Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner. Atomens inre Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.

Atommodeller 440 f.kr. Demokritos – atomer och tomrum Thales/Aristoteles – elementteorier 1600-t Boyle – grundämnen 1803 Dalton – atomer med olika vikt 1897 Thomsons ”bullmodell” positivt ämne elektroner

Grundämnen Ett grundämne består av en sorts, stabila atomer. Vilket grundämne man har beror på hur många protoner det finns i kärnan. En stabil atom har laddningen noll.

Grundämnen Ett grundämnes atomnummer visar hur många protoner det har. Eftersom laddningen ska vara noll behöver vi ha lika många elektroner. Vilket grundämne är detta?

Isotoper Antalet protoner avgör vilket grundämne vi har. Neutronerna fungerar som ett ”klister” i atomkärnan. I vissa fall kan ett grundämne ha fler neutroner än vad som är normalt.

Isotoper Ett grundämne som har fler neutroner än normal i atomkärnan kallas för en isotop till grundämnet. Några vanliga isotoper är kol-14, olika typer av uran som används som bränsle i kärnkraftverk och vätets två isotoper.

Isotoper Väte har en enkel atomkärna bestående av en proton men i vissa fall förekommer det en eller två neutroner i kärnan. Vi får då två olika isotoper till väte. Deuterium som har en neutron i atomkärnan och Tritium som har två neutroner i atomkärnan.

Isotoper

Elektronskal I atomen kretsar elektronerna runt kärnan. Elektronernas rörelser är organiserade i skal. Skalen har fått namn efter bokstäver. De olika elektronskalen rymmer olika många elektroner.

K-skalet K-skalet är det innersta av elektronskalen. I K-skalet ryms det två elektroner. Det är detta elektronskal som först ”fylls på” elektroner.

L-skalet L-skalet är det näst innersta skalet. L-skalet rymmer åtta elektroner. Det ämne som har ett fullt L-skal är Neon.

M-skalet M-skalet är det tredje skalet inifrån räknat. Även M-skalet rymmer åtta elektroner i första omgången. M-skalet har flera ”underskal”.

Periodiska systemet Från början såg man bara att det fanns massor av olika grundämnen. Ingen kunde däremot få någon ordning på dem. Det vill säga fram tills dess att Mendelejev hade en dröm. Han såg hur alla grundämnen hänger ihop

Basen i det periodiska systemet är dess grupper och perioder. Det periodiska systemet är uppbyggt kring atomernas antal protoner, elektronskal och valenselektroner. Basen i det periodiska systemet är dess grupper och perioder.

Det står också ämnets masstal, atomvikt. Periodiska systemet I varje liten ruta i det periodiska systemet finns det information om de olika ämnena. Det står ämnets atomnummer, som visar hur många protoner det finns i dess kärna. Det står också ämnets masstal, atomvikt.

Periodiska systemet Periodiska systemets perioder går från vänster till höger. Alla ämnen i samma period har lika många elektronskal.

Periodiska systemet Grupperna i det periodiska systemet går uppifrån och ned. Alla ämnen i en grupp har lika många valenselektroner och beter sig därför ungefär likadant. Fyra av dessa grupper ska ni kunna namnet på.

Alkaliska jordartsmetaller Periodiska systemet De fyra grupperna är: Alkalimetaller Alkaliska jordartsmetaller Halogener Ädelgaser

Krafter som håller samman materia. KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.

Intramolekylära krafter (krafter som verkar inom molekylen) -Jonbindning -Kovalent bindning -Metallbindning

Jonbindning -Attraktionskrafter mellan joner av motsatt laddning ger upphov till jonbindning. -Jonföreningar kallas också för salter. Bildar i fast form kristaller. -Jonföreningar leder inte elektricitet i fast tillstånd, men gör det både i smält och i löst tillstånd. -Vanligast att metallatomer bildar positiva joner (katjoner) och icke metaller bildar negativa joner (anjoner).

Molekylbindning (Kovalent bindning) -Oladdade partiklar som består av två eller flera lika eller olika atomer. -I en kovalent bindning är ett eller flera elektronpar gemensamma för två atomer.

Kovalenta bindningar i sammansatta joner. En sammansatt jon består av flera atomer som är sammanbundna med kovalenta bindningar. En sådan molekyl är Kaliumsulfat K2SO4. Kaliumjonen är en katjon K+ och sulfatjonen SO42- är en sammansatt anjon. Inom sulfatjonen är bindningen kovalent.

Metallbindning I en metall bildar en eller flera valenselektroner från varje atom ett elektronmoln som är gemensamt för alla atomer. Detta ger upphov till god ledning av elektrisk ström.

Göran Sellberg och Annika Adolfsson En gång till Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Historia Fem män Demokritos Dalton Joseph John Thomson Ernest Rutherford James Chadwick Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Demokritos 400-t f.Kr. ”Atomos”=odelbar Allt uppbyggt av osynliga smådelar Stort motstånd! Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Dalton 1700-t Demokritos idéer återuppstod Massiva kulor Olika tunga kulor Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Joseph John Thomson 1856-1940 Upptäckte elektroner 1897 Nobelpriset 1906 Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Ernest Rutherford Atomen har en positivt laddad kärna Elektronerna bildar ett hölje Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson James Chadwick Upptäckte neutronen 1932 Fick Nobelpriset i fysik 1935 Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Niels Bohr Dansk fysiker Nobelpriset 1922 för sin modell av atomen (Bohr- modellen) Förbättrade Rutherfords teori - elektronskal Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Atomens byggnad Består av tre olika partiklar (elementarpartiklar) Protoner laddning +1 Neutroner ingen laddning 0 Elektroner laddning -1 Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Var finns vad? Atomkärnan Protoner (+1) Neutroner (0) Höljet (skalen, molnet) Elektroner (-1) Atom kärna Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Atomen är neutral I en atom finns alltid lika många protoner (plusladdade) som elektroner (minusladdade). Atomen är alltså elektriskt neutral. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Atomnummer Antalet protoner bestämmer vilket ämne det är. Väte har 1 proton Helium har 2 protoner Antalet protoner kallas atomnummer Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Atomnummer Masstal Atomnumret är antalet protoner i kärnan. Varje grundämne har ett eget antal protoner. Elektronerna ska vara lika många som protonerna i en atom. Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner. Masstalet är summan av neutroner och protoner i atomen. Antalet neutroner kan vara olika hos varje grundämne. Atomer av samma grundämne men med olika antal neutroner kallas isotoper Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Isotoper Antalet neutroner kan variera hos varje grundämne. Vissa isotoper är radioaktiva exempelvis kol-14 Vätets isotoper Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Atommassa i praktiken Alla grundämnen har flera isotoper Kol består t.ex. till 99 % av och till 1 % av Den genomsnittliga massan hos ett stort antal kolatomer är därför 12,01 g Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Bohrs atommodell K-skalet rymmer 2 e- L-skalet rymmer 8 e- Elektronerna kan bara finnas i vissa bestämda banor eller skal runt kärnan Det ryms bara ett visst antal elektroner i varje skal Det innersta skalet kallas K-skalet sedan kommer L-skalet, M-skalet o.s.v. K-skalet rymmer 2 e- L-skalet rymmer 8 e- M-skalet rymmer 18 e- N-skalet rymmer 32 e- o.s.v. (Formeln är 2n2) Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Elektroner Elektronerna bestämmer de kemiska egenskaperna: De visar varför vissa ämnen reagerar med varandra. De visar varför vissa ämnen liknar varandra. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Valenselektroner Innersta skalet (K-skalet) har som mest 2 elektroner. De andra skalen kan ha som mest 8 elektroner om de är det yttersta skalet. Elektronerna i yttersta skalet kallas för valenselektroner. Förutom i K-skalet strävar alla atomer att ha 8 elektroner i sitt yttersta skal. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Heliumatomen Väteatomen Kolatomen Göran Sellberg och Annika Adolfsson Syreatomen

Att rita en atom enligt Bohrs atommodell masstal 16 O 8 atomnummer Antal neutroner = masstal – atomnummer Dvs 16 – 8 = 8 Göran Sellberg och Annika Adolfsson