SVF i cancervården fysioterapeuter 2019 Håkan Fermhede Kristinehamn
SVF i cancervården
Standardiserade vårdförlopp i cancervården Ett innehållsmässigt definierat utredningsförlopp som beskriver Vad som ligger till grund för välgrundad misstanke om (en viss) cancer. Vilka utredningar som ska göras för att ställa diagnos och besluta om behandling. Vilka maximala, värdeskapande ledtider som gäller för alla utredningsåtgärder. Standardiserade vårdförlopp beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom respektive cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna. Tidsgränserna utgår enbart från värdeskapande tid och kommer att variera mellan diagnoser och olika behandlingar. Det standardiserade vårdförloppet startar med beslut om remiss på grund av välgrundad misstanke om viss cancerdiagnos och följs sedan av utredning och behandling i detta första skede. Utifrån det standardiserade vårdförloppet ska en individuell vårdplan planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Hänsyn ska tas till patientens önskemål och individuella situation.
Satsning på cancervården Regeringen satsar 500 miljoner kr per år under perioden 2015 – 2018 att and still running… Förkorta väntetiderna Minska de regionala skillnaderna Skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet och mer nöjda patienter Fortsätta arbetet med nationella cancerstrategin och regionala cancercentrum Knyta linjeorganisationen och RCC närmare samman Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har träffat en överenskommelse om att genomföra en fyraårig satsning på att arbeta bort omotiverade väntetider, minska regionala skillnader och på så sätt skapa en mer jämlik cancervård. 2016 får landstingen dela på 406 miljoner kronor i stimulansmedel för att införa de tretton nya standard iserade vårdförloppen, fortsätta arbetet med de första fem samt förbereda för införande av ytterligare ett tiotal under 2017.
Standardiserade vårdförlopp Förebild i danska pakkeforløb Kortare väntetider Förbättrad samverkan Nöjdare patienter och medarbetare Vårdförlopp i Sverige De 5 första infördes under 2015 13 infördes under 2016 10 utvecklades under 2016 för införande under 2017 Bygger på innehållet i de nationella vårdprogrammen Arbetas fram av utvidgade vårdprogramgrupper Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom cancervården i Sverige utgår från ett gemensamt nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp. Förebilden kommer från Danmark som arbetat med standardiserade vårdförlopp (s.k. pakkeforløb) sedan 2007. Även Norge har påbörjat införandet av pakkeforløb i cancervården. Fem standardiserade vårdförlopp arbetades fram under hösten 2014 och ytterligare 13 under 2015. Arbetet bedrivs av cancervårdens nationella vårdprogramgrupper, under ledning av Regionala cancercentrums samverkansgrupp. I vårdprogramgrupperna ingår olika specialiteter, flera professioner och patientrepresentanter. De 5 första vårdförloppen har införts i samtliga landsting under 2015. Ett standardiserat vårdförlopp har ett multidisciplinärt upplägg och involverar både primärvården och den specialiserade vården som var för sig eller tillsammans ansvarar för delar av vårdkontinuiteten. Ett vårdförlopp kan även sträcka sig över såväl flera sjukhus som över landstingsgränser. Införandet kräver därför samverkan mellan landstingen. Regionala cancercentrum har här en viktig, stödjande och samordnande roll.
Standardiserade vårdförlopp Infördes under 2015 AML (Akut myeloisk leukemi) Huvud- och halscancer Matstrups- och magsäckscancer Prostatacancer Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Infördes under 2016-mkt framgångsrikt i värmland Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer-Arvika! Bröstcancer Cancer i bukspottkörteln och periampullärt Cancer i gallblåsa och perihilär gallgång Cancer utan känd primärtumör (CUP)-Arvika! Lungcancer Maligna lymfom Malignt melanom Myelom Primär levercancer Primära maligna hjärntumörer Tjock- och ändtarmscancer Äggstockscancer Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom cancervården i Sverige utgår från ett gemensamt nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp. Förebilden kommer från Danmark som arbetat med standardiserade vårdförlopp (s.k. pakkeforløb) sedan 2007. Även Norge har påbörjat införandet av pakkeforløb i cancervården. Fem standardiserade vårdförlopp arbetades fram under hösten 2014 och ytterligare 13 under 2015. Arbetet bedrivs av cancervårdens nationella vårdprogramgrupper, under ledning av Regionala cancercentrums samverkansgrupp. I vårdprogramgrupperna ingår olika specialiteter, flera professioner och patientrepresentanter. De 5 första vårdförloppen har införts i samtliga landsting under 2015. Ett standardiserat vårdförlopp har ett multidisciplinärt upplägg och involverar både primärvården och den specialiserade vården som var för sig eller tillsammans ansvarar för delar av vårdkontinuiteten. Ett vårdförlopp kan även sträcka sig över såväl flera sjukhus som över landstingsgränser. Införandet kräver därför samverkan mellan landstingen. Regionala cancercentrum har här en viktig, stödjande och samordnande roll.
Standardiserade vårdförlopp Togs fram under 2016 för införande under 2017 Akut lymfatisk leukemi (ALL) ihopslagning med AML Analcancer Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) ihopslagning med lymfom Livmoderhalscancer Livmodercancer Njurcancer Peniscancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer Under 2016 pågår arbetet med att ta fram fler standardiserade vårdförlopp. Arbete kommer att påbörjas med tio diagnoser med målet att de färdiga vårdförloppen ska kunna införas under 2017.
De standardiserade vårdförloppen bildar ett skelett till patientprocess genom att ange vilka undersökningar som ska utföras inom vilka tidsintervall, och i stora drag för vilka undergrupper av patienter. Varje landsting måste sedan anpassa vårdförloppet till sin organisation genom att ange vilka kliniker som ska sköta de olika momenten, hur klinikerna ska kommunicera med varandra på bästa sätt och hur patienterna ska involveras i förloppet.
Standardiserade vårdförlopp Ska ej begränsas av dagens organisation, situation eller resurser. Startar med välgrundad misstanke – definieras i respektive vårdförloppsbeskrivning. Bygger på multidisciplinärt arbetssätt. Förutsätter kommunikation med och involvering av patient och närstående. Standardiserade vårdförlopp beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom respektive cancerdiagnos, samt vilka maximala tidsgränser som gäller för de olika åtgärderna. Tidsgränserna utgår enbart från värdeskapande tid och kommer att variera mellan diagnoser och olika behandlingar. Det standardiserade vårdförloppet startar med beslut om remiss på grund av välgrundad misstanke om viss cancerdiagnos och följs sedan av utredning och behandling i detta första skede. Utifrån det standardiserade vårdförloppet ska en individuell vårdplan planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Hänsyn ska tas till patientens önskemål och individuella situation. Syftet med standardiserade vårdförlopp är att cancerpatienter ska uppleva en välorganiserad, helhetsorienterad professionell vård utan onödig väntetid oavsett var i landet patienten söker vård. Det innebär att samtliga steg i processen och samtliga ledtider är beräknade utifrån vad som är värdeskapande tid ur patientens perspektiv, alltså hur många dagar som krävs för att genomföra optimal handläggning och medicinsk behandling, men utan hänsyn till nuvarande organisation och arbetssätt. Vid implementering ansvarar respektive landsting för att skapa en organisation och resurser som möjliggör genomförande.
