Vården i siffror 2017

Uppdraget Medicinska grupperna har fått i uppdrag att gå igenom ”Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden”, en jämförelse mellan landsting och regioner baserat på ett urval av indikatorer i Vården i siffror, för respektive område. Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden

Akut sjuk patient/trauma Min bedömning är att inget av dessa områden ligger inom vårt ansvarsområde utan besvaras bättre av andra medicinska grupper. Jag har nu också gått igenom övriga indikatorer på Vården i Siffror. Finns två indikatorer för intensivvård som inte ingår i andra medicinska grupper. Riskjusterad dödlighet efter vård på IVA. Beräknas utifrån riskjustering med SAPS3. Den förväntade siffran ska vara 1. De senaste siffrorna för riket är 0,96 och för Kronoberg 0,95. Det finns en variation över tid som är slumpmässig och kopplat till de små siffrorna dels för antalet IVA patienter och dels antalet avlidna efter intensivvård. Ser inget anmärkningsvärt i våra siffror.

Oplanerad återinläggning på Intensivvårdsavdelning Här har vi alltid haft låga siffror, speciellt i Växjö. Vi har arbetat aktivt med Säker utskrivning från IVA där ett av målen är att undvika återinskrivning. Lägre siffra än det vi har är inte eftersträvansvärt eftersom det sannolik skulle kunna spegla att patienter kvarstannar på IVA efter det att intensivvårdsindikation inte längre föreligger. De senaste siffrorna för riket är 2,1 % och för Kronoberg 0,6 %. Målvärdet som är uppställt som kvalitetsindikator från SIR (Svenska Intensivvårdsregistret är <3%)

Andningsorganen och hud Inget som rör gruppen andningsorgan och hud.

Barn

Inget som rör gruppen barn.

Cirkulationsorganen

Min grundinställning är att sammanställda data med hög transparens är av godo. Att jämföra och mätas mot andra vårdgivare och vårdenheter är bra och vi har sett goda resultat av detta arbetssätt sedan Swedeheartrapporter blivit offentliga. Det finns en stor kraft i detta.   Resultatöversikten baserar sig på en inbördes rangordning där man får antingen 1,2 eller 3 poäng beroende på ett absolut tal i procent av måluppfyllelse dvs om ett landsting har 90,1% måluppfyllelse och därför hamnar på 8 plats i rankingen och därmed får 2 poäng så är det mycket sämre än det landsting som har 90,2% och därmed hamnar på 7 plats och får 3 poäng. Detta är förstås något man måste tänka på och inse innan man analyserar sina brister.

Akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid vid STEMI - är ett välkänt problem för Kronoberg och processarbete bedrivs och ny strategi sjösätts 2/5-17 Akut öppnande av kranskärl vid STEMI - görs på ett fullgott sätt i Kronoberg men inte i tid enligt ovan. Deltagande i Fysiskt träning 12-14 mån efter hjärtinfarkt - Kronoberg står sig bra, 70% av pat deltar jmf med ca 50% i södra sjukvårdsregionen. Kranskärlsröntgen för NSTEMI-patienter - genomförs enligt mål från socialstyrelsen Måluppfyllelse Blodtryck efter hjärtinfarkt - uppfyller målnivåer Måluppfyllelse LDL efter hjärtinfarkt Rökstopp 12-14 månader efter hjärtinfarkt - ca 50% av pat slutar röka jmf med 55% i riket. Således mycket kvar att göra. Frågan är hur ???

Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktorer - 76,8% av kronobergare får detta jmf 72% i riket. Något gamla siffror avseende denna indikator, 2014-2015. Oklart hur det ser ut idag 2017. Resultatet baseras på diagnosregister och uthämtade AK-läkemedel. Basbehandling vid hjärtsvikt - Uppfyllelse i nivå med riket i övrigt. Gamla data, 2014-2015. Baseras på uthämtade recept av betablockad och RAAS-blockad Dödlighet 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt - Data från diagnosregister, dödsorsaksregister. Innefattar alla åldrar oavsett samsjuklighet vilket ger en osäkerhet i hur man skall bedöma indikatorn. Dödlighet i hjärtkärlssjukdom är generellt låg i Kronoberg och Halland i Swedeheart-registret där framför allt pat <80 år redovisas. Data visar en dödlighet mellan 12-14% i Kronoberg och övriga riket. Blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt - Data hämtas från patientregister och läkemedelsregister men gäller pat mellan 40 och 79 år ålder. Kronoberg har måluppfyllelse till 85%, i paritet med resten av Sverige

