28.4.2016 jh/hp 2,7 1,6 18,5 6,4 1,6 2,8 28,0 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 STATEN skatteinkomster 39,9 STATEN skatteinkomster.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samhällsekonomi 2.
Advertisements

/hp Negativt Positivt under 100 % 100 – 199 % 200 – 299 % 300 – % (7 st.) (49 st.) (165 st.) (85 st.) (36 st.) Årsbidraget räcker inte till.
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basserviceprogrammet samt Kommunförbundets beräkningar.
STATENS EKONOMI.
Det allmänna ekonomiska läget
Effektiviseringsåtgärder av den kommunala ekonomin Nordiskt möte i Akureyri, Island 27 – 31 augusti 2014 Benjamin Strandberg.
Finlands statsandelsreform 2015 Nordisk träff Akureyri, Island Jan Björkwall.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2013 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Nya skatteregler - förslag
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basservicebudgeten samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling Nordiskt möte i Island 2014 Ilari Soosalu.
/MP Förändring i BNP och arbetslöshetsgrad , % % % Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Förändring i BNP och antalet sysselsatta 2000–2014, i % jämfört med föregående års motsvarande kvartal /MP Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna.
,2 1,4 18,0 5,6 1,3 3,2 27,7 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 STATEN skatteinkomster 38,7 STATEN skatteinkomster.
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
1 Hälso- och sjukvårdsutgifter samt deras finansiering 2011 Petri Matveinen Nina Knape
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Senior-ekonomi Välkommen till Skatteverkets del av Senior-Ekonomi. Avsnittet är tänkt att hållas på ca 55 minuter. Vi går igenom hur pension och lön beskattas.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Stadsdirektörens förslag GRUNDER FÖR BUDGETARBETET.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Tabellerna. Ekonomirapporten. Oktober
/MP % Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar) , % Källa: Åren 1985–2014 Statistikcentralen, prognos 2015–2019 FM.
,7 1,5 18,2 6,4 1,5 2,4 27,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 STATEN skatteinkomster 39,3 STATEN skatteinkomster.
Beskattning i Finland Presentation för skolungdomar Skatteförvaltningen.
Momsbeskattning Skatteförvaltningen. Innehåll Vad är moms Vem är momsskyldig För vilken verksamhet ska man betala moms Hur mycket moms ska man betala.
Pensioneringsåldern år 2015 Jari Kannisto Utvecklingschef
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2015 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
Inkomstbeskattning av öppet bolag och kommanditbolag Skatteförvaltningen.
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyn: Visa/Sidhuvud och sidfot... 1 Pressträff 22 december 2015: Så blir pensionen 2016.
Beskattning i Finland Presentation för skolungdomar Skatteförvaltningen 2013.
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
/MP % Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar ) , % Källa: Åren 1985–2015 Statistikcentralen, prognos 2016–2020 FM %
Inkomstbeskattning av enskilda näringsidkare Skatteförvaltningen.
/hp Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md € Källa: Statistikcentralen.
Verkställande direktör Jari Koskinen
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets.
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015
Beskattning.
Skattefinansieringen år 2015, md €
Kommunalekonomins utveckling till år 2020
Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen.
Kommunalekonomins utveckling till år 2021
Skattefinansieringen år 2016, md €
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar) , %
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar)
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016
Skattefinansieringen år 2016, md €
Verkställande direktör Jari Koskinen
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Beskattningen i Finland på lättläst svenska
Beskattningen i Finland
Skattekort på nätet för studerande
Skattefinansieringen år 2016, md €
Förändring i BNP och antalet sysselsatta (15-74 åringar)
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017
BNP och de sysselsattas (15-74 –åringar) volymförändring åren , %
Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md €
Stat , Landsting och Kommun
Beskattning av hyresinkomster
Presentationens avskrift:

jh/hp 2,7 1,6 18,5 6,4 1,6 2,8 28,0 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 STATEN skatteinkomster 39,9 STATEN skatteinkomster 39,9 Statsandelar 8,2 Finansiering för lagstadgade uppgifter Moms och Övriga skatter Skatt på kapitalinkomster Skatt på förvärvsinkomster Fastighets-ska tt Samfunds- skatt Skattefinansieringen år 2015, md €

