Lektion 3 - solaktiviteten II Kromosfären Kromosfären Koronan Koronan Solvinden Solvinden.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rymdfysik och rymdteknik
Advertisements

Att dras in mot föremålets mitt
Atomfysik.
Universum
Energi!.
Speciella Relativitetsteorin
ATOMFYSIK.
BACK Hur uppstår norrsken? Institutet för Rymdfysik Docenturnämndens Representant: Prof. Ulrik Gelius Fysiska Institutionen Ämnesrepresentant: Prof. Mats.
Atomer och isotoper I en atomkärna finns neutroner och protoner
Solaktiviteten och klimatförändringar
Universum Högstadiet Mellanstadiet
Rymden, Solen och Norrsken
Föreläsningar Solen och solobservationer Solaktiviteten
Materia Sammanfattning.
Universum Föreläsning 2A.
Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet Neutrinon, nyckeln till universums hemligheter? Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet.
Lektion 2 Solaktiviteten.
- Atommodellen & periodiska systemet
Solstormars effekt på Jorden Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige Inledning Det finns två sorters stormar från solen: Soleruptioner.
Presentationsmaterial för grundskoleklasser
Lektion 3 Rymdväderseffekter och prognoser. Halo koronamassutkastning den14 juli, 2000.
Stjärnor Stjärnor uppträder ofta i grupper
Solaktiviteten och klimatvariationer Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, avd för solär-terrest fysik, Lund * Tänk först.
AMANDA Att söka efter universums hemligheter på sydpolen.
Atom och kärnfysik.
Elektricitet och magnetism
Kosmologi 3 Universums framtid.
ATOMEN.
Repetition.
Solen I vårt solsystem finns solen i centrum, en stor och varm stjärna som alla planeter kretsar kring, eftersom solen har så stark dragningskraft. Solen.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet Neutrinon, nyckeln till universums hemligheter? Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet.
Tre strålningstyper från atomkärnan
Big bang ca 13,7 miljarder år sedan
Bilder astronomibegrepp
Metaller 3 Sid
Att leva med solen Henrik Lundstedt Institutet för rymdfysik, Avd.för solär-terrest fysik Scheelevägen 17, Lund.
Tryck. Tryck=kraft per areaenhet 1 Pa = 1N/m 2.
ASTRONOMI. 1. Solens yta kallas fotosfären. a) Solens yta är ca 5500°C. I solens centrum är det däremot ca 15 miljoner °C! b) Vid höga temperaturer ser.
Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, Lund ( Rymdmiljön och rymdvädret q Heliosfären q Solen och inter- planetära mediet q Planeternas.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Internationella rymdvädersinitiativ Internationella rymdvädersinitiativ Förutsägelser med AI Förutsägelser.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Effekter Effekter Förutsägelser med AI Förutsägelser med AI Internationella rymdvädersinitiativ Internationella.
 Matematikhistoria: Talsymboler och talsystem  Något om olika talbaser  Tal i vanliga basen 10  Tiopotenser och grundpotensform.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Internationella rymdvädersinitiativ Internationella rymdvädersinitiativ Förutsägelser med AI Förutsägelser.
SOHO har gett oss helt en ny bild av solens aktivitet.
Sönderfall.
Lektion 3 - solaktiviteten
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
Atom och kärnfysik.
Kursens budskap Solens aktivitet bestäms av magnetfältet och plasmats växelverkan. Solen är hela tiden aktiv. Magnetfältet förbinder.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser
Lektion 3 - solaktiviteten II
Lektion 2 - solaktiviteten I
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Kursens budskap Solens aktivitet bestäms av magnetfältet och plasmats växelverkan. Solen är hela tiden aktiv. Magnetfältet förbinder.
Att leva med solen Henrik Lundstedt
Vem är vi? Vad gör vi? Vi vill berätta om:
Solenergi.
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur:
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
Lektion 3 - växelverkan med Jordens magnetosfär
Solaktiviteten och klimatvariationer
Solaktiviteten och klimatvariationer
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Lektion 2 - solaktiviteten I
Lektion 3 - solaktiviteten II
Presentationens avskrift:

Lektion 3 - solaktiviteten II Kromosfären Kromosfären Koronan Koronan Solvinden Solvinden

Solen Diameter: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x10 30 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan 151x10 3 kg/m -3 Medel 1.41 x10 3 kg/m -3 Solen består av: Väte (ung. 90%) Helium (ung. 10%) C,N,O (ung 0.1%) Temperatur: Kärnan 15 milj Fotosfären 5800 K Kromosfär ^4K Koronan 1-30 milj K 4 protoner --> He + 2 positroner + 2 neutrinos + 2 fotoner (26.2 MeV)

Kromosfären Protuberans Solar flare Halfa-bild av kromosfären

Finstruktur (TRACE)

Solkoronan och solförmörkelser

Solkoronans upphettning

Koronamassutkastningar (CME)

Halo koronamassutkastning den 14 juli, 2000

Solmedelmagnetf ä ltet

Möjligt sätt att förutsäga halo koronamassutkastningar och proton events

Soleruptioner och solbävningar

Solvinden Förutsades från kometstudier på 1940-talet Förutsades från kometstudier på 1940-talet Påvisades teoretiskt av Parker 1959 Påvisades teoretiskt av Parker 1959 Mättes in situ på 1960-talet Mättes in situ på 1960-talet

Varför har vi en solvind? Antag att koronan är statisk och energin transporteras via ledning. T 0 =10 6 K. D å blir T(1 ae)=10 5 K FörFör blir p alldeles för stort jämfört med observerat interstelärt tryck. Alltså måste koronan expandera och vi har en solvind.

Koronahål (Yohkoh)

K ä l lan till den snabba solvinden

Solvinden Typiska värden V: 450km/s N: 5partiklar/cm 3 T: 10 5 K B: 5nT Solvinden består av protoner, elektroner och 3-4% alfa partiklar

Heliosfäriska strömytan

Jordens magnetosfär och jonosfär

Norrskensovalen

Norrsken i Lund och Malmö 8/9 november 1991

Det gjorde man också den juli, 2000! Norrsken sett i Italien Norrsken sett i Stockholm Norrsken sågs så långt söder ut som Italien den 6-7 April, 2000!

Fotosfäriska magnetfältet Dagliga mätningar av solens fotosfäriska magnetfält vid WSO användes för beräkning av koronans magnetfält enligt ”potential field model”.

Koronaneutrala linjen