Sammanfattningsvis Min genomgång visat att det endast på ett par punkter finns skillnader där Kronobergs resultat avseende hjärtsjukvården skiljer sig från riket i övrigt. Det gäller tid till reperfusion vid STEMI och där genomförs nu en förändring som vi hoppas skall leda till en förbättring för patienter i Kronoberg. Trots detta kan man i redovisningen av kvalitetsindikatorer hamna på en föga smickrande sista plats i Vården i siffror. Frågan är vilken nytta för ledning och styrning av vården som detta sätt att redovisa har. För den oinsatte beslutsfattaren tycker jag att det verkar behövas en tolk från verksamheten som kan analysera siffrorna och göra en bedömning av relevansen.

Endokrina- och njursjukdomar

Vården i siffror 2017 EDN

Ingår i underlaget Pil= Kbg vs riket % = Kbg vs riket Överdödlighet i hjärt-kärlsjukdom vid diabetes ↑ 494-463 /100 000 Andel med Hba1c ≤ 70 mmol/mol, Typ 1 ↔ 78,6-79% Andel med Hba1c ≤ 70 mmol/mol. Primärvård ↓ 86,9-88,1% Blodtryck 140/85 mmHg vid diabetes typ 1 ↔ 73-73,7% Blodtryck 140/85 mmHg vid diabetes. Primärvård ↔ 52,5-51,9% Fotundersökning vid diabetes typ 1 ↓ 84,5-88,9% Fotundersökning vid diabetes. Primärvård ↓ 80,6-86,4% Icke rökare vid diabetes typ 1 ↔ 91,5-90,8% Icke rökare vid diabetes. Primärvård. ↑ 89,1-86,5% Ögonbottenundersökning hos barn och unga med diabetes typ 1 ↓ 57,6-73,3% Blskr ktrl (HbA1c < 57 mmol/mol) hos barn + unga m diabetes typ 1 ↑ 73,1-53,8% Obs ingen angivelse om riktning i Kbg nu

Varför ligger Kronoberg så dåligt i samlade ViS –mått nu? Parametrar där Kronoberg ligger bättre till är ej med I ViS-smftn, som blodtryckskontroll andel med njurpåverkan, lipidkontroll-blodfettssänkande behandling, Fotus – görs mer men registreras ej rätt i utskrift/registret Flera parametrar är resultat- el processmål i primärvården,där Kraftig brist på distriktsläkare och Generationsväxling för diabetessköterskor pågår + ssk brist > svårt för diab ssk få tid arbeta med diabetes Sannolikt sämre genomslag i användning av nya diabetesläkemedel + * Förekomst av läkemedelsbeh diabetes vs av diabetes antyder längre tid med enbart kost/livsstilsbeh i Kbg än vad gängse i Sverige nu Ögon (ej med i us utom på barnsidan-där klart sämre än riket Fler får retinopatidiagnos pga bätttre undersökningsmetod nu Är eftersläpning i processmått andel undersökta i tid Typ 1 diabetes på sjukhusmottagningarna: likn problem HbA1c, bltr, sjunkande resultat * Finns nya studier som visar att genomslaget och utfallen är sämre i Sverige än övriga Norden.

Infektion/Strama Kronoberg

Tre indikatorer med från vårt område Rubriken Läkemedel PcV som andel av all antibiotika PcV vid behandling av barn med luftvägsantibiotika Rubriken Kirurgisk behandling Antibiotika vid borttagande av gallblåsa

Kommentarer Urval av indikatorer? Är detta de mest rättvisande för att belysa rationell antibiotikaanvändning? Gamla siffror (2015) Antibiotika vid borttagande av gallblåsa. Mål: så låg andel som möjligt. Kronoberg (8%, 2015) är bland de lägsta i Sverige. Källa GallRiks.

