Sovereign Money vs. Fractional Reserve Banking Rickard Eriksson

Reasons for an e-krona The Riksbank has put forward a number of reasons for an e-krona, but have no intention of moving to a sovereign money system. Instead the Riksbank focuses on (i) accessibility, (ii) competition and (iii) the robustness of the payment system Proponents of sovereign money view the e-krona as a possible first step towards a sovereign money system. Indeed, sovereign money can be viewed as the combination of introducing state run bank accounts and a prohibition of private bank accounts.

Accessability? Accessibility is important, and banks all over the world are continuously working on improving accessibility. So far, there is no suggestions for how an e- krona could increase accessibility. Tillgänglighet är viktigt och något som banker i hela världen arbetar med. Det har dock inte kommit fram några konkreta exempel på hur e-kronor skulle öka tillgängligheten till betalningar.

Utmaning Nuvarande alternativ Vad kan e‑kronan bidra med? Synskadade har svårigheter att hantera PIN-koder vid betalningar i butiksmiljöer och personer med nedsatt rörelseförmåga kan ha svårt att använda betalkort. Övergång till kontaktlösa betalningar för kort sker på bred front, både bland kortutgivare och inköpsställets kortläsare. Det innebär att kortet inte behöver stoppas in i angivet utrymme på kortläsaren utan det räcker att hålla kortet över kortläsaren. För köp på mindre belopp behöver inte heller kod anges. Hur kan en e‑krona förenkla betalningar för personer med funktionsvariationer? Personer med grav synnedsättning kan ha svårt att hantera en betalning i sin internetbank eller bankapp. Utformning av självbetjäningslösningar via internet och app för personer med nedsatt synförmåga gör att denna grupp har goda möjligheter att använda betal­lösningar. Det beror dels på utformningen med kont­ras­ter, symboler och sättet att hitta ytterligare informa­tion, dels på anpassningen till skärmläsare, som möjligg­ör uppläsning av innehållet. Olika lösningar finns för personer med synnedsättning och blinda. Bankerna har säkerhetdosor med extra stora knappar och för blinda är talfunktionen en viktig del av en bankdosa. Hur kan en e-krona underlätta för grupper som har svårigheter att använda internetbank? Personer med nedsatt rörelseförmåga kan ha svårt att använda betalappar eller internetbank. Bankerna har utformat dialoger som inte kräver exakt precision vid kommandon och möjliggör automatisk hämtning av vissa uppgifter. Hur kan e-kronan underlätta för nedsatt rörelseförmåga? Personer med dyslexi, annat modersmål än svenska eller neuropsykiatriska funktionsvariationer kan ha svårt att använda betalappar eller internetbank. Genom att använda symboler, enkelt språk och tydliga beskrivningar av kommandon underlättas betalningarna. Andra språk än svenska (främst engelska) är valbart. Hur kan e-kronan underlätta för dessa grupper? Äldre och andra som inte klarar eller har svårigheter att hantera digitala betalningar. Bankerna har analoga alternativ att betala, till exempel brevgiro.   Personer som är digitalt ovana kan ha svårt att ta till sig ny teknik. Genom utbildningsinsatser ökar medvet­ande och förståelse för betal­lösningar för olika grupper som är ovana till exempel lokala initiativ med seniorskolor ihop med föreningsliv eller samarbetet ”Oanade möjligheter”. Hur kan e-kronan öka tillgängligheten för digitalt ovana? Personer som inte har tillgång till konton i kommersiella banker. Några banker har tagit fram speciella betalkort där det enbart finns de insättningar som betalas ut via olika myndigheter. Vissa myndigheter/kommuner har avtal om speciella kort där insatt värde kan användas av den person som innehar kortet, alltså prepaid-funtionalitet. Hur kan en e-krona underlätta tillgången till betalningar?

Competition? Bankgirot is the only clearing house for mass payments in Sweden. All banks that are monetary policy counterparties to the Riksbank can use Bankgirot at cost price. Existing regulation do not allow monopoly profits for the Bankgiro. On top on that: PSD2 allows any payment service provider to access customers bank accounts and initiate payments. Bankgirot är det enda clearinghuset för massbetalningar i Sverige. Alla banker som är penningpolitiska motparter till Riksbanken kan använda Bankgirot till självkostnadspris. Bankgirots vinst är reglerad så att det inte får ta ut monopolvinster. Dessutom: Med PSD2 får externa betaltjänst- leverantörer tillgång till kunders bankkonton och kan initiera betalningar.

Robustness? The payment system is highly dependent on the internet. To a large extent it relies on the electricity grid. The payment system may come under attack in the case of war or cyber attacks. An e-krona could use a separate parallel infrastructure Could increase robustness, but a parallel infrastructure may also be vulnerable. Is a parallel infrastructure the most cost efficient way forward? A parallel infrastructure doesn’t require an e-krona. Conclusion: Robustness is important, and more work on this issue is welcome, regardless of the future of the e-krona. Betalningssystemet är beroende av internet. Betalningssystemet är i stor utsträckning beroende av elnätet. Betalningssystemet kan vara ett mål vid krig och cyberattacker. E-kronan skulle kunna ha en parallell infrastruktur. Kan öka robustheten, men även ett parallellt system kan vara sårbart. Är en parallell infrastruktur den mest kostnadseffektiva lösningen? En parallell infrastruktur kan byggas utan en e- krona. Slutsats: robusthet är en viktig fråga och bankerna ser gärna mer samarbete kring robusthet ,oavsett om e-kronor införs eller inte.

Sovereign Money An e-krona combined with an abolition of private bank accounts is the same as sovereign money. Sovereign money can be implemented in such a way that it becomes equivalent to the current system. Thus, a sovereign money system does not necessarily cause any problems (but neither will it automatically solve any problem). E-krona + förbud för banker att ta emot inlåning = sovereign money. Sovereign money kan utformas på ett sätt som replikerar nuvarande system. Ett sådant sovereign money-system innebär ingen försämring (men inte heller någon förbättring).

Quantity of money and the interest rate The Riksbank sets the interest rate, i.e. the price of money. The price of money determines the quantity of money. If the Riksbank would set the quantity of money instead, the quantity would determine the price. Regardless whether the Riksbank sets the interest rate or the quantity of money, a too tight policy will increase unemployment and a too loose policy will lead to inflation. This holds true under both the current system and a sovereign money system. Idag styr Riksbanken räntan, dvs. priset på pengar. Priset på pengar avgör hur mycket pengar som finns. Om Riksbanken skulle övergå till att styra mängden pengar direkt, så skulle man på så sätt styra räntan. Oavsett om Riksbanken styr räntan eller penningmängden så kommer en för restriktiv politik att leda till arbetslöshet och en för expansiv politik till för hög inflation. Detta gäller både med dagens system och med sovereign money.

What could go wrong? An e-krona without possibility of negative interest rate: When inflation is low a negative interest rate may be necessary to achieve a sufficiently low real interest rate. Without that possibility there is a risk of higher unemployment and lower economic activity in a recession As this could be very costly, both socially and economically, policy makers are very unlikely to go for that option. En e-krona som inte tillåter negativ ränta: Räntan påverkar aktivitetsnivån i ekonomin. När inflationen är låg kan en negativ ränta vara nödvändig för att skapa en tillräckligt låg realränta. Utan möjlighet till negativ ränta försvinner ett mycket viktigt verktyg för att hålla efterfrågan och sysselsättningen uppe vid lågkonjunktur. Det vore oansvarigt att införa en e-krona utan möjlighet till negativ ränta och sannolikheten för att man skulle göra ett så uppenbart politikmisstag får bedömas som liten.

What could go wrong? Credit losses for the central bank? If the demand for an e-krona is high, the Riksbank will get a lot of deposits, that it has to lend on. The Riksbank has limited experience and competence in accessing credit risk. There is therefore a risk for credit losses, that will be borne by tax payers Kreditförluster för Riksbanken Om e-kronor blir populära så kommer Riksbanken att få en stor inlåning, som måste lånas ut. Riksbanken har liten kompetens och erfarenhet av kreditbedömning. Kan leda till kreditförluster.

What could go wrong? Decreased (or increased) maturity transformation Maturity transformation has an economic value, as savers value access to money on demand, while borrowers usually need long term financing. Maturity transformation are potentially unstable, and therefore needs to be limited, which it is today. Too little maturity transformation is costly and too much is risky. We have regulation for maturity transformation and the banks have considerable experience of handling maturity transformation. A popular e-krona would require a new system for managing maturity transformation Minskad (eller ökad) löptidstransformation: Löptidstransformation har ett ekonomiskt värde. Sparare värdesätter omedelbart tillgängliga medel och låntagare värdesätter långfristiga lån. Löptidstransformationen är potentiellt instabil och måste därför begränsas, vilket görs idag. För långtgående begränsningar blir dyra. Idag har vi ett regleringssystem för löptidstransformation. Bankerna har skafat sig en omfattande erfarenhet av att hantera löptidstransformationen. En e-krona skulle kräva ett nytt system för att uppnå önskad mängd löptidstransformation.

What could go wrong? Implementation risks? Implementeringsrisk NSFR and LCR Implementeringsrisk NSFR och LCR

Summary The arguments for an e-krona from the Riksbank appears very weak. Sovereign money need not imply any changes in the way the economy works. The fundamental questions regarding credit risk and maturity transformation remains with a sovereign money system. A change of system is risky, as it opens up for mistakes during the implementation. Conclusion: Keep the current system, and work within it to improve it, e.g. keep a strict regime on capital requrements and so on. De av Riksbanken angivna skälen att överväga att införa e-kronor är mycket svaga. Sovereign money behöver inte innebära någon skillnad mot idag. De grundläggande frågorna om reglering av kreditrisk och löptidstransformation är desamma i dagens system som i ett system med sovereign money. En övergång till sovereign money skulle dock medföra stora implementeringsrisker. Slutsats: Fortsätt med dagens system och fortsätt med höga krav på bankerna.