Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Advertisements

Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här.
Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen Kristian Jochnick Länsstyrelsen Västra Götaland.
Fosfor och fosforförluster. Fosforförluster Årlig transport av totalfosfor och löst fosfatfosfor i dräneringsledningar, medelvärde för ca 15 observationsfält.
Christer Nilsson Mindre jordbearbetning ger bättre markvård, bättre ekonomi och mindre miljöpåverkan Christer Nilsson Odling i Balans / Agonum.
Hur påverkar gödslingen läckage av kväve det enskilda året? Maria Stenberg Greppa Näringen, Skara.
Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen
Kom igång med - Disgen Modul 3
Vad har vi åstadkommit? Norrköping
Stina Olofsson, Jordbruksverket
Grundkursen: Jordbruket och klimatet Skövde
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Test av mineralgödsel-spridare
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Designa en sittmöbel Frånvarande, se länkar:
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser
Källa: Livsmedelsverket
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Fosforkampanj inom Greppa Näringen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
19 dec Jan Eksvärd, LRF Fosfornätverket 19 dec Jan Eksvärd, LRF
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Gödsling av rödsvingel sen vår
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Antikenprojekt 2017 Hjälmared folkhögskola
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
Enkät i gymnasieskolan 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
”Ta hand om vallproteinet” - introduktion
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA
Fosforkampanj inom Greppa Näringen
Varierad PK gödsling Hur?.
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Gödsling av vall & majs Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Test av mineralgödsel-spridare
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Grundkursen: Jordbruket och klimatet Skövde
Kronhjort Storlek: Handjur kg, vuxen hind väger kg, handjur, mankhöjd 120 – 150 cm Funnits: år i Sverige. Äter: Ris av blåbär,
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Led- och muskelmottagning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Struktur i modellen, 5 steg
Presentationens avskrift:

Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser

Introduktion Så här använder du denna Power Point-fil: Filen innehåller tips för upprättandet och tolkningen av växtnäringsbalanser i modul 10 A och 10 B inom Greppa Näringen. Tipsen kan naturligtvis också användas av alla som gör växtnäringsbalanser. Tanken är att den rådgivare som genomför rådgivningen här ska ha samlad information för genomförandet. Vissa av bilderna är också användbara för att åskådliggöra resultatet för kunden. Dessa kan skrivas ut för att använda på ”köksbordet” eller så kan de visas på datorn i Power Point:s visningsläge. Kom gärna med tips om förbättringar och tillägg till detta material.

Presentation av resultatet Hur man presenterar resultatet av beräkningen beror på hur mycket uppgifter man har tillgång till och vad man vill visa och diskutera. I de följande bilderna kommer några alternativa sätt att åskådliggöra resultatet att visas. 1.Stapeldiagram med kväve in och ut (finns i STANK) 2.Flödesschema med plats att lägga in produkter ut och inFlödesschema 3.Flödesschema med uppdelning på Produkter in, nedfall och kvävefixeringFlödesschema med uppdelning 4. Flödesschema där överskottet kan delas upp på olika posterFlödesschema där överskottet kan delas upp 5.Flödesschema där gårdens interna flöden kan läggas in (finns i STANK)Flödesschema där gårdens interna flöden kan läggas in 6.Flödesschema där effektiviteten för olika flöden kan redovisasFlödesschema där effektiviteten 7.Samma som 6 men lättare att fylla med egna siffrorSamma som 6 men lättare att fylla med egna siffror Det finns planer på att integrera presentationer av den typ som presenteras här direkt i STANK. Då skulle resultatet från växtnäringsbalansen fyllas i direkt i ett antal olika grafiska presentationer. Det är därför mycket angeläget att få in synpunkter på vilken typ av presentationer som är användbara innan vi börjar tillverka dessa i STANK. Kontakta

Växtnäringsbalans för…….. Produkter in Nedfall Kvävefixering N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Produkter ut N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Överskott kg/ha NPK

Växtnäringsbalans för…….. Kvävenedfall kg N/ha Produkter in N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Kvävefixering kg N/ha Produkter ut N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Överskott kg/ha NPK

Växtnäringsbalans för……………..….. Kvävenedfall kg N/ha Produkter in N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Kvävefixering kg N/ha Produkter ut N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Överskott kg/ha N P K Ammoniak- avgång kg N/ha Denitri- fikation kg N/ha Utlakning kg N/ha Till mull kg N/ha Från mull kg N/ha

Flöden inom gården

% % % Stallgödsel - balans Stallbalans Växtodling s-balans Växtnäringsbalans för………………………… Överskott i kg/ha N: P: K:

xx xx % Stallgödsel - balans Stallbalans Växtodling s-balans Växtnäringsbalans för………………………… Överskott i kg/ha N: P: K:

Rimlig P-balans medel avkastningsnivå kg per ha Spannmål, oljeväxter S-betor (vart 4:e år) Potatis (vart 4:e år) Vall (3 år av 6) Växtföljd P-AL-värde I II III IV V

Spannmål, oljeväxter S-betor (vart 4:e år) Potatis (vart 4:e år) Vall (3 år av 6) K-AL-värde I II III IV (V) Växtföljd Rimlig K-balans medel avkastningsnivå kg per ha

Dessa siffror är grunden för beräkningarna av växtnäringsinnehåll i gödseln.

Vad är ett överskott?  Produkter  Kvävenedfall  Kvävefixering - Produkter som lämnar gården = Överskottet för hela gården

Överskott = Förluster ?  Produkter  Kvävenedfall  Kvävefixering - Produkter som lämnar gården = Överskottet för hela gården Mineralisering - immobilisering  Utlakning  Ammoniakavgång  Denitrifikation = + Överskottet för hela gården

Proteinhalt som indikator Gröda”Normal” proteinhalt Höstvete11,5% Vårvete Korn11,5% Höstraps38,5% Vårraps47,5%

Normalvärden växtodling Flera sammanställningar visar att kväveeffektiviteten i växtodlingen är ganska lika i olika delar av Sverige. En kväveeffektivitet på runt 70% är normalt för växtodlingen AntalÖver- skott Kväve- eff Insats Skåne Östergötland Totalt SCB Sv. Sigill ODAL Sv. Sigill SL

Variation växtodling Antal Undre kvartil Median Övre kvartil Överskott Effektivitet60%68%75%

Överskott och effektivitet för spannmålsgrödor De överskott som används i referensvärdesberäkningen

Överskott och effektivitet övriga grödor

Vad händer med kvävet?

Denna nyttjandegrad anger hur mycket av det kväve som djuren utsöndrar som kan utnyttjas i växtodlingen. Verkningsgraden är framräknad med de schabloner för förluster och kväveeffekt som används i STANK. Praktiska erfarenheter av nötgödseln tyder på ett lägre utnyttjande i verkligheten.

Stallbalans Foder strö Livdjur Produkter Kött, mjölk, ägg o.s.v. Ut- söndrat

% % % Stallgödsel- balans Stallbalans Växtodlings -balans Var uppstår överskottet? Vilka åtgärder kan vara aktuella? Justera foderstat Foderstyrning Produktionsplanering Justera givans storlek Växtnäringsstyrning Gödslingsteknik Ny teknik Tidpunkt för gödsling Var kan åtgärder sättas in?

Denitrifikation (enl. Lars Törner, Odling i balans och Markus Hoffman, LRF) –sandjord 5-25 ingen ökning –lättlera –mellanlera –styv lera Ammoniak från växter 0-50 kg –Snitt för landet uppskattat till 2 kg/ha Lathund för denitrifikation och ammoniak från växter ”normal” nederbörd ”riklig” nederbörd