Ändring, % Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Samfundsskatteprocent Kommunalskatt Skatteslag Andel av samfundsskatt, % Skatteprocent, genomsn. Kommunernas skatteinkomster , md € Källa: År 2014 Statistikcentralen, prognos för åren Kommunförbundet 1) Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har kompenserats genom att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 1,81 procentenheter fr.o.m ) Den tillfälliga höjningen av kommunernas samfundsskatteandel på fem procentenheter tar slut år ,19 1,46 1,51 21,17 1,3 11,4 10,9 2,5 20, ,56 19,74 19,03 1,31 1,71 22,05 1,6 -2,2 3,6 1,5 20,0 2017p 30,34 19,87 18,52 1,64 1,60 21,77 1,8 12,3 6,1 2,9 20,0 2015p 36,87 1) 19,83 18,73 1,34 1,65 21,72 1,1 -18,4 2,9 -0,2 20,0 2016p 30,92 2) 19,87

Kommunernas skatteinkomster Löpande priser enligt kommunernas bokslut, md € Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren Kommunförbundet

Kommunernas skatteinkomster , md € fasta och löpande priser 1) Deflaterade med prisindex för basservicen Källa: Åren Statistikcentralen Prognos för åren Kommunförbundet.

Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats Aritmetiskt medeltal Vägt medeltal enligt den beskattningsbara inkomsten

År Genomsnitt-Förändr.Aritme-Antal kommunerHögstaLägsta lig inkomst-fråntisktinkomstskatte-%:inkomst- skattesatsföreg. årmedeltalstegsjönkskatte-% Kommunernas inkomstskattesatser åren ) I 2009 års antal ingår inte sammanslagna kommuner. 1) Vägts med de beskattningsbara inkomster som mots. den skatt som skall betalas ,040, ,0015, ,780, ,7515, ,670, ,7515, ,650, ,7515, *19,870, ,5016,50 18,44 18,33 18,19 18,15 20, ,120, ,0016,0018, ,290, ,0016,0018, ,390, ,0016,0018, ,450, ,0016,0019, ,540, ,0016,0019, ,590, ,0016,5019, ,970, ,0016,2519, ,160, ,5016,2519, ,240, ,7516,2519, ,380, ,0016,2520, ,740, ,5016,5020, ,830, ,5016,5020,53

Kommunernas inkomstskattesatser åren

% Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren Antal kommuner Antal kommuner som höjt skattesatsen (i 2009 års antal ingår inte sammanslagna kommuner) Genomsnittlig inkomstskattesats

Antal kommuner enligt inkomstskattesats 2016 (sammanlagt 313 kommuner)

19,50 – 20,25 (74) 20,50 – 20,75 (71) 21,75 – 22,50 (41) 16,50 – 19,25 (26) 21,00 – 21,50 (101) © Kuntarajat: MML Kommunernas inkomstskattesatser år 2016 Källa: Kommunförbundets förfrågan Landets genomsnittliga skattesatser: - vägt medeltal 19,87 % - aritmetiskt medeltal 20,60 % Inkomstskattesats 2016: = landskapscentrum

/hp = genomsn. Ink.sk. -% Md. € 18,3 Löner 81,4 122,7 Pensioner 28,9 Övrigt 12,4 97,1 19,2 19,74 % Avdrag sml. 25,6: - löntagarens försäkr.avg. 5,7 - avdrag för ink. förvärv. 4,2 - pens.inkomstavdrag 6,1 - förvärvsinkomstavdrag 6,3 - grundavdrag 2,9 - övriga avdrag 0,4 122,7 Avdrag från skatten -0,8 Debiterad skatt = 14,94 % av förvärvsink. = Effektiv skatte- grad 2014 Debiterad kommunalskatt Hela landet år 2014, md. euro

% Kommunala skattetsatser Effektiv skattegrad (Kommunalskatt som ska betalas i proportion till förvärvsinkomsterna) Inkomstskattesatsen (Vägt medelvärde för kommunernas skatte- satser) Många kommuner har kompenserat effekten av avdragshöjningen genom att höja sin skattesats. Även om den nominella skattesatsen har blivit högre, har skattegraden till och med sjunkit.

,11 0,26 0,08 0,17 0,10 0, ,04 0,05 0, ,09 0,05 mn € 0, , , , ,36 0,09 Hur förändringarna i kommunernas inkomstskattesatser påverkat kommunernas skatteinkomster , mn € (Genomsn. inkomstskattesats år ,60 och år ,87) %-enh. Förändr. i skattesats Ändringarna i skattesatserna åren ökar på skatteinkomsterna med 2,3 md euro år 2016

Uppskattning av skattelindringarnas inverkan (netto) på kommunalskatten , mn € mn € De skattelindringar som gjorts åren minskar kommunernas skatteinkomster med drygt 3,3 md euro år Av skattebortfallet har över 800 mn euro inte kompenserats mn €

sl/hp I ramrian 2016 beslutades det om en ny tilläggsnedskärning på 75 mn euro Nedskärningarna minskar statsandelarna med 1,9 md euro, dvs. ca 18 % på 2019 års nivå Kumulativ summa av tidigare