Inte bara kortare tid … Tiden från misstanke, remiss och diagnos till start av behandling ska bli så kort den överhuvudtaget kan bli. Men det får inte bli snabbhet som går ut över kvaliteten. Det är tid OCH kvalitet som gäller…. … och att den som är sjuk är involverad och införstådd med vad som väntar härnäst och när det ska ske. Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom cancervården i Sverige utgår från ett gemensamt nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp. Förebilden kommer från Danmark som arbetat med standardiserade vårdförlopp (s.k. pakkeforløb) sedan 2007. Även Norge har påbörjat införandet av pakkeforløb i cancervården. XXXXX Pratmanus: 18 standardiserade vårdförlopp har hittills arbetats fram av cancervårdens nationella vårdprogramgrupper, under ledning av Regionala cancercentrums samverkansgrupp. I vårdprogramgrupperna ingår olika specialiteter, flera professioner och patientrepresentanter. Ett standardiserat vårdförlopp har ett multidisciplinärt upplägg och involverar både primärvården och den specialiserade vården som var för sig eller tillsammans ansvarar för delar av vårdkontinuiteten. Ett vårdförlopp kan även sträcka sig över såväl flera sjukhus som över landstingsgränser. Införandet kräver därför samverkan mellan landstingen. Regionala cancercentrum har här en viktig, stödjande och samordnande roll.
Information och distribution av standardiserade vårdförlopp www.cancercentrum.se Mobilappen Cancervård
What’s in it for us? Värdeskapande för våra patienter Många är våra patienter och dyker upp hos oss Erfarenheter från Danmark, Pakkeforløb, visar att det är enklare för allmänläkare att utreda och kommunicera med patienter som har en misstänkt cancer Utmaning! känna till och hantera 31 vårdförlopp,28 SVF remisser, en del ofta men många sällan
Remisser?! 28 remisserna finns redan att använda i Cosmic ! tio vårdförloppsbeskrivningar och remisser implementeras 30/4 2017 ytterligare 3 förlopp infördes 2018 2019 inga nya men revideringar
Att sjukvården ofta ringer från dolt nummer. Den som remitterar till utredning vid välgrundad misstanke skall informera patienten om: Att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer. Vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen. Lämna ut det generella patientinformationsbladet ” Vi behöver utreda dig för misstanke om cancer”. Att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon. Att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.
Informerad patient! När vi skickar SVF remiss ska patienten vara informerad om att det är en cancer utredning som startas. Informerad att vara tillgänglig på kort varsel, dvs kolla kontaktuppgifter telefon ”lapp i handen” information ska följa patienten i största möjliga mån
Hur gör vi i Värmland? Landstinget i Värmland har driftsatt och implementerat 28 vårdförlopp, 31 diagnoser. Allmänläkare och medarbetare förväntas känna till och använda SVF när misstanke kring cancerdiagnos väcks. Information kring aktuella cancerdiagnoser, ingångsrutiner finns på Livlinan, vårt intranät. Specifika digitala SVF remisser för varje förlopp finns i journalsystemet under respektive mottagarenhet.
Hudklinik Fb Lena Lindeman Övergripande funktioner: Primärvård; Håkan Fermhede Bilddiagnostik; Henry Andersson, Dan Drobin Patologi; Charlotta Gestblom Onkologi; Marinette Moberg Sköldkörtel-cancer Myelom Processansvarig Ingmar Nilsson Maligna lymfom o KLL Processansvarig Karin Hallén Huvud- och halscancer Akut leukemi (AML o ALL) Processansvarig Ingmar Nilsson Livmoderkropps-cancer Fb Vakant Lungcancer Processansvarig Taivo Kipper Onkologi ÖNH Processansvarig Claes Theander Fb Kerstin Hjort Marianne Nordén Äggstockscancer Samordnare SVF Vakant Kvinnoklinik Procansv Beata Sikorska Fb Vakant Livmoderhalscancer Medicin Förbättringsledare Caisa Hedlund Monica K-B Hjärntumör Processansvarig Johan Sanner Fb L Lindeman Ledningsfunktioner Cancerrådets AU Ordf; Thomas Hallgren Cancersamordnare; Eva Eriksson Stödfunktioner Komm; Weronika Ingman Cosmic; Petra Joneaus IT; Catalina Meso Moreno Ledtider; Kristoffer Nielsen Kontaksjuksköterskor (KSSK) Koordinatorer Vårdadministratörer Hudmelanom Processansvarig Christina Hendre Hudklinik Fb Lena Lindeman Analcancer Processansvarig Per Hede Tjock- och ändtarms Processansvarig Marina Åkerblom S Kirurgi Förbättringsledare Fb Vakant Koordinator KSSK Ortopedi Fb Vakant Diagnostiskt Centrum Arvika Fb Maria Sundin Eva Högman Skelett- och mjukdelssarkom Processansvarig Jannis Ioannidis Urologi Förbättringsledare Lena Lindeman Kerstin Hjort Koordinator KSSK Matstrupe- och magsäck Processansvarig Linda Hauge CUP Processansvarig Susanne Plate Bröstcancer Processansvarig Jenny Nyberg Urinblåsa och övre urinvägar Processansvarig Anna-Lena Svalberg Bukspottkörtel Processansvarig Joen Ståhlbröst Allvarliga ospecifika symtom Processansvarig Hanne Guro Prostatacancer Processansvarig Georgios Daouacher Förbättringsledare Lena Lindeman Maria Sundin Eva Högman Harvig Monica Kihlström Berg Caisa Hedlund Kerstin Hjort Marianne Nordén Testikelcancer Processansvarig Anna-Lena Svalberg Gallvägar Processansvarig Joen Ståhlbröst Levercancer Processansvarig Joen Ståhlbröst Peniscancer Processansvarig Bashar al Amiri Njurcancer Processansvarig Rafael Grzegorek
Hur vet vi att det händer nåt? Rapporter till SKL månadsvis Lokal och Intern uppföljning PREEM enkäter till patienter På sikt möjligtvis effekt i nationella register
Patienternas helhetsintryck av sin kontakt med vården får bedömas som gott. 86 procent av samtliga svarande uppgett att de fått sitt aktuella behov av vård tillgodosett. Det är små skillnader mellan kvinnor och män (87 % respektive 86 %) medan det skiljer mer mellan de som mottagit ett cancerbesked (91 %) och de som visat sig inte ha cancer (83 %).
Enkätsvaren visar också att det finns flera förbättringsområden. Medan drygt 95 % av patienterna som fick en cancerdiagnos blivit informerade om att de utretts för symtom som möjligen kan bero på cancer var motsvarande siffra för dem som inte fått en cancerdiagnos 77 %. Av de telefonsamtal som kommer in angående enkäten framgår att vården måste vara tydligare med att patienten utreds för symtom som möjligen kan bero på cancer.
Ca 60 % av de patienter som fick ett cancerbesked svarar att de blivit uppmanade att ta med någon närstående eller ha någon hos sig när de skulle få besked om utredningens resultat
Vad händer nu? Mål? Minst 70 % av de som insjuknar i cancer skall vara utredda enligt SVF. Redan uppnått!! Allt fler cancer patienter får därmed en mer sammanhållen och förutsägbar vårdkedja fram till start av behandling 80 % av alla SVF-utredda patienter skall starta sin behandling inom maximal väntetid. Dit har vi långt kvar… …men mycket går åt rätt håll Socialstyrelsens utvärdering 1 april 2019; …Införandet av standardiserade vårdförlopp har lett till kortare utredningstider vid misstänkt cancer. För flera cancerformer har också skillnader i väntetider mellan såväl patienter och regioner minskat något, vilket tyder på att utredningstiderna blivit mer likvärdiga.
Vissa väntetider blivit kortare-men inte alla Patienter är nöjda med kortare tid för utredning Förutsättningar för jämlik cancervård har stärkts Verksamheternas processer har förbättrats Patientens ställning har förbättrats Primärvårdens roll vid utredning har tydliggjorts-det är våra patienter! SVF har synliggjort undanträngning och ett behov av transparanta prioriteringar
SVF? -To be continued!