Kommunikation Till sommarkursen Rymdteknik & Rymdfysik Uppsala, 2005

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kvantmekanikens rötter
Advertisements

Akustik eller läran om Ljud
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
Tryck I en bomb använder man sig av tryck-kraft för att skapa förstörelse. Nu kommer förklaringen på vad tryck är. Tryck är en kraft – tryckkraft. Tryck.
GIS, GPS och handdatorer
Elektroniska filter William Sandqvist En verklig signal … Verkliga signaler är svårtolkade. De är ofta störda av brus och brum. Brum.
Gravitation & Cirkulär rörelse Centripetalacceleration Newtons Gravitationslag Satelliter Keplers lagar.
Informationsmöte Kungsbacka Bredbandsnät
Geografisk information
Förmågor & Centralt innehåll
Akustik.
Connecting To The Internet (Internetanslutningar)
Ljud – spridning.
Inledning Vi har valt mikrovågsugnen som tekniskpryl.
Vad är ett sensornätverk?  Ett datornätverk av datoriserade sensorer  Syfte: sprida ett stort antal över ett område.
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
“Kick-off” Mitt-RTK 2005 Vidar Tangen
Hur fungerar klassisk fast telefon?
GPS SYSTEMET Föreläsare: Modi Jones.
Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 7
Ljud.
Wearable Computers. Innehåll Introduktion Vad är Wearable computers? Varför Wearable computers? Användningsområden Utmaningar Energi Värmeutveckling Nätverk.
Resonans, eko, ultraljud, infraljud, ljudets hastighet
Introduktion till IT och e-Tjänster Delkurs 3 1 Datorer i Nätverk En introduktion till ’Hård Infrastruktur’ DEL 2.
Ljud.
Fysik Föreläsning Optik 2.
Framtiden är här nu Brf Bolmen 2
Lantmäteriet, LF-data Geodesi, Dan Norin Nätverks-RTK - var står tekniken i dag? Informationsmöte Växjö Konserthus, 3 december, 2002.
Erfarenheter från ”Position Stockholm- Mälaren-2” Erfarenheter Resultat från testmätningar Statistik.
Harmoniserat metadataset 2003 Remissynpunkter 4 Dokumentklasser –i stort tillräckligt –matchning mot egna 4 Användningsområde –typiska tillämpningsfall.
TeliaSonera Sverige TeliaSonera Sverige Kickoff SWEPOS.
Ljusets reflektion Den vanligaste reflektionen kallas för diffus reflektion och sker när ljuset når en oregelbunden yta och reflekteras lite hur som.
Shannon-tillägg1 SHANNON Kanalkapacitet i bit/s Bandbredd i Hz Signaleffekt i Watt Bruseffekt i Watt.
Från rökpelare till smartphone
Radioteknik i WLAN Av. Markus Miekk-oja & John Kronberg.
Akustik Läran om ljud.
F1-be-03_PS1 Telekommunikation F1. F1-be-03_PS2 INFORMATION KODNING MODULATION KANALEN tid frekvens.
Spektrala Transformer
Lektion 5 Mahmud Al Hakim
Wireless Technologies (Trådlös nätverksteknik) Wireless Technology (Trådlös nätverksteknik)
Datornätverk i Rymden Av: Niklas och Tobias. Innehåll Historia Internet i rymden Protokoll – CFDP(CCSDS File Delivery Protocol) – DTN(Delay/Disruption.
TELEITRADIOPOST Teleavdelningen Klicka här för att ändra Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten –Nivå två Nivå tre –Nivå fyra »Nivå.
Wearable Computing Anders Oscarsen Patrik Bodelid En introduktion.
Akustik (ljud) Ljud sprids med hjälp av molekyler. Ljud kan t.ex. spridas med hjälp av luftmolekyler och vattenmolekyler.
Det som man kan koppla till datorn. (periferienheter)
Grupp 4 presenterar projekt i TNE067 Systemutveckling Analog modulering.
Ännu en världsnyhet från TOPCON! Den nya G3™ tekniken... Tar oss till framtiden...
Nätverks-RTK – var står tekniken idag?
Lecture 3: Signals, Spectrum Anders Västberg
Telekommunikation,Kiruna Digital modulation F7_A
Detta är en introduktion till ROBIS systemet Innehåll
PVT Forskning och CDH Dr Peter Parnes /16 Dr. Peter Parnes, LTU Dr. Peter Parnes Ledare av forskningsgruppen för distribuerade realtidssystem.
Rätten till telefoni – PTS arbete på nationell nivå
Lantmäteriet, LF-data Geodesi, Christina Lilje Nätverks-RTK - Var står tekniken idag? Informationsmöte Pite Havsbad, 11 december 2002 Christina Lilje,
Optik.
Metaller Kap 12 Sid
Telekonfliktanalys mellan DAB, DVB och HQII, Saturn och Marlin Karina Fors, Kia Wiklundh, Peter Holm.
Akustik är läran om ljud
Genomgång 1: mål Känna till hur ljud bildas och hur det sprids i luften 2. Känna till att ljud kan beskrivas som en vågrörelse 3. Veta vilken.
OPTIK Läran om ljuset.
Från ax till karta John Östh. ”Från ax till karta” Idé om världen Insamlingstekniker Den färdiga kartan.
Mälarhöjdens skola åk 8 Ht 16 Ljud. Vad är ljud Ljud är en svängning i materia. För att ljud ska uppkomma behövs det en ljudkälla. Tex våra stämband eller.
Nätverk – optisk fiber Störningsfri Avlyssningssäker Snabb överföring Klarar långa avstånd Dyr Ömtålig.
Styr och regler teknik.
Shannon och Weawers kommunikationsmodell.
Shannon och Weawers kommunikationsmodell.
Allmän strålningsfysik
Grundläggande signalbehandling
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
Presentationens avskrift:

Kommunikation Till sommarkursen Rymdteknik & Rymdfysik Uppsala, 2005 Av Petrus Hyvönen Bakgrund: Svenska & Internationella rymdfarkoster Främst från teknisk sida, på vetenskapliga missioner Telecomprojekt Idag: Frilansande Rymdingenjör Rymdinstitutionerna över sverige, projektarbeten, utbildning

Innehåll Kommersiell satellitkommunikation Satellitkommunikation Marknad Tillämpningar Satellitkommunikation TM TC Ranging CCSDS Kommunikationsteori Länkbudget

Tillämpad sateliltkommunikation Klarar stora avstånd Stora områden Lätt omfördelbar kapacitet Stor kommersiell marknad (~50 miljarder USD 2000) Figure: Futron market report 1997

Geostationär bana Först föreslagen av Arthur C. Clarke! 20 år senare – första telekomsatelliten Stilla relativt jordytan Fasta konsumentinstallationer Stor täckning

Konsument-tjänster satellitkommunikation Analog TV Digital TV Video-on-Demand Digital Radio Internet via satellit

Satellitnavigation Position, hastighet, tid NAVSTAR GPS GLONASS Amerikanska försvaret Gratis för civilt bruk GLONASS Ryska försvaret Problematisk drift Konstruerat för 24 navigationssatlliter vardera Militär kontroll – problem i civila tillämpningar Gallileo Europeisk / Internationell motsvariget Tänkbart stort kommersiellt område Illustration: NE

GPS - Tekniken Exakt atomur på satellit Satelliterna skickar Tid och datum ID Status Almanac – satellit positioner Exakt bärvåg stabiliserar klocka hos användaren Flera satelliter synkroniserar tid Precis tid = Precis position

Mobiltelefoni via satellit Ingen markinfrastruktur Nå stort (globalt) täckningsområde Svåravlyssnat Operera över landsgränser

Iridium Första kommersiella systemet för mobiltelefoni via satellit 66 satelliter i polära 780 km LEO Varje satellit täckningsområde 66 mil – handover Intersatellitlänkar – fasta protokoll Start 1998 Konkurs 1999 GlobalStar, Thuraya

Globalstar Kom i drift 1999 konkurs 2002 48 satelliter Använder inte intersatellitlänkar – ”bent pipe” lösning Satellit måste ha markstation i synfält Ej global täckning 52 grader inklination Täcker inte polarområdena Initiellt pris $1.79/min vs Iridium $9/min

