ATMOSFÄRENS FUKT 1. Vattens läge 2. Hydrosfären och Vatten Cykel 3. Luft Fuktighet 4. Adiabatiska Processen 5. Moln 6. Nederbörd.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KLIMAT.
Advertisements

Repetition inför NP i biologi
Meteorolgiska undersökningar i skolan
Kan man spå väder genom att titta på himlen?
Presentationsmaterial EFFSYS 2 dagen Milestone Modell för identifiering av lämplig effektivisering av energitekniska system med värmepumpar.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Den energieffektiva kyldisken
Geografi - Hur har naturen har skapats.
Väder klimat.
Moln – en Learning study Sjöstadsskolan, ht -09
Väder, klimat och växtlighet – kap 7
Väder, klimat och växtlighet berör alla
Sverige väder och klimat
Meteorologi Läran om vädret.
Värme och väder del 2.
Meteorologi Läran om det som svävar i luften
Meteorologi Läran om vädret.
Explicita funktioner Explicita funktioner är definierad och kontinuerligt i alla punkter. Vid max 3 variabler kan man representera dem i en kartesisk graf.
Väder och oväder Vad är väder?.
Ekologiska Fotavtryck
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
KLIMAT.
Värme.
Klimatförändringarna – vad är det som händer och hur fort går det?
Väder och klimat.
MOLLIERDIAGRAM! °C Ett mollierdiagram använder man för att få reda på framförallt vilken relativ fuktighet det är i luften. Det finns flera användningsområde.
Väder.
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Institutionen för rymdvetenskap, IRV i Kiruna IRV är en liten institutionen med ca 20 medarbetare En institution vid LTU, Luleå tekniska universitet Startade.
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser på nätet En bra dag
Begrepp.
Copyright 2011, Sebastian Manberg.  Det finns olika sorters vatten.  Vatten från kran  Vatten från bergskällan (Loka) copyright 2011, Sebastian Manberg.
Åska Moln Nederbörd Fronter Vind 1pt 1 pt 1 pt 1pt 1 pt 2 pt 2 pt 2pt
Svenska Läkaresällskapet 8 februari 2012 Levnadsvanor – sjukdomsförebyggande åtgärder.
System arbetssystem informationssystem
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Jorden o gamla grejer.
Vad är detta för fenomen? Varför bildas det vatten på flaskans yta?
Modeller för torkning av kartongkvalitéer Magnus Karlsson Kemiteknik LTH.
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Behovsstyrd ventilation
Klimat. Vad är det för skillnad mellan begreppen klimat och väder?  Väder – Det är den faktiska temperaturen, lufttrycket, vindförhållandena, nederbörden,
Väder John Östh. Väder – varifrån får det sin kraft? Solen är motorn i vädersystemet. Vatten och vind rör sig som konsekvens av solens värme Andra viktiga.
Rekommendationer & Tips
Meteorologi Konsten att spå väder på ett vetenskapligt sätt.
Meteorologi Väder är en kombination av lufttryck, temperatur, luftfuktighet, molnighet, nederbörd och vind.
Klimat och väder. Nästan all energi på jorden kommer ifrån solen. Det är solen som är motorn i hela vädersystemet. Nästan allt ljus passerar atmosfären.
En mall för beslutsfattare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Elektriska urladdningar
Väder.
Väder och klimat.
Kap 4: Vädret och klimat Globala instrålning och energisystemet
VIND & GLOBALA CIRCULATION
Arktisk och Alpin Tundra
Vad är ett utsläppsscenario?
Luft och Vatten.
Globalen Energi Balansen Elektromagnetisk strålning Instrålning över Jorden Sammanställning av atmosfären Energi transfer Globalen energi systemet.
Meteorologi Läran om vädret
Klimat Klimat är det genomsnittsväder av en region.
Temperatur cykler Jordytans temperatur Luft temperatur
Väder och klimat.
Florida The Sunshine State. The history of Florida.
- Luften är en blandning av gaser
Klimat och miljö.
Arbetsområde 2: Geografi – Väder och klimat
Behovsstyrd ventilation
Klimat.
Ytspänning Detta ger upphov till ytspänning.
Presentationens avskrift:

ATMOSFÄRENS FUKT 1. Vattens läge 2. Hydrosfären och Vatten Cykel 3. Luft Fuktighet 4. Adiabatiska Processen 5. Moln 6. Nederbörd

1. Vattens läge Latent heat of fusion: 320 J/g Latent heat of vaporization: 2260 J/g Heat capacity: 4,2 J/g/ o C Heat capacity soil: c.1 J/g/ o C Fusion vaporization

2. Hydrosfären och Hydrologiska cykel Globala vatten reservoar

2. Hydrosfären och Hydrologiska cykel Globala vatten balans

3. Luft fuktighet Specifik fuktighet

3. Luft fuktighet Specifik fuktighet

3. Luft fuktighet Relativ fuktighet

3. Luft fuktighet Relativ fuktighet

4. Adiabatisk processen Temperatur profiler I troposfären: Omgivande förfallningstakt (α) = omkr. 6.4 o C/1km Torr adiabatisk förfallningstakt(Γ) = 10 o C/1000m Blöt adiabatisk förfallningstakt(Γ´)= 4-9 o C/1000m Dagg punkt förfallningstakt = 1-2 o C/1000m

4. Adiabatisk processen Molnbildning genom adiabatiska processen

4. The adiabatic process Stabilitet och instabilitet

5. Moln Moln klassifikation

5. Moln Dimma Strålningsdimma Advektionsdimma Havetsdimma

Precipitation types 6. Precipitation Dew (frozen: hoarfrost) – direct surface deposition Fog-drip (frozen: rime) – deposition by fog Drizzle – drops <0.5mm Rain– drops > 0.5mm Sleet– partly melted snow, snow-rain mixture Snowflakes – ice crystal precipitation Ice pellets – frozen rain or drizzle drops Hail – lumps of ice with layered structure

Anledning till nederbörd 6. Nederbörd Konvektiv nederbörd (adiabatisk ursprung) oskar Cyklonisk nederbörd (front systemer) Orografisk nederbörd (tvångad stigning över fjäll)

Konvectiv nederbörd 6. Nederbörd

Orografisk nederbörd 6. Nederbörd

Cirrus

Cirrostratus

Altostratus

Altocumulus

Altocumulus lenticularis

Altocumulus castellanus

Stratocumulus

Cumulus

Cumulonimbus

Nimbostratus