Kommentarer forts pcV som andel av all antibiotika är svårvärderad. Ingen nationell målnivå. Kan ev. förväntas minska vid minskad ab-användning. Är i stort sett oförändrad sedan 2006 Kronoberg ligger lågt i andel pcV till barn vid behandling med luftvägsantibiotika (näst sämst i landet), men sedan 2015 har den ökat från 65% till 70% (målnivå 80%, riksgenomsnitt 2016 var 70% )

För landstingets öppenvård som helhet är målnivån >80% * Luftvägsantibiotika = penicillin V, amoxicillin, amoxicillin+klavulansyra, makrolider och cefalosporiner Observera att indikationen för antibiotikaförskrivningen inte är känd – samtliga uthämtade recept med ovanstående läkemedel är med i statistiken. Vid jämförelse mellan olika enheter bör detta tas i beaktande! För landstingets öppenvård som helhet är målnivån >80% Källa: Apotekens försäljningsstatistik (Concise)

Antal expedierade antibiotikarecept/1000 listade barn 0-6 år – stor spridning mellan vårdcentralerna.

Totalförbrukning av antibiotika för invånarna i Kronoberg Samtlig antibiotika förskrivet på recept eller beställt via rekvisition till personer från Kronoberg samt till vårdenheter i Kronoberg (DDD/1000 inv/dag) Här finns all antibiotikaanvändning med. Måttet är DDD/1000 invånare och dag. I staplarna är recept och rekvisitioner blandat – dvs primärvårdsdelen innehåller såväl recept från primärvården som rekvisitioner till kommunala boenden. Efter en stadig minskning har vi nu nått en platå och även en liten ökning. Tillfälligheter? Mer infektioner? Eller ökad förskriving? *DDD = definierad dygnsdos Källa: Apotekens försäljningsstatistik (Concise)

Här är måttet antal expedierade recept/1000 inv. Visar relationen mellan länen. Kronoberg har ”klättrat” till en sjätteplats. Spridningen mellan länen är dock mindre än för några år sedan och framförallt har storstadslänen gjort en kraftig minskning. Källa: Apotekens försäljningsstatistik (Concise)

Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden Psykiatri

OBS Olika tillförlitlighet i mätning och rapportering Sämre värden ger signal till utförligare analys Slumpmässig variation – statistiska fel

Toppen! Lämpliga sömnmedel till äldre (Zopiklon) (1:a) Följsamhet till läkemedelsbehandling vid depression (1:a) Patientutbildning vid bipolär sjukdom (1:a) Behandling antipsykotiska läkemedel vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, 12 - 18 mån (2:a)

Botten…. Regelbunden behandling med sömnmedel och lugnande medel (sämst) Användning med antipsykotiska läkemedel hos äldre (Nr 18) Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos (Nr 16)

Rörelseorganens sjukdomar

Ortopedi Inom område ortopedi ligger Kronoberg tyvärr sist av samtliga landsting/regioner med 16 poäng (max poäng är 33 och min poäng är 11, högsta poäng är 27). Det är 11 indikatorer som räknas samman och om vi tittar på varje enskild indikator har Kronoberg bra resultat förutom för artrosskola före höftoperation där vi har 20 % som genomgått artrosskola jämfört med riket, 33%. Det är 2 indikatorer som saknar värde, protesoperation vid höftfraktur och patientrapporterad bensmärta efter operation för diskbråck. Är det möjligt att dessa tre faktorer ger Kronoberg det låga resultatet i jämförelse med övriga landsting? 

Reumatologi Inom område reumatoid artrit finns Kronoberg på 14:e plats tillsammans med 4 andra landsting och 8 poäng ( max poäng är 15 och min poäng är 5, högsta poäng är 14, lägsta poäng är 6). 5 indikatorer har jämförts. 4 indikatorer har fått bra poäng medan en indikator uppföljningsbesök efter start av läkemedelsbehandling får låg poäng. Indikatorn visar andelen patienter med uppföljningsregistrering i Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) inom 2–6 månader efter första behandling med Disease-modifying antirheumatic drug (DMARD) eller med biologiska läkemedel. Socialstyrelsen har som målnivå angett att andelen patienter med nyinsatt behandling som har uppföljande registrering i SRQ bör vara minst 80 procent. I riket ligger andelen på 69% och i Kronoberg 53.8 %. Mellan 2014 och 2015 kan en stor förbättring ses då Kronoberg ökade från 27.4 till 53.8 %. I studier ligger andelen med remission eller låg sjukdomsaktivitet betydligt lägre än riket ca 30%. Kan bero på dokumentationsproblem och låg bemanning och även hänga samman med uppföljningsregistrering. Hur definieras remission? Uppföljningsbesöken efter insatt behandling är fortfarande ett förbättringsområde.

