Nästa bild – Enter Avsluta – Esc Datakommunikation och nätverk Maria Kihl Jens A. Andersson

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 2.1 Omvandling mellan talsystem.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 2.2 En analog signal.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 2.3 En samplad kontinuerlig signal.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 2.4 Kvantisering av en samplad signal.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur bitars kodning av en kvantiserad signal.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 2.6 Icke-förstörande datakomprimering.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 2.7 Endimensionell DCT.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 2.8 Sekvens av I-, B-, och P-ramar i MPEG.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.1 Två datorer som skall kommunicera.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.2 Optiska fibrer.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.3 Kommunikation mellan två applikationer.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.4 En kanal.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.5 NRZ-kodning av en bitström.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.6 Manchesterkodning av en bitström.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.7 Differential Manchesterkodning av en bitström.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.8 Exempel på sinusvågor. (a)g(t)=sin(t), (b)g(t)=sin(t+p/2), (c)g(t)=sin(2t).

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.9 Exempel på amplitudmodulering.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.10 Exempel på frekvensmodulering.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.11 Exempel på fasmodulering: (a)2-PSK; (b)4-PSK.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.12 DSSS-exempel utan bitfel.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.13 DSSS-exempel med bitfel.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.14 Multiplexeri ng.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.15 Frekvensmultip lex.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.16 Tidsmultipl ex.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 3.17 Statistisk multiplexering. Ramar har kommit först på kanal 1, sedan kanal 3, 2, 1 osv. De första två ramarna har sänts vidare, de två nästa väntar på att sändas.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.1 Kommunikation mellan människor och datorer.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.2 Ett datapaket.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.3 Applikationsproto koll.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.4 Funktionen hos en länkhanterare.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.5 Ramstrukt ur.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.6 Jämn paritet.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.7 Polynomdivision mellan B(x) och C(x).

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.8 Sändaren s beräkning ar.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.9 Mottagarens beräkningar.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.10 En paketförlust har inträffat.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.11 Stop-and- wait.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.12 Sändfönst er.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.13 Go-back-n med sändfönsterstorlek = 4.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.14 Go-back-n vid förlorat paket.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 4.15 PPP:s ramstruktur.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 5.1 Nättopologie r: (a)buss, (b)ring, (c)stjärna, (d)trådlöst nät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 5.2 Polling.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 5.3 Datorer kopplade i en ring.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 5.4 ALOHAN ET.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 5.5 Datorer kopplade till en länk.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 5.6 Kommunikation mellan två datorer i ett lokalt nät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur och Ethernet- ram.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 5.8 Protokollarkitektur för en switch.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 5.9 Ett trådlöst lokalt nät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 5.10 RTS/CTS-mekanismen och NAV.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 5.11 En switch med VLAN- programvara.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.1 Ett stort datanät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.2 Dataöverföring i paketförmedlande nät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.3 Arkitekturen hos en vägväljare.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.4 En modell av ett datanät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.5 Sammankopplade nät. LAN = local area network, MAN = metropolitan area network, WAN = wide area network.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.6 Två värddatorer i olika nät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.7 Ett kommunikationsnät från användarens perspektiv.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.8 Funktionen hos ett transportprotokoll.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.9 Dataöverföring på olika nivåer.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.10 Protokoll i flera skikt.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.11 Segmenteri ng.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.12 Datakommunikation över flera nät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.13 OSI- modellens 7 nivåer.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.14 Nätstruktur, OSI- nivå 1.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.15 Nätstruktur, OSI- nivå 2.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 6.16 Nätstruktur, OSI- nivå 3.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.1 Internetprotokoll en.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.2 Jämförelse mellan OSI-modellen och Internets protokollstack.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.3 (a)Full mesh; (b)Knutpun kt.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.4 Klassindelade IP- adresser.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.5 Ett exempel på subnetting.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.6 IPv4-datagrammets format.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.7 Flera nät mellan sändare och mottagare.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.8 Maximum transfer unit (MTU).

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.9 En IPv6- adress.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.10 Förkortning av IPv6- adresser.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.11 Ett IPv6- datagram.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.12 Bas-headern i IPv6.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.13 Nätexempel för att beskriva funktionen hos ARP.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.14 ICMP- headern

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.15 Innehåll i ett ICMP- felmeddelande.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.16 Inkapsling av en ICMP- förfrågan.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.17 Ett exempel på hur tunnling fungerar.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 7.18 Exempel på domäner.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 8.1 En routers uppbyggnad.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 8.2 Exempel som visar grundprincipen för distance vector.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 8.3 Bellman-Fords algoritm.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 8.4 Exempelnät för distance vector.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 8.5 Exempel som visar grundprincipen i link state.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 8.6 Dijkstras algoritm SPF.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 8.7 Exempelnät för link state.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 8.8 (a)Startträdet för Rtr3; (b)Trädet efter att nät B markerats som permanent.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 8.9 (a)Trädet efter Rtr1 och Rtr2 markerats som permanenta; (b)Trädet efter nät C och Rtr4 markerats som permanenta.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 8.10 (a)Trädet efter att Rtr5 införts; (b)trädet efter att nät F och Rtr6 markerats som permanenta.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 8.11 Det slutgiltiga trädet.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.1 Tre autonoma system som är sammankopplade med routrar.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.2 Olika routingprotokoll.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.3 Ett autonomt system.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.4 Områden inom ett autonomt system.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.5 Transient link; (a)verkligt nät, (b)representation i OSPF.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.6 Stub link.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.7 Ett exempel på multicast.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.8 Ett exempel på reverse path forwarding. Kortaste väg från router N till källan S är via nät B.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.9 Ett nät som använder IGMP.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.10 Lokalt nät med NAT- router.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.11 Label switching: (a) ett nät med tre switchar; (b) switchingtabell för switch 1.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.12 Nätstruktur med MPLS i kärnnätet.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 9.13 MPLS-header: (a)nkapsling av IP- datagram; (b)header-format.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 10.1 Funktionen hos ett transportprotokoll.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 10.2 Användandet av socket- adresser.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 10.3 UDP- headern.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 10.4 TCP- headern.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 10.5 Uppkoppling av en TCP- förbindelse.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 10.6 Nedkoppling av TCP- förbindelse.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 10.7 Dataöverföring i TCP.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 10.8 TCP:s dataöverföring när inga fel inträffar.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 10.9 Omsändning med duplicerad ACK.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur RTP- headern.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur Cwnd som funktion av omgångar i en TCP-session.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 11.1 Krypterad kommunikation.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 11.2 Skydd mot ändrade data.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 11.3 Autentisering av enheter.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 11.4 Digital signatur.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 11.5 Key distribution center (KDC).

