Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030 Preliminär arbetsfördelning: Sofia inleder och stannar upp för reflektioner vid bild 4. Sofia fortsätter med PV målbilds-resultatet. ACN hjälper till med diskussionen ang. bredda målbildsarbetet till effektiv & nära vård bild 8. ACN fortsätter att beskriva dialog-upplägget bild 9. Maj tar över med den bild hon kompletterar med och avrundar passet. Bild 11 tas bort? Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030 www.regionuppsala.se/effektivochnaravard2030

Målbild Nuläge Effektiv och nära vård 2030 Effektiv och nära vård 2030 Strategier för omställning Nuläge Behov Utbudskarta Det finns blinda fläckar av vad målbilden består av. Historia Mars 2018 2019 2020 2022 2025 2030

Demografi och vårdbehov i Uppsala län

Befolkningstillväxt Uppsala kommun Uppsala kommun ligger på en separat bild eftersom de har många fler invånare. Graderingen på y-axeln behöver ha högre värden

Befolkningstillväxt länets sju mindre kommuner Prognosen tydliggör att vissa kommuner kommer att öka befolkningen och andra kommuner har en ganska konstant befolkning

Antal invånare per åldersgrupp i Uppsala län Bilden tydliggör att vi behöver ta hand om fler barn och ungdomar samt äldre år 2030. Det kommer att ställa krav på välfärden i form av förskola, skola, vård och omsorg. En viktig samhällsuppgift är att alla i yrkesverksam ålder har arbete och egen försörjning.

Antal invånare per åldersgrupp i de sju mindre kommunerna

Antal invånare per åldersgrupp i Uppsala kommun

Care Need Index - CNI Bestämningsfaktorer för att mäta vårdbehov i befolkningen. Används som resursfördelningsmodell i flera landsting/regioner. Faktorer: ensamstående > 64 år utlandsfödda arbetslösa ensamstående förälder individer som flyttat lågutbildade barn under 5 år CNI är ytterligare en parameter att ta hänsyn till. Det är inte enbart befolkningstillväxt utan också hur befolkningen mår som avgör vilket vård och omsorgsbehov som är prioriterat. CNI väger samman ett antal bestämningsfaktorer till ett index som kan jämföras mellan tätorter och kommuner. Det är viktigt att förstå vilken bestämningsfaktor som slår igenom för att kunna prioritera vård- och omsorgsutbudet. Exempelvis är arbetslöshet och äldre en viktig faktor i Älvkarleby och yngre befolkning utmärkande i Knivsta och Håbo.

CNI kan inte beräknas framåt i tiden till 2030 CNI kan inte beräknas framåt i tiden till 2030. Däremot kan vi se en förändring om vi ser bakåt. I den här bilden syns skillnaden mellan 2012 och 2017. Vissa kommuner ligger ganska konstant och andra kommuner har ökat.

Enköping 2012 2017 Ökning population 40015 42988 2973 CNI 0,98 0,99 Exempel analys av bestämningsfaktorer Enköping

Prevalens hjärtsvikt fördelat per kommun 2016-2017

Prevalens hjärtsvikt fördelat per ålder och kön i Uppsala län

Sjukdomsmönster Knivsta kommun 2016-2017

Uppsala i internationell och nationell jämförelse

Låg patientcentrering i Sverige Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2017:27, Figur 1.

Stort behov av samordning i vården Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2017:41, Figur 6.

Behovsjusterad nettokostnad per invånare för primärvården Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2017:92, Figur 22.

Antal årsarbetare per 1000 invånare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2017:96, Figur 25.

Besök hos olika yrkesgrupper som andel av totalt antal besök i primärvården i Jönköping 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2017:113, Figur 32.

Samband mellan förtroende och tillgänglighet Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2017:141, Figur 46.

Högre kontinuitet ger lägre kostnad Högre kontinuitet ger kortare besök Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2017:146, Figur 49.

Ju högre patientupplevd kvalitet desto lägre kostnad Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 2017:148, Figur 50.