Steg 2 ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING CM2 sid 21-36 Tränarutbildning Steg 2 ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING

Steg 2 - ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING Vilka anatomiska strukturer är inblandade och hur de samverkar under skottet? När det handlar om bågskytte är vi mest intresserade av ben, leder och muskler i axelpartiet, (skuldergördeln). M. supraspinatus har ursprung i fördjupningen ovanför spina scapulae och är fäst vid övre delen av överarmsbenet. Den har som huvudsaklig uppgift att hindra att rotatorkuffen kommer i kläm vid abduktion, och hjälper dessutom till vid det lyftet. M. infraspinatus börjar som namnet antyder under spinan och fäster också mot övre delen av överarmsbenet. Den ingår i rotatorkuffen och är den starkaste muskeln som roterar armen utåt. M. teres major har ursprung nertill på skulderbladets främre kant och något förbi dess spets och fäster vid övre delen av överarmsbenet. Den arbetar vid rotation inåt, adduktion och retroversion. M. teres minor börjar på skulderbladets främre kant, ovanför teres major, och är också fäst vid övre delen av överarmsbenet. Den ingår i rotatorkuffen och används för rotation inåt. Steg 2 - ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING

Samverkan mellan muskler (allmänt) under ett skott ANATOMI Samverkan mellan muskler (allmänt) under ett skott Bågsidan: Höjningen av bågen görs till största delen av deltoideus, triceps hjälper till genom att hålla bågarmen (armbågsleden) sträckt. En rotation i axelleden som håller armbågen ur vägen för strängen, armbågen själv kan bara böjas och rätas. Bågsidan: En rotation i axelleden som håller armbågen ur vägen för strängen, armbågen själv kan bara böjas och rätas. Pectoralis minor drar skuldergördeln på bågsidan något framåt så att axelledens centrum (”A” på bilden) kommer närmare linjen mellan ankringspunkten och pivåpunkten i bågens handtag (”B” – ”C” på bilden). Detta underlättar för ryggmusklerna att kompensera för kraftvektorn längs den senare linjen (B – C). Steg 2 - ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING

Samverkan mellan muskler (allmänt) under ett skott ANATOMI Samverkan mellan muskler (allmänt) under ett skott Bågsidan: Ovana skyttar tenderar att föra bågaxeln alltför långt framåt, utan att samtidigt vrida bågarmen tillräckligt inåt, och därmed riskerar man smärtsamma islag av strängen i armbågen. Bågsidan: En rotation i axelleden som håller armbågen ur vägen för strängen, armbågen själv kan bara böjas och rätas. Pectoralis minor drar skuldergördeln på bågsidan något framåt så att axelledens centrum (”A” på bilden) kommer närmare linjen mellan ankringspunkten och pivåpunkten i bågens handtag (”B” – ”C” på bilden). Detta underlättar för ryggmusklerna att kompensera för kraftvektorn längs den senare linjen (B – C). Steg 2 - ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING

Samverkan mellan muskler (allmänt) under ett skott ANATOMI Samverkan mellan muskler (allmänt) under ett skott Dragsidan: För att dra strängen till ankringspunkten arbetar nu flera muskler tillsammans: Trapezius och rhomboideus drar skulderbladet mot ryggraden, huvudsakligen deltoideus bakre del och infraspinatus leder överarmen bakåt så att armbågen kommer så nära som möjligt förlängningen av linjen B – C. För att komma över peaken brukar en del compoundskyttar flytta dragarmens armbåge neråt och närmare kroppen. Detta gör man instinktivt för att kunna använda ytterligare muskler och använda dem på ett effektivare sätt. Genom att armbågen förs närmare kroppen kommer för det första hävarmssituationen att förbättras och för det andra kan (den mycket starka) biceps hjälpa till att komma över peaken. Men även om detta enkla trick fungerar för att underlätta draget är det en dålig teknik ur andra synpunkter. Steg 2 - ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING

Andra muskler av intresse i bågkytte ANATOMI Andra muskler av intresse i bågkytte Halsens muskler Fingrarna och handens muskler Djupt eller grunt grepp i draghanden? Muskler i ben och bakdel Parallell eller öppen ställning? Steg 2 - ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING

Andra muskler av intresse i bågkytte ANATOMI Andra muskler av intresse i bågkytte Högt grepp eller lågt grepp i handtaget Lågt grepp Högt grepp Steg 2 - ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING

Andra muskler av intresse i bågkytte ANATOMI Andra muskler av intresse i bågkytte Skillnader mellan hur en rekurvskytt och en compoundskytt använder sin draghand. Rekurvskytten förväntas slappna av i de spända dragfingrarna för att strängen ska släppa. Fingrarna öppnas passivt, det är inte fråga om ett aktivt släpp. Compoundskyttar har ett par alternativ för att hantera releasen: De håller en viss spänning i triggerfingret så att det bildar en stel krok. Så ökar trycket mot stoppet, och plötsligt löser releasen ut. Ett annat sätt att använda en mekanisk release är att hålla trycket mot stoppet och avsiktligt krama av releasen när allt känns rätt, Steg 2 - ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING

UPPVÄRMNING & FYSISKTRÄNING I bågskytte förekommer inte så mycket rörelser under en tävling. Vår sport är att betrakta som statisk. Därför är det rekommendabelt att göra några uppvärmningsövningar. Effektiva uppvärmningsövningar bättrar på kroppens prestationsförmåga i både träning och tävling. Att röra stora muskelgrupper under uppvärmningen ökar kroppstemperaturen, blodet omfördelas från matsmältningssystemet till muskulaturen. Steg 2 - ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING

Steg 2 - ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING I Coach´s Manual 2 finns många olika övningar ( s.31-36) Grupparbete, fördela övningarna, redovisa dem gruppvis. Steg 2 - ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING