsning 2.
”Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du?”
- Atommodellen & periodiska systemet
Presentationsmaterial för grundskoleklasser
Byggnadsmekanik gk 7.1 VRIDNING
Träningslära Styrka.
Föreläsning 10 Oändlig potentialgrop Kvantfysikens tolkningar.
Rörelser.
Magnetism Hur fungerar det då?.
Skala ToM Anders Pallin.
FK3002 Kvantfysikens grunder
Sannolikhet Stickprov Fördelningar
AMANDA Att söka efter universums hemligheter på sydpolen.
KNÄCKNING STELA BALKAR INSTABILITETSFENOMENET
ATOMEN.
Repetition.
Fk3002 Kvantfysikens grunder1 Föreläsning 7 Stern-Gerlach-apparaten Bastillstånd Kvantfysikens formalism.
Lagen om rörelsemängdens bevarande
Mål för kursmomentet Ellära-Magnetism i ämnet Fysik år 8.
Föreläsning 3 – Heisenbergs osäkerhetsprincip Materialet motsvarar Kap 2.1, 2.2, 2.5 and 2.6 i Feynman Lectures Vol III + Uncertainty in the Classroom.
Föreläsning 2 Youngs dubbelspaltexperiment
En maskin för att generera (göra) elektricitet genom INDUKTION
Atomfysik Rutherford spridning Linje spektra Bohrs väteatom
Magnetiska fält och krafter
Ellära och magnetism.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Tryck. Tryck=kraft per areaenhet 1 Pa = 1N/m 2.
Ellära och magnetism. Ström En elektrisk ström är vad det låter som, en ström av elektroner. Det måste finnas spänning mellan en pluspol och en minuspol.
Elektrisk energi. Effektlagen Hur stor effekt en elektrisk apparat har räknar man ut genom att multiplicera spänningen med strömmen. Sambandet kallas.
Magnetism. Magneter har två poler Den röda sidan kallar nordpol och den vita kallas sydpol.
Magnetism och elektricitet
Sönderfall.
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
Introduktion till halvledarteknik
Atom och kärnfysik.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Föreläsning 1, Komponentfysik 2014
Allmän strålningsfysik
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Lektion 3 - växelverkan med Jordens magnetosfär
Presentationens avskrift:

Fk3002 Kvantfysikes grunder1 Föreläsning 5 Att summera amplituder Spinn

Fk3002 Kvantfysikes grunder2 Att addera amplituder

Fk3002 Kvantfysikes grunder3

4 Att addera amplituder - övning Ett typiskt problem: Vad är sannolikheten att en viss process uppstår ? En enkel 3-stegsstrategi –Rita ett diagram av de olika möjligheterna – tänk på de olika start- och sluttillstånden –Studera sluttillstånden och använd förnuft för att bestämma vilka möjligheter motsvarar en enkel amplitud och vilka möjligheter motsvarar en annan amplitud. –Summera de olika sannolikheterna

Fk3002 Kvantfysikes grunder5 Problem

Fk3002 Kvantfysikes grunder6

7

8

9 Problem X X Signal i detektorn Ingen signal i detektorn

Fk3002 Kvantfysikes grunder10

Fk3002 Kvantfysikes grunder11 Tentan Amplitudproblem kan se knepiga ut För varje amplitudproblem får ni information om vilken notation bör användas –T.ex. ”Använd Diracnotation ( ) och bestäm ett uttryck…” Dessutom får ni information om detektorna –T.ex. ”Detektorn kan skilja mellan partiklar A och B.”

Fk3002 Kvantfysikes grunder12 En stavmagnet Hur påverkas en stavmagnet av ett externt magnetiskt fält ? I ett uniformt magnetiskt fält ( B ) skulle den övre delen påverkas av en kraft uppåt och den nedre delen av en kraft nedåt S N B FNFN FSFS N S

Fk3002 Kvantfysikes grunder13 N N B (ickeuniform) FNFN S S N FSFS

Fk3002 Kvantfysikes grunder14 Det magnetiska fältet blir starkare S N S N Att skjuta en liten stavmagnet genom ett magnetiskt fält Skjut en stavmagnet in i ett område med ett icke-uniformt magnetiskt fält. Magneten får inte rotera – en restriktion hos experimentet. Magneten ska gå upp eller ner!

Fk3002 Kvantfysikes grunder15 Det magnetiska fältet blir starkare S N S N Att skjuta en elektronstråle genom ett magnetiskt fält 50% of elektroner gå upp och 50% gå ner. Elektroner beter sig som små stavmagneter! Detta experiment kallas för Stern-Gerlachexperimentet (föreläsning 7) Elektron

Fk3002 Kvantfysikes grunder16 e - - ”spinn ner”  e - - ”spinn upp”  Spinn B-fält från en cirkulär strömbana - laddade partikler (elektroner) rör sig genom en tråd. B-fält från en stavmagnet En stavmagnet består av små ”circuklära strömbanar” – t.ex. elektroner som cirkulerar runt kärnor. En elektron kan betraktas som en spinnande laddade boll - en liten stavmagnet. Obs!! Naiv bild !!

Fk3002 Kvantfysikes grunder17 Elektronspinn e - - ”spinn ner” e - - ”spinn upp”

Fk3002 Kvantfysikes grunder18 Växelverkan mellan två elektroner med olika spinn

Fk3002 Kvantfysikes grunder19

Fk3002 Kvantfysikes grunder20 Växelverkan mellan två elektroner med samma spinn

Fk3002 Kvantfysikes grunder21 Betrakta ett experiment med opolariserade elektroner dvs 50% är ”spinn-upp” och 50% är ”spinn-ner” Sannolikheterna för olika processer: Andel av antalet processer Elektron 1 – spinn Elektron2 - spinn Spinn vid D 1 Sannolikheten 1/4 upp | f(  )-f(  )| 2 1/4 ner | f(  )-f(  )| 2 1/4 uppneruppner | f(  ))| 2 nerupp | f(  )| 2 1/4 nerupp ner | f(  )| 2 nerupp | f(  ))| 2

Fk3002 Kvantfysikes grunder22 Fermioner och bosoner

Fk3002 Kvantfysikes grunder23 Sammanfattning Beräkningen av sannolikheter för olika processer Spinn