Y 5.4 Tabeller och diagram Frekvens och relativ frekvens

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Järfälla, Lidingö, Sigtuna, Solna, Upplands Bro
Advertisements

FL3 732G81 Linköpings universitet.
MEDELVÄRDE, MEDIAN & TYPVÄRDE
Statistik.
Kap 4 - Statistik.
Vad ingår kursen? i korta drag
Tillämpad statistik Naprapathögskolan
Montessori Elefanten Sigtuna kommun Skolundersökning 2013 Föräldrar förskola Antal svar för aktuell förskola: 15 st. Svarsfrekvens: 94 procent Antal svar.
Sammanfatta siffrorna…
Statistik Tabeller och diagram.
Förelasning 1 Kursintroduktion Statistiska undersökningar
Centrala Gränsvärdessatsen:
FK2002,FK2004 Föreläsning 2.
Insikt 2013 Haparanda stad En servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag.
Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Föräldrar 2 Levene skola årskurs 5 Antal svar 2014 för aktuell årskurs i skola: 12 Antal svar 2014 för årskurs.
732G22 Grunder i statistisk metodik
Lägesmått. Lägesmått Vad är lägesmått? Sammanfatta en mängd data Exempelvis hur mycket veckopengar får elever som går i åk7… En klass består av ca.
Samband och förändring. Delen i procent Finns två metoder. Antingen räknar man först 1 % (genom att dividera med 100) och multiplicerar till den procenten.
Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande.
Deskription. Individer och variabler Individer, undersökningsobjekt – De vi undersöker. De vi gör mätningar på. Kan vara människor, men kan också vara.
Vad är Statistik? Inom statistik teorin studeras -Hur vi samlar in data. -Hur data analyseras och vilka slutsatser som kan dras från data. -Hur insamlad.
Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande.
Statistisk inferensteori. Inledning Den statistiska inferensteorin handlar i huvudsak om att dra slutsatser från ett slumpmässigt urval (sannolikhetsurval)
En sak i taget 1. Mata in data 2. Förbered data för beräkningar 3. Beräkna 1. Börja med att testa din hypotes 2. Därefter titta på ev bakomliggande faktorer.
1. Kontinuerliga variabler
1 Numeriska Deskriptiva Tekniker. 2 Centralmått §Vanligtvis fokuserar vi vår uppmärksamhet på två typer av mått när vi beskriver en population: l Centraläge.
Korstabeller och logistisk regression Samband mellan kvalitativa variabler.
Sveriges geografi Det svenska kulturarvet. Geografi Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska.
Sannolikhet och statistik Tabell Används för att ge en bra överblick av svaren man fått in, datan. Består av rader och kolumner. Frekvens Är hur många.
DESKRIPTION Bearbeta, tolka och redovisa resultat. Vad ingår? Tabeller - Sammanfatta material Diagram - Åskådliggöra material Lägesmått - ”Genomsnitt”
Introduktion. 2 Vad är statistik? ”En massa siffror” Beskrivning av staten Metodlära.
Kap 4 - Statistik.
Lathund Infektionsverktyget
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
X 5.2 Tabeller och diagram Frekvenstabell
KAP 5 – SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Marknadsundersökning Kap 12
X 5.5 Lägesmått från tabeller och diagram
Indexberäkning Svarsalternativ Poäng per alternativ Antal svar
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
X Lägesmått För att beskriva ett statistiskt material använder vi oss av lägesmått. De vanligaste lägesmåtten är medelvärde, median och.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
X Relativ frekvens Martin och farfar tävlar mot varandra i vem som kan slå flest sexor. Båda registrerar sina kast i ett stolpdiagram och.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Diagram, kombinatorik & sannolikhet
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Data och att presentera data
Förelasning 1 Kursintroduktion Statistiska undersökningar
Mer om repetionssatser och arrayer
Y 1.1 Räkna med bråk Tre av tio kulor är blå.
Vad ingår kursen? i korta drag
Mattespanarna 6B kap 5 Catha Glaas, Lisa Ek
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Grundl. statistik F2, ht09, AN
KAP 5 – SANNOLIKHETSLÄRA OCH STATISTIK
STATISTIK OCH SANNOLIKHETER
Öppna jämförelser – Grundskola 2018
Presentationens avskrift:

Y 5.4 Tabeller och diagram Frekvens och relativ frekvens Under en lektion i historia fick eleverna i 8B se en film om andra världskriget. De betygsatte filmen i skala 1–5, där 5 var högst betyg.  Resultatet skrevs in i en frekvenstabell. Frekvensen visar hur många det är av varje värde. Frekvensen förkortas f. Betyget varierar och är därför en variabel, ofta x. Den relativa frekvensen visar den procentuella fördelningen av betygen. Den beräknas genom att man dividerar frekvensen för ett betyg med det totala antalet betyg, f / n. Summan av frekvenserna kallar vi n. I det här fallet är n det totala antalet elever.

• Används när man vill jämföra antal. • Det observerade är tal. Olika typer av diagram Stolpdiagram • Används när man vill jämföra antal. • Det observerade är tal. • Ett stolpdiagram har därför tal längs x – axeln. Stapeldiagram • Används när man vill jämföra antal. • Det observerade är inte tal. • Ett stapeldiagram har därför till exempel namn, bilmärken eller länder längs x-axeln. • Saknar pil på x – axeln . Sågtandslinje, döljer värden på y – axeln

Linjediagram • Används när man vill visa en förändring under en viss tid. • Förändringen visas som en graf (linje). Cirkeldiagram • Används när man vill visa hur det hela fördelas på sina delar. • Hela cirkeln motsvarar det hela (100 %) och de olika stora ”tårtbitarna” motsvarar delarna.

Lägesmått För att beskriva ett statistiskt material använder vi oss av lägesmått. De vanligaste lägesmåtten är medelvärde, median och typvärde. Under en vårvecka i Gävle uppmättes följande temperaturer: Typvärde Medelvärde Median Typvärdet är det värde som är vanligast i en statistisk undersökning. Om vi adderar alla temperaturer och sen dividerar med antalet dagar får vi medelvärdet. Vi skriver först värdena i storleksordning. Det tal som står i mitten är medianen. 7 + 7 + 12 + 13 + 15 + 9 + 7 7 = °C 10 °C 7 7 7 9 12 13 15 Typvärde : 7 °C Medelvärde : 10 °C Medianen : 9 °C

  Om vi vill räkna ut olika lägesmått av elevernas betyg så kan vi göra så här: 1 · 1 + 2 · 3 + 3 · 5 + 4 · 8 + 5 · 3 20 = Medelvärde : 69 20 = 3,45 Median: I mitten : nr 10 och 11 4 + 4 2 = Medianen : 4 Typvärde: Typvärdet : 4

Spridning 2 · 1 + 3 · 1 + 4 · 2 + 5 · 2 + 6 · 1 + 8 · 2 9 = 45 9 = Medelvärde : 5 I mitten nr 5 Median : 5 4 · 2 + 5 · 5 + 6 · 2 9 = 45 9 = Medelvärde : 5   I mitten nr 5 Median : 5 De båda undersökningarna har samma medelvärde och median. Men stolpdiagrammen visar att resultaten är olika.  Ett sätt att beskriva skillnaden är att A har större spridning.   Spridningen kan anges som differensen mellan det största och det minsta värdet, den så kallade variationsbredden.  I A är variationsbredden:   8 – 2 = 6   I B är variationsbredden:   6 – 4 = 2