Optimalt nyttjande av svåra biobränslen eldade i pannor avsedda för närvärme 2008.01.01 – 2010.12.31 Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Analys av årsredovisningen Antal helårsstudenter Antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning) fortsatte enligt plan.
Advertisements

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet
Hela lasten – Halva utsläppet Summering av resultat
Klimatsmart upphandling av fordon och transporter ”Ställ miljökrav”
Teknikbevakning och utredningar
Liten insats – stor nytta
Johan Yngvesson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
MÖJLIGHETER ATT IDENTIFIERA KOSTNADSEFFEKTIVA ÅTGÄRDER REKO luft - reduktionskostnader för luftemissionsbegränsande åtgärder Malin Ribbenhed, IVL.
Skörd och användning av exakthackad rörflen
Boverkets organisation •Boverkets avdelningar Boverket består av tre avdelningar: verksamhetsavdelningen, utvecklingsavdelningen och administrativa avdelningen.
Kontrollerad och miljömässig förbränning av agrara bränslen
Tekniska hörselvården
Emissioner från hushållens biobränsleeldning
Piteå Projektledare Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Kostnadseffektiv partikelavskiljning i mindre närvärmeanläggningar.
Utvärdering av NOX och SO2 utsläpp
Termo- och Fluiddynamik
Kunskapskontroll Kemi åk 8 HT 2013 Grund- och förskolenämnd.
Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen
Fossilfri flygplats 2020 – Åre Östersund Airport
Hur gör man en handlingsplan?
Elisabeth Wetterlund 24 mars 2010
Genus i följeforskning & lärande utvärdering
Tekniska hörselvården Jan Ruuth Hörselvårdsingenjör.
Kolets kretslopp.
Närvärme En möjlighet att utnyttja lokala bränslen och samtidigt skapa arbetstillfällen i bygden Roger Hermansson Avd. Energiteknik Errata Titel.
Energiportalen 15 februari 2006
Koh-I-Noor Berg av ljus
Energikällor.
Roine Morin Hållbarhetschef Södra Skogsägarna
Resultatprocent Procent 2% Resultat först, investeringar sen. Besluta en nivå och håll den.
Hjärtstopp utanför sjukhus.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2010 Juni 2010 Project #:
Tomas Björnsson, Affärsstrategichef Göteborg, 14 Maj 2013 Energibolagens strategiska utvecklingsagenda Vilken väg mot de-karbonisering kommer Europa att.
PARTIKLAR Källor till partiklar Lagstiftning, miljömål, forskning och Värmlands läns luftvårdsförbunds mätningar Hälsoeffekter Åtgärder ur ett Värmlandsperspektiv.
Framtida behov och system för småskalig värmeproduktion med biobränsle Susanne Paulrud, Åsa Jonsson och Joakim Lundgren Referensgrupp: B.Kjellström, R.Hermansson,
Energiförsörjning.
Energisamhällets framväxt
Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Programkonferens Piteå oktober, 2010 Välkomna!
Institutionen för rymdvetenskap, IRV i Kiruna IRV är en liten institutionen med ca 20 medarbetare En institution vid LTU, Luleå tekniska universitet Startade.
HIGHBIO - INTERREG NORD
Lapplands lärcentra Vuxenutbildning Yrkeshögskola Högskola
Minor Field Studies - MFS Ett SIDA- finansierat stipendieprogram Ett SIDA – finansierat resestipendium för studerande på C-D nivå för att : Samla material.
CE-märkning och tillsyn i praktiken Hearing Näringslivets hus Nils Ahlén.
Segelflygets miljöpolicy Vår verksamhet skall präglas av en helhetssyn på kvalitets-, säkerhets- och miljöfrågor Segelflyget skall verka för att med god.
Väder- och Klimatförändringar
Projektutveckling Hans Gulliksson 1. 2 Totalt medarbetare Samordnar 240 kommunala Energi- och klimatrådgivare i alla 290 kommunerna i Sverige.
Föreläsning nr 6 Sista föreläsningen Sid 67-75
Tack Beredningen vill avslutningsvis tacka de organisationer/myndigheter och företagare som tagit sig tid att träffa ledamöterna och diskutera denna angelägna.
Nya hastighetsgränser Stefan Bertilsson Nationell Projektledare.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Lokala miljövärden Resurseffektivitet: Snitt: 0,28 Viktat medelvärde: 0,
Kerstin Lundin-Segerlund Miljömålsarbete i Norrbotten Jörgen Naalisvaara ”Norrlandsmöte”, Umeå 19 oktober 2011.
Att lära för livet En studie om förståelse, föreställningar och attityder gällande hållbar utveckling bland studenter vid Göteborgs universitet Ellen Lagrell.
Utdrag ur Vikingalagen i Eddan År 1000 e.Kr. Var en bra handelsman
L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Energieffektiv partikelavskiljning för närvärmepannor. Projekttid Programkonferens.
MERGE for GAC May 2010 Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden Markku Rummukainen Lunds universitet,
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2014 Alesia Israilava forum Hållbara Bränslen World Trade Center Stockholm.
Av: William, 8E. Biobränslen Bränslen har funnits länge, men har påverkat miljön på ett dåligt sätt, dessa kallas Fossila Bränslen. Endast nyligen har.
Rörelse Alla bilder är cc.
LTUs SWOT Mats Westerberg Centrum för entreprenöriellt lärande
Luleå Tekniska Universitet
Ishavens hemligheter -Vart tar koldioxiden vägen?
Kalmar Energis arbete för att minska utsläppen och påverkan på miljön
TURBOKRAFTs roll för omställningen av det svenska energisamhället
- Luften är en blandning av gaser
Pannor s
EU-Kommissionens förslag till ny luftvårdspolitik
Presentationens avskrift:

Optimalt nyttjande av svåra biobränslen eldade i pannor avsedda för närvärme – Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet

Syfte Demonstrera möjligheterna att med högt ställda miljö- och drifttillgänglighetskrav kunna nyttja svårare biobränslen i pannor avsedda för närvärme. –sameldning med rörflen –tekniska modifieringar

Brännkammaren

Försöksanläggningen i Boden

Resultat Problem med bränslematningen Problem med stora askmängder

Resultat

Anpassning till torra bränslen (ex rörflensbriketter) Oförändrad metod för tillförsel av primär- och sekundärluft Kolvmatning kvarstår Borttagen torkzon Oförändrad riktning bränsle-primär gaser (motström) Luft- eller vattenkylt ”tak” i primärzonen Ökat utrymme för aska

Slutsatser Bränslekvaliteten, framförallt partikelstorleken, har stor inverkan på förbränningsprocessen. Viktigt att denna säkerställs. Inblandning av rörflen verkar kunna minska partikelemissionerna. Bränsle- och askanalyser kvarstår innan definitiva slutsatser kan dras. Svårare biobränslen kan eldas med låga utsläpp av CO och partiklar, men kraftigt förhöjda utsläpp av NO x är ett problem. Ett väl fungerande askutmatningssystem kommer att krävas.

Tack för uppmärksamheten! Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet