Föreläsning 2 21 jan 2008.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
F. Drewes, Inst. f. datavetenskap1 Föreläsning 13: Resolution •Resolution i satslogiken •Resolution i predikatlogiken.
Advertisements

Föreläsning 3 25 jan 2010.
Planering, genomförande av undervisning och bedömning enligt Lgr 11
Föreläsning 4 28 jan 2009.
Linjära funktioner & ekvationssystem – Ma B
Talföljder formler och summor
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
MaB: Andragradsfunktioner
Reactions an Equilibrium
Andragradsfunktioner & Andragradsekvationer
Populärt brukar algebra ibland kallas för bokstavsräkning
Från mönster till algebra
Gravitation & Cirkulär rörelse Centripetalacceleration Newtons Gravitationslag Satelliter Keplers lagar.
MaB: Ekvationssystem Allmänt
ATT KUNNA TILL PROV MATMAT03c1
Access med Sebastian och Robert
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Några skojiga integraler.
Matematik Kurs C Grafer och derivator.
Komplexa tal inför Laborationerna
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Algoritmer och datastrukturer
Objektorienterad tänkande
Föreläsning 4 Python: Definiering av egna funktioner Parametrar
Kontinuerliga system: Differentialekvationer
MaB: Andragradsekvationer
Algebraiska uttryck Matematik 1.
Sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion
Klasser och objekt Klasser, objekt och instansvariabler
Byggnadsmekanik gk 2.1 SNITTKRAFTER
Algebra och ekvationer
Föreläsning 1 19 jan 2008.
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Problemlösning Veckodagsproblemet Gissa talet Siffersumman.
Jonny Karlsson INTRODUKTION TILL PROGRAMMERING Föreläsning 7 ( ) INNEHÅLL: -Klasser -Att definiera egna klasser -Klassvariabler -Klassmetoder.
Det finns i V en operation kallad addition, betecknad + sådan att
KRAFTMETOD FÖR BALKAR Exempel 1 Jämviktsekvationer :
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Dagens ämnen Determinanten Radoperationers påverkan på determinanten
Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet.
Ingenjörsmetodik IT & ME 2008
Linjära funktioner & Ekvationssystem
1 Kapitel 9 Interval Estimation Dan Hedlin. 2 Konfidensintervall vanligast för ”location problems”, dvs k.i. för medelvärde o.d. K.i. för t.ex. standardavvikelse.
KOMPLETTERING AV MA1202 MATMAT02bb OK8028 Versionsdatum:
KNÄCKNING STELA BALKAR INSTABILITETSFENOMENET
Dagens ämnen Matriser Linjära ekvationssystem och matriser
Spektrala Transformer
Föreläsning 11732G26 Surveymetosik med uppsats Urvalsvikter vid dragning med återläggning av PSU Vid urval utan återläggning: Använd analogin med Q i här:
Anders Sjögren Deklarationsområde och funktioner.
Institutionen för matematik, KTH Mats Boij 5B1200 Differentialekvationer och transformer 29 april B1200 Differentialekvationer och transformer I,
Satslogik, forts. DAA701/716 Leif Grönqvist 5:e mars, 2003.
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Datorer muntlig presentation
TATA31 Linjär algebra Examinator, föreläsare: Ulf Janfalk
DT1130 Spektrala Transformer Jonas Beskow Spektrala Transformer Faltning & Z -transform.
Några allmänna räkneregler för sannolikheter
Lotka-Volterra: predator-bytes-modell
Föreläsning 4 27 jan I en Fourierserie blir en koefficient t.ex. stor om funktionen harmoniserar med resp. trigonometrisk funktion dvs. De sinus-
Föreläsning4 Repetition slingor Metoder. while-sats består av följande delar: 1. while 2. Villkor-sats (condition) 3. uttryck (statement) while-sats int.
Program indata ? utdata 1/20 Vahid Mosavat, Nada, KTH.
Dagens ämnen Maclaurins formel Taylors formel Restterm i ordo-form
Lars Madej  Talmönster och talföljder  Funktioner.
1 Icke-linjär regression Sid (i kapitel 16.1)
Manada.se Algebra och funktioner. 1.1 Algebra och polynom Förkunskaper: Grundläggande algebra Konjugatregeln och kvadreringsreglerna Andragradsekvationer.
Manada.se Kapitel 4 Ekvationer och formler. 4.1 Ekvationer och uttryck.
Populärt brukar algebra ibland kallas för bokstavsräkning
X Matte-Doobidoo Kap 2 - Innehåller även begrepp från kap 1.
Föreläsning 1 18 jan 2010.
Kap 1 - Algebra och funktioner
Presentationens avskrift:

