Bearbetning och presentation Repetition… Kodning av svaren Rapportskrivning Olika feltyper

Repetition…

Kvantitativ metod (Intro) Vad är statistik? När kan man använda statistiska metoder? De olika stegen i en statistisk undersökning –Olika sätt att göra ett slumpmässigt urval –mätnivåer Feltyper

Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller, korstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande mått Lägesmått – typvärde, median, medelvärde Spridningsmått – variationsvidd, kvartilavstånd, standardavvikelse Enkätkonstruktion – några tips 4

Samband & Inferens Konfidensintervall Statistisk hypotesprövning –Hypotetisk –deduktiv metod Samband mellan nominal/ordinal-variabler –Chi2-test Samband mellan kvot-varibaler –Korrelationskoefficient

Dataregistrering & kodning

Numrera blanketterna Ställ upp datamatrisen - namnge variablerna Fyll på datamatrisen Redigera datamatrisen - bilda ev. nya variabler - gör ev. klassindelningar

Variabelvärden Kodning av fasta svarsalternativ Kodning av öppna svarsalternativ Kodning om flera svar är tillåtna - separat variabel - kombinationsvariabel

Kodning av bortfall Individbortfall, Partiellt bortfall, Ej relevanta frågor Bortfall kodas genom att man lämnar den aktuella cellen tom i Excel. OBS! SPARA enkäten! Se till att ni har minst en backup.

Rapportskrivning / Disposition

Inledning och kunskapsöversikt (ca 1,5 sidor) -Syfte och frågeställningar -Begreppsdefinitioner Metod och tillvägagångssätt (ca 2 sidor) -Ingress -Datainsamling och presentation av materialet -Urval och bortfall -Bearbetning och analys -Etiska överväganden

Resultat (ca 7 sidor) -Kvantitativ analys (se krav på statistiska avsnitt) -Kvalitativ analys Diskussion (1,5 sidor) Sammanfattning, kvalitetsredovisning, återkoppling till kunskapsöversikten, förslag på nya forskningsområden.

Krav på statistiska avsnitt Definiera alla variabler och begrepp. Ange de tidsperioder som avses. Definiera populationer och ange storlek på urval. Ange svarsfrekvensen per fråga Välj inte bara resultat som stöder den egna teorin! Försök presentera resultaten i en sammanhängande text. Gör en kvalitetsredovisning

Krav på tabeller och diagram. Numrera och sätt rubriker på alla tabeller och diagram. Skriv tabell/diagram-texter. Kom ihåg att tabelltexten skrivs ovanför tabellen, medans diagramtexten skrivs under. Tabeller och diagram måste alltid analyseras och förklaras närmare i texten. Låt inte läsaren själv tolka diagrammet/tabellen. Hänvisa till tabellen/diagrammet i texten.

Forts. Tabeller och diagram Markerade skalor och namn på axlar ska finnas med. Ej för detaljerade tabeller och diagram, undvik 3D. Om tabeller/diagram tagits direkt från datorutskrifter ska beteckningar klargöras. Låt inte datorn bestämma hur bilden ska se ut! Tänk på att rapporten inte alltid skrivs ut i färg. Välj därför inte blå/röda grupperade stapeldiagram.

Kvalitetsredovisning När man redovisar resultaten från en undersökning, skall dessa alltid åtföljas av en kvalitetsredovisning. I denna skall man försöka identifiera alla fel, och om möjligt, bedöma vilken effekt de har på resultaten.

Syftet med en kvalitetsredovisning är att: göra användarna uppmärksamma på de fel och andra faktorer som gör statistiken mindre användbar ge ett bättre beslutsunderlag och därmed minska risken för att fatta fel beslut Användaren lättare skall kunna precisera sina kvalitetskrav inför nya undersökningar

Totala felet = urvalsfel +täckningsfel +bortfallsfel +mätfel +bearbetningsfel

Mätfelen i en undersökning brukar mätas i Validitet och Reliabilitet - Validitet är förmåga att mäta det som avses att mätas. - Reliabilitet är huruvida upprepade mätningar ger samma resultat. Hög reliabilitet: Slumpvariationerna är små.

Observera att: Det är upp till läsaren att avgöra om er undersökning har hög kvalitet. Er uppgift är att berätta vilka åtgärder ni gjort för att öka kvaliteten på er undersökning. Ni ska även diskutera hur ni skulle kunna göra för att ytterligare förbättra kvaliteten samt föra en diskussion kring de problem som ni stött på och ange eventuella brister.

Exempel på olika mätfel –Mätfel som beror på respondenten Okunnig, glömska, känsliga frågor, prestigebias, egenintresse. –Mätfel som beror på intervjuaren Intervjuareffekt. –Mätfel som beror på mätmetoden Olika mätmetoder (besöksintervju, telefonintervju, postenkät, etc) kan ge olika resultat. Exempelvis så ger ofta postenkäter sannare svar på känsliga frågor. –Mätfel som beror på frågeformuläret Oklara frågeformuleringar och definitioner, dåliga anvisningar, etc. kan ge upphov till stora systematiska fel. Även antalet frågor kan ha betydelse för kvaliteten på de data man får. Enkäter som tar lång tid att fylla i leder t.ex. i regel till större bortfall.

Avslutningsvis… Kunskap om vetenskapliga metoder ger er förutsättningar att värdera och kritiskt granska utvärderingar. Kritiken får vetenskapligt innehåll och är inte bara subjektiva åsikter. Era uttalanden får högre status och ger er förhoppningsvis större inflytande.