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 11.6 Brandvä gg.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 11.7 En brandvägg med packet filtering.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 11.8 IPsec: (a)transport mode, (b)tunnel mode.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 11.9 ESP i transport mode.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur VPN- exempel.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 12.1 Användarmodeller på internet: (a)klient/server; (b)peer-to-peer.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 12.2 TELNET:s funktion.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 12.3 Protokollstack för SSH.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 12.4 En ftp- session.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 12.5 Exempel på en www-session dokumentets delar hämtas från flera olika servrar.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 12.6 Strukturen på en URL.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 12.7 Formatet för request- och response- meddelanden.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 12.8 Request- och status-rad.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 12.9 Header- format.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur Ett exempel på hur http fungerar.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur Protokollstack för SSL.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur Generell arkitektur för elektronisk post. UE= User agent, MTA = Message transfer agent, MAA = Message access agent.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur E-post- format.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur Command och response i SMTP.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur H.323- nät

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur Ett SIP- nät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur En illustration av Skypes P2P- arkitektur.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 13.1 Det fasta telenätets uppbyggnad.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 13.2 Det hierarkiska telefonnätet.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 13.3 Blockschema över en vanlig telefon.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 13.4 En lokalstation.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 13.5 Kopplingsdel en.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 13.6 Styrdele n.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 13.7 xDSL-enheter hemma hos användaren.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 13.8 Dataöverföring mellan modem och internet.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 14.1 Del av ett mobilt accessnät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 14.2 Ett exempel på hur kanaler kan återanvändas i olika celler. Varje cell (representerad som en hexagon) med samma färg har samma kanaler.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 14.3 Access- och kärnnät i GSM/UMTS. UE = User equipment; BSC = Base station controller; RNC = Radio network controller; MSC = Mobile switching center; CS-MGW = Circuit Switched Media Gateway; SGSN = Serving GPRS support node; GGSN = Gateway GPRS support node; HLR = Home location register; VLR = Visiting location register; PSTN = Public service telephone network

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 14.4 Exempel på parade bärfrekvenser i GSM.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 14.5 TDMA i GSM.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 14.6 UTRAN.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 14.7 WCDMA-FDD, kanaluppdelning.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 14.8 Ett exempel på dynamisk allokering av bandbredd.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 14.9 Ett exempel på fast scheduling. Basstationen skickar till den UE som för tillfället har bäst sändningsförhållanden.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur Access- och kärnnät i LTE. UE = User equipment; eNode B: Evolved Node B; MME: Mobility management entity; SGW: Serving gateway; PDN GW: Packet data network gateway; HSS = Home subscriber server.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur Illustration av Circuit Switched Fallback.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur IEEE

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur Grundläggande termer för Mobile IP.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur Header-format för agent advertisement. Endast de relevanta fälten visas.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur Routing av data i Mobile IP.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 15.1 Överföringshastigheter i SDH.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 15.2 En STM-1.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 15.3 En STM-N.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 15.4 En ATM- cell.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 15.5 Protokollskikt i ATM.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 15.6 Ett ATM- nät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 15.7 Exempel på VP och VC.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 15.8 OptoSUNET på systemnivå.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 15.9: Principskiss för GigaLUNET (publicerad med tillstånd av Gunnar Knutsson, Lunds universitet).

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 16.1 En illustration av ett ad- hoc nät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 16.2 Nätgraf för ett ad-hoc-nät: (a)rsprunglig graf, (b)rafen när nod E har flyttat sig.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 16.3 En illustration av hur DSDV fungerar.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 16.4 Ett exempel av val av MPR- noder.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 16.5 Ett exempel på hur AODV fungerar.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 16.6 Ett exempel på greedy forwarding.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 16.7 En illustration av ett sensornät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 16.8 Ett ZigBee- nät.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 17.1 Trafikens inverkan på (a)ördröjning, (b)genomströmni ng.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 17.2 Exempel på bandwidth-delay-produkten. Bandbredden (B) är 1 bps och fördröjningen (D) är 4 sekunder.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 17.3 Tre generella trafikprofiler: (a)konstant bithastighet; (b)variabel bithastighet; (c)skuraktig.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 17.4 Leaky bucket.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 17.5 Priority Queuing.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 17.6 Ett distribuerat system.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 17.7 Belastningsregler ing.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 17.8 Ett dataflöde med krav på QoS.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 17.9 Funktioner i RSVP: (a)Path message; (b)Resv message; (c)Beräkning av bandbredds- reservation.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 18.1 Ett exempel på hur ping fungerar.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 18.2 Ett exempel på hur traceroute fungerar.

Kompletterande material till Datakommunikation och nätverk © Författarna och Studentlitteratur Figur 18.3 Ett exempel på hur Nslookup fungerar.