Föreläsning 2 21 jan 2008

Laplacetransform Laplacetransformen av en funktion existerar om är integrerbar på för alla och om har exponentiell ordning (då ) dvs om det finns konstanter sådana att

Ex. Funktionen saknar Laplacetransform

skall emellertid betraktas som en funktion av en komplex variabel I föregående exempel (då ) får vi då så Laplacetransformen av existerar för och är då

Ex.

Fler elementära transformer

Några viktiga egenskaper

T.ex.

Entydighet Om i något halvplan så är i alla kontinuitetspunkter En funktion kan (åtminstone teoretiskt) återfås från dess Laplacetransform med inversionsformeln I praktiken används dock inte denna formel. Vi kommer istället träna oss på att genom omskrivningar känna igen (utifrån kända egenskaper och elementära transformer) vilken funktion som har en viss given Laplacetransform.

Ex. Från tabell avläser vi att Tillsammans med räkneregel får vi då att

Lösning av ODE med Laplacetransform Ex. Laplacetransformering av båda led i ekvationen ger Använder vi begynnelsevillkoren och löser ut så får vi

Partialbråksuppdelning ger sedan att och med hjälp av våra tabeller finner vi att Entydighetssatsen ger att detta är lösningen för

Schematisk bild över transformidén Enklare att lösa än det ursprungliga systemet t.ex. övergår en differentialekvation i till en algebraisk ekvation i

System av differentialekvationer Ex. Antag att och att Laplacetransformering ger

Löser vi detta ekvationssystem m.a.p. och så får vi Med hjälp av våra tabeller avläser vi sedan att Vilket alltså är lösningarna på systemet för

Laplacetransform av impulsfunktion För att ta Laplacetransformen av impulsfunktionen så modifierar vi definitionen så att där betyder att man skall ta gränsvärdet då från vänster (dvs för ) Egenskaperna hos impulsfunktionen ger då att

Lösning av ODE med impulsfunktion Ex. Låt oss använda Laplacetransformation för att beräkna impulssvaret till systemet Med får vi så och därmed

Givet indata (dvs en kraft ) så får vi därmed en elegant formel som beskriver utdata (dvs kroppens avikelse från jämviktsläget) Detta alternativa sätt att beskriva systemet (med integral istället för med en differentialekvation) är dock i praktiken inte så användbart för att beräkna utdata (som man kanske skulle kunna tro) utan är mer av teoretiskt intresse.

Laplacetransform av faltning Faltningen av två funktioner och definieras som Man kan visa att Laplacetransformen av en sådan faltning är produkten av de ingående funktionernas Laplacetransformer dvs Om är ett LTI-system så är och det följer speciellt att Där är Laplacetransformen av impulssvaret

Laplacetransformen av impulssvaret kallas för systemets överföringsfunktion (pga. ) Om systemet beskrivs av en differentialekvation av typen Så kommer överföringsfunktionen att vara en rationell funktion i Den är ett viktigt verktyg för att studera systemets egenskaper. T.ex. är systemet asymptotiskt stabilt om alla nollställen till nämnaren i (dvs det karakteristiska polynomet) har negativ realdel.