Jordbrukets betydelse för en levande landsbygd - En litteraturöversikt

Bakgrund Halvtidsutvärderingen av landsbygdsprogrammet pekade på svag måluppfyllelse. Kritik från Riksrevisionen kring fördelning av pengar mellan axlarna –85 % av medlen är öronmärkta för jordbruket –Minsta tillåtna tilldelning till axel 3 –Endast 2 % av alla arbetstillfällen finns i jordbrukssektorn Riksrevisionen konstaterar att det råder en allmän uppfattning att jordbruket spelar en central roll för landsbygdens utveckling men det saknas kunskap och vetenskapliga belägg för om och hur jordbruket påverkar landsbygdens utveckling.

Syfte  Kartlägga kunskapsläget kring: -Jordbrukets betydelse för produktion och sysselsättning -Jordbruksproduktionen betydelse för lokalisering av relaterade näringar -Jordbrukslandskapets betydelse för att skapa attraktiva miljöer för boende och rekreation  Identifiera behov av ytterligare studier

Litteraturöversikt med fokus på Empirisk forskning Kvantitativa metoder Industrialiserade länder

Jordbrukets betydelse för produktion och sysselsättning Resultat från I-O-analyser: Jordbrukets totala multiplikatoreffekt (Lindberg, 2012): o 2, 52 för produktionsvärde (14:e plats av alla sektorer) o Sysselsättning o 1,3 - 3,6 (jobb/milj SEK) o 0,5 – 1,7 (i jobb/jobb) o Svag effekt på inkomster (i paritet med övriga primärsektorer) Multiplikatorer högre i storstadsregioner

Resultat från I-O-analyser (forts) Liknande resultat funna i tidigare studier på svenska förhållanden och i amerikanska I-O-studier både vad gäller storlek på sysselsättningsmultiplikatorer och skillnader mellan stads-och landsbygd. Begränsning med I-O-baserade studier: Multiplikatorerna speglar marginaleffekten av en extern chock i en sektor. Multiplikatorn alltid är positiv – undanträngningseffekter beaktas inte

Resultat från studier baserade på ekonometriska skattningar. -Studie av jordbrukets effekter/respons på tillväxt i sysselsättning och förädlingsvärde i den regionala ekonomin (NUTS 3) i EU27 (Margarian, 2012): -I regioner med litet men högproduktivt jordbruk dominerar undanträngningseffekten -I jordbruksstarka regioner med högproduktivt jordbruk finns en positiv effekt i båda riktningar -I regioner som präglas av ett stort men lågproduktivt jordbruk har tillväxt i jordbruket en positiv effekt på övrig ekonomi, men tillväxt i övrig ekonomi har negativ effekt på jordbruket. Undanträngningseffekten dominerar i stora delar av EU Jordbrukets betydelse för produktion och sysselsättning (forts.)

Jordbrukets betydelse för produktion och sysselsättning (forts.) Skattade kausala effekter av 2005 års gårdsstödsreform på sysselsättning i svenska kommuner (Blomqvist och Nordin, 2014) visar att en ökning av stöden resulterade i –Ökad sysselsättningen i kommuner med hög arbetslöshet –Ingen effekt i kommuner med låg arbetslöshet. –En minskning av stöden gav heller ingen negativ effekt på sysselsättningen. Dessa resultat är konsistenta med Margarians resonemang kring undanträngning.

Jordbrukets betydelse för produktion och sysselsättning (forts.) Resultat från amerikansk forskning (Kilkenny, 1993; 2006; Freschwater, 1997; Kilkenny & Partridge 2009; m.fl.) Positiv effekt på kort sikt, men på lång sikt dominerar undanträngningseffekten. På lång sikt tycks sambandet snarast vara det omvända – d.v.s. jordbruket stimuleras av tillväxt i övrig ekonomi

Jordbrukets betydelse för lokalisering av relaterade näringar Studie av produktivitet i amerikansk tillverkningsindustri (Gibbs & Berndt, 1997) visar att: När man tar hänsyn till näringsgrensstruktur så ger kluster på landsbygden lika stora produktivitetsvinster som urbana kluster. Samlokalisering av företag inom livsmedelsindustri och inom trävaruförädling har större effekt när klustren uppträder på landsbygden. OECD (2009) visar att livsmedelsindustrin har större multiplikatoreffekt på regional sysselsättning än jordbruket. Amerikanska forskare (bl.a. Kilkenny 2006) hävdar att den geografiska kopplingen mellan primärproduktion och förädling är svag

Jordbrukets betydelse för lokalisering av relaterade näringar (forts.) Studier av livsmedelsindustrin i Sverige: Livsmedelsindustrin blivit mindre koncentrerad till städer (Jordbruksverket, xx) Korrelation mellan andel sysselsatta i jordbruk och livsmedelsindustrins storlek i FA-regioner (Jordbruksverket, xx) Småskalig livsmedelsförädling koncentreras i högre grad till områden med stark inhemsk köpkraft (Jordbruksverket, 2010)

Jordbrukets betydelse för lokalisering av relaterade näringar (forts.) Studier av svenska förhållanden visar att det finns ett positivt samband mellan Småskalig förädling och turism (Johansson & Pettersson, 2014; Jordbruksverket 2010). Småskalig förädling och upplevelseindustrier kopplade till mat- och måltid. (Ljunggren et al., 2010; Johansson & Pettersson, 2014). Gårdsbaserade upplevelser bygger i hög grad på närhet till stad (Liljenstolpe, 2010)

Jordbrukslandskapets betydelse för boende och rekreation Återkommande slutsats i studier av befolkning, migration och regional utveckling är att tillgänglighet till grönområden och attraktiva naturmiljöer påverkar. Migrationsstudier baserad på amerikansk statistik indikerar att natursköna områden har haft mycket god tillväxt (Olson & Munroe,2012; m.fl.) Europeiska studier visar att natursköna områden har bättre tillväxt i befolkning än i sysselsättning (Waltert, et al. 2012; Tillväxtanalys (2009). –Svagare koppling mellan bostads- och arbetsort –Ökad förekomst av second homes –Ökad mobilitet bland äldre

Jordbrukslandskapets betydelse för boende och rekreation (forts.) Hedoniska studier visar att naturvärden kapitaliseras i fastighetspriser. Från svenska studier kan man observera att det finns en betalningsvilja för ett öppet jordbrukslandskap Priser på fritidshus på landsbygden påverkas positivt av förekomsten närhet till TUVA-klassade marker (Nilsson, 2014) Priser för övernattningar inom konceptet Bo på lantgård påverkas positivt av ett varierat landskap och negativt av en mer monoton landskapsbild (Liljenstolpe, 2010)

Slutsatser Lokala/regionala effekter av jordbruket på den omkringliggande ekonomin tycks vara svaga, särskilt i glesa regioner. En viss grad av regional specialisering mot livsmedel ökar jordbruket betydelse i den regionala ekonomin. En sådan specialisering har potential att ge relativt stor tillväxt i sysselsättning. Undanträngningseffekter tycks vara centrala och bör studeras mer. Ömsesidiga beroenden mellan olika näringar gör att landsbygdens utveckling bör utgå från platsspecifika förutsättningar för olika typer av näringsverksamhet snarare än från en enskild sektor. Detta gynnar även jordbruket

Slutsatser (forts.) I Sverige tycks det finnas ett samband mellan Lokalisering av primärproduktion och förädlingsled, särskilt för den storskaliga industrin. Förekomst av småskalig gårdsförädling, mat-och måltidsupplevelser och turism. Hur kan dessa samband användas för att stimulera landsbygdens utveckling?

Slutsatser (forts.) Jordbrukets kanske viktigaste bidrag till en levande landsbygd finns det varierade jordbrukslandskapet. Arbetsliv och arbetsmarknader i förändring möjliggör ökat landsbygdsboende men i vilken utsträckning följer arbetstillfällen med? Betydelsen av infrastruktur (pendlingsmöjligheter, bredband mm) Flyttmönster som kopplar till attraktiva landsbygdsmiljöer kan påverka den demografiska utvecklingen och därtill kopplade efterfrågemönster