Sinnesorganen

Medicinsk grupp sinnesorganen omfattar inom Region Kronoberg de medicinska områden som har relevans för ögon- och öronsjukdomar, syn- och hörselbesvär etc. Det finns inte mycket i SKLs rapport som behandlar dessa områden, förutom en indikator i sektionen som behandlar diabetes (område nr 9, sid 2), indikatorn ”Ögonbottenundersökning hos barn och unga med diabetes typ 1”. Man kan inte utan fog fråga sig varför SKLs tjänstemän valt ut just denna variabel. På vilket sätt skulle screening av DM i just ungdomsgruppen utmärka sig? Finns det någon evidens el annat skäl till att överhuvud taget redovisa denna grupp separat?  Andelen för Kronobergs del ligger här på 57,5% (rikssnitt 73,3), således en låg siffra, vars förklaring ligger i det lilla materielet (som i Kronobergs fall ger ett stort procentuellt utslag). I verkligheten handlar det om ett tjugotal individer som inte kallats inom planerat intervall. Siffran måste ses mot bakgrund av att Kronobergs motsvarande siffra för samtliga patienter med diabetes typ 1 ligger mycket nära rikssnitt 94,9 (96,7). För patienter med diabetes som sköts i primärvården ligger Kronobergs siffra över rikssnitt, på 97 mot rikssnitt 91,6.

Tandvården

Tandvården finns inte med i resultatöversikten

www.vardenisiffror.se

Vården i siffror Antibiotika förskrivet av tandläkare 2015 Bra tandhälsa 2012 – 2015 Dålig tandhälsa 2012-2015 Sjukdomsbehandling vid karies 2015 Utdragna tänder på grund av karies2015 Utdragna tänder pga. tandlossning 2015

Antibiotika förskrivet av tandläkare Kronoberg: 19,7% Riket: 21,8% Indikatorn mäter antal uthämtade recept per 1000 invånare av antibiotika förskrivet av tandläkare. Det finns ingen målnivå för denna indikator.

Antibiotika-pappers recept Uppföljning av antibiotikaförskrivning. Antibiotika-pappers recept

Bra tandhälsa 2012 – 2015 Kronoberg 79% Bäst i Sverige Riket 73% Indikatorn visar andelen personer som i den nationella folkhälsoenkäten svarat ”Bra” eller ”Mycket bra” på frågan ”Hur tycker du att din tandhälsa är?”

Vikten av bra tandhälsa Samband med tandhälsan har påvisats vid hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, cancersjukdomar och diabetes. Vårdrelaterad lunginflammation är en av de viktigaste dödsorsakerna hos försvagade personer och den troliga smittvägen är bakteriespridning från munhålan. Studier har också visat att tandlossningssjukdomar hos gravida kvinnor kan öka risken för att barnet har låg födelsevikt.

Diabetes riktlinje tandvård. Munvård och Diabetes.

Utdrag från protokoll, 2017-04-25 Våra medicinska grupper har fått i uppdrag att gå igenom ”Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden”, en jämförelse mellan landsting och regioner baserat på ett urval av indikatorer i Vården i siffror, för respektive område. Vid diskussion framkommer att det är angeläget att påtala att indikatorerna ger en signal för fördjupad analys och uppföljning för att uppnå bättre resultat. Enkla tolkningar och slutsatser på grundval av gjorda rangordningsuppställningar bör undvikas. En del av variablerna är behäftade med felkällor, d.v.s. mätningar och rapportering av data är olika tillförlitliga. Mätningar vad gäller läkemedel är t.ex. ofta mer tillförlitliga. I vissa fall kan det även vara svårt att bedöma vad som är ett bra värde på en indikator vilket medför att en rangordning i dessa fall är svårbedömbar. Det tas inte heller hänsyn till slumpen, d.v.s. skillnaderna kan i många fall vara statistiskt sätt ej signifikanta. Särskilt viktigt är det att ta hänsyn till detta när antalet individer är få i mätningarna, som de är i de mindre landstingen. Det finns även stora sjukdomsgrupper som vi inte har data på. Vilken nytta för ledning och styrning av vården som detta sätt att redovisa är det? För den oinsatte beslutsfattaren kan det behövas en tolk från verksamheten som kan analysera siffrorna och göra en bedömning av relevansen. Det är gamla siffror (2015) och det finns statistiska fel.