Radioaktivitet Kap 12.2 s. 236-243. Upptäckt  Upptäcktes av en slump av fransmannen Henri Becquerel år 1896 när han undersökte ett uransalt.  Marie.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En vetenskaplig revolution
Advertisements

Patricia Larsson Fribergaskolan
Naturens innersta bild
Atom och kärnfysik Madame Curie Heliumatom Albert Einstein
Atomfysik.
KÄRNENERGI Energi ur atomkärnor Kap 12.3 s
ATOM och KÄRNFYSIK.
Atomfysik Marie Curie, kärnfysiker, 1867 – Heliumatom
ATOMBOMBEN av Anne Lucero
Atomen och atompartiklar
ATOMFYSIK.
Atomen och periodiska systemet
Atomfysik ht 2010.
Strålning inifrån Vi har strålning runt omkring oss och faktiskt i oss
Radioaktiva ämnen En atomkärna kan också avge strålning om den innehåller för mycket energi. Många grundämnen har isotoper där kärnan innehåller för mycket.
Elektromagnetiska krafter Den starka kärnkraften Den svaga kärnkraften
Atomer och isotoper I en atomkärna finns neutroner och protoner
Elektronskal och valenselektroner
Kap 12.1 s  En genomsnittlig atom är kring 0, mm i diameter, vilket är det samma som en tiomiljontedels millimeter.  En rad av 12 miljoner.
Radioaktivitet-grundämnen som blir andra grundämnen
Atom och kärnfysik.
STRÅLNING ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING (VÅGOR) PARTIKEL- STRÅLNING SYNLIGT LJUS MIKROVÅGOR INFRARÖD STRÅLNING (IR) RADIO / TV-VÅGOR ULTRAVIOLETT STRÅLNING.
Föreningar Kemi.
Atomer skapar ljus – elektromagnetisk strålning
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Fysikaliska grunder.
”Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du?”
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Periodiska systemet – finns alla grundämnen?
- Atommodellen & periodiska systemet
GOTD Strålande kvinna Dubbel Nobelpristagare.
Atomfysik Trådkurs 7.
Atombomb.
ATOM & KÄRNFYSIK.
Atom och kärnfysik.
Marie Skłodowska  Kvinna  Förbjuden på universitet  Fattig.
Isotoper Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför energi t Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför.
Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Bildgivande diagnostik Ultraljud, Rtg & MR –Skapar en anatomisk bild av kroppen Nuklearmedicin.
Strålning.
Atom och kärnfysik.
Atom- och kärnfysik.
Första kvinnliga nobelpristagaren.
ATOMEN.
Repetition.
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
ATOMEN Atomen är odelbar!
Atomfysik och kärnenergi.
Atomfysik och kärnfysik
Atomfysik och kärnfysik
LEDTRÅD En strålande person.
Tre strålningstyper från atomkärnan
Big bang ca 13,7 miljarder år sedan
Radioaktivt ämne Det behövs lagom många neutroner för att protonerna
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Radioaktivt ämne Det behövs lagom många neutroner för att protonerna
Atomer skapar ljus – elektromagnetisk strålning
Radioaktiva ämnen Föreläsning nr2 Sid Upptäckt av en slump 1896, Fransmannen Henri Becquerel hade lagt ett salt (jonförening) som innehöll uran.
Repetition och övningar med alfa och beta strålning Vi försöker komma ihåg vad vi lärde oss förra terminen.
Atomfysik Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Heliumatom Marie Curie, kärnfysiker, 1867 – 1934.
Filmdosimeter En filmdosimeter består av En fotografisk film och en behållare. Filmen inuti behålleran kommer att se olika ut beroende på mängden strålning.
Sönderfall.
Upptäckten av atomen Robert Brown upptäckte 1807 det man kallar för: Brownsk rörelse Albert Einstein kunde lämna en Förklaring Förklaring.
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Atom och kärnfysik Mot materiens inre.
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Atom och kärnfysik.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Atomen och periodiska systemet
Presentationens avskrift:

Radioaktivitet Kap 12.2 s

Upptäckt  Upptäcktes av en slump av fransmannen Henri Becquerel år 1896 när han undersökte ett uransalt.  Marie och Pierre Curie upptäckte två andra radioaktiva ämnen, polonium och radium.  Dessa tre fick Nobelpriset i fysik år  Marie Curie fick senare också Nobelpris i kemi.

ämnen Radioaktiva ämnen  Radioaktiv strålning uppkommer hos isotoper där kärnan innehåller för mycket energi. Dessa isotopers kärnor är instabila.  Kärnorna gör sig av med överskottsenergin genom att sända ut strålning, man säger att kärnorna sönderfaller.  Det finns tre typer av radioaktiv strålning: alfa-, beta- och gammastrålning.

Alfastrålning  Består av positivt laddade alfapartiklar.  En alfapartikel består av två protoner och två neutroner = heliumkärna  När en atomkärna sänder ut en alfapartikel bildas ett nytt ämne

Betastrålning  Betastrålning uppstår om det finns för många eller för få neutroner i kärnan  Består av negativt laddade elektroner  Vid betasönderfall omvandlas en neutron till en proton och en elektron. Elektronen stöts bort ur kärnan

Gammastrålning  Består inte av partiklar, utan är elektromagnetisk strålning.  En kärna med överskottsenergi (exciterad kärna) sänder ut energi i form av gammastrålning.  Inget nytt ämne uppstår

Sönderfallskedjor  I själva verket sönderfaller instabila isotoper många gånger innan de blir stabila  Ex: Uran-238:s sönderfallskedja

Inbromsning av strålning PapperPlastskiva Tunn plåt Tjock betongvägg 3 cm bly

Användning av radioaktivitet  Vid diagnosticering och behandling av cancer  Åldersbestämning av gamla föremål (kol-14)  För att hitta läckor i rör  I brandvarnare

Aktivitet  Anger hur många partiklar ett radioaktivt föremål sänder ut varje sekund  Mäts i becquerel (Bq). 1 Bq = 1 partikel/sekund  Mäts med en Geigermätare

Halveringstid  Den tid det tar för hälften av de ursprungliga kärnorna i ett radioaktivt ämne att sönderfalla  Ex: sönderfall hos Cs-137 med halveringstiden 30 år. 30 år o.s.v Bq 500 Bq 250 Bq125 Bq

Halveringstid för några ämnen  Uran-238 4,5 miljarder år  Radon 3,8 dygn  Kol år

Stråldos  Den mängd strålning vi utsätts för  Mäts i Sievert (Sv)  Medeldosen vi utsätts för är ca 6 millisievert/år  1 Sv ger strålsjuka med hudskador, illamående, diarré och inre blödningar  3-4 Sv leder till döden med 50 procents sannolikhet

Dosimeter  Alla som utsätts för strålning i sitt jobb måste bära en dosimeter som visar hur mycket strålning de utsätts för

Repetition:  Vem upptäckte radioaktiviteten?  Vilka tre typer av radioaktiv strålning finns det?  Vad är alfa-, beta- och gammastrålning?  Vad behövs för att stoppa dem?  Till vad kan man använda radioaktiv strålning?  Vad är halveringstiden?

THE END