Internet via satellit 2 – vägs kommunikation Telefon / Satellit Telefonlinje för uppladdning Satellit ned 128 kbit – 2 Mbit/s Total kapacitet ca 38 Mbit/s Satellit / Satellit Dyr hårdvara 160/s kbit upp / 2 Mbit/s ner

Satellitkommunikation - operations CCSDS internationell standard för satellitkommunikation Använda olika markstationer Snabbt få mer kontakt i nödsituationer Satelliter unikt ID-nummer Småsatelliter använder ofta egna protokoll

Telekommando Markstation skickar kommando till satelillliten Direkta kommandon Slå på subsystem Skicka resetsignal till huvuddatorn Avkodade kommandon Påbörja nedskickning av instrumentdata Kommandon vidarebefodrade till instrument

Telemetri Information om satellitens tillstånd – Housekeeping Spänningar Temperaturer Strömmar Mätdata från instrumenten Ofta instrumentens eget format, levereras till projektet för avkodning

Ranging Fastställer rymdfarkostens banparametrar Sammankopplad mottagare och sändare på satelliten, i fas Tidsfördröjningen mäts Precision m.h.a ranging-tones Integreras över tid http://deepspace.jpl.nasa.gov/dsndocs/810-005/201/201.pdf

Deep Space Network Precision

Frekvenser Frekvensband Uplink (GHz) Downlink (GHz) Kommentar S-Band 2.11-2.12 2.29-2.30 Introducerades under 60-talet för interplanetära sonder C-Band 5.9-6.4 3.7-4.2 Teletrafik över GEO satellit X-Band 7.15-7.19 8.40-8.45 ~1975 för DSN Ka-Band 34.2-34.7 31.8-32.3 ~2010 för DSN Optical - ~2015 för DSN

Länkbudget Länkbudgeten beskriver radiolänkens kapacitet från sändare till mottagen effekt Härledningen följer DRI’s satellitbok ”Byg din egen Satellit”, finns online. En utstrålad effekts täthet på ett avstånd d, effekten sprider sig jämt på en sfär med motsvarande radie Med riktad antenn, koncentreras signalen på en 1/Gr del av arean. Mottagarantennen har också en Förstärkning, och en effektiv area som ”samlar upp” energin.

Länkbudget 2 – Free Space Loss Mottagen effekt relaterad till utsänd effekt Sätter in Ar i from av antennförstärkning & våglängd Stuvar om i formeln Bryter ut frekvens & Längdberoende faktor, till något skumt benämnda Free-Space-Loss (FSL)

Länkbudget 3 - EIRP Pt*Gt = EIRP Equivivalent Isotropic Radiated Power FSL Mottagar förstärkning Pt*Gt = EIRP Equivivalent Isotropic Radiated Power Den effekt som en rundstrålande antenn skulle behöva för att nå samma effekttäthet

Andra länkförluster Pekförluster Atmosfärisk dämpning Antenner pekar inte idealt Atmosfärisk dämpning Regn Brytning av signaler Partiklar i vägen Multi-path dämpning Reflektioner från omgivning (främst vid mobiltelefoni) Polarisationsfel

Decibel Traditionellt använd inom ingenjörsområdet Logaritmering, db=10*log(P1 / P2) En effektfördubbling blir alltså ca 3 dB Multiplikation blir addition Mottagen effekt, mätt i dB

Brus I en mottagen radiosignal finns termiskt brus från atomernas rörelser Bruseffekten vid en bandbredd W, Temp T (K) k=Boltzman’s konstant = 1.38062*10^-23 N0 = Spektral brustäthet (W/Hz) = Bruseffekten i 1 Hz bandbredd T beskriver systemtets ”brusighet”, inte i praktiska sammanhang detsamma som fysisk temperatur

Signal – Brusförhållande Relationen mellan brusets effekt och den motagna signalens effekt central I digitala överföringar, såsom TM & TC: Tidsperioden för en bit – B=bitrate Eb = energi per bit Eb / N0 = Energi per bit över spektrala brustätheten

Bit-Error rate Statistiska bitfel i överföringen beror på Eb/N0 Kallas Bit Error Rate (BER) Brukas i TM/TC sammanhang hållas kring 1e-6

Sammanfattning Satellitkommunikation har stort användningsområde TV / Radio Navigation Telefoni Satellit operations TM/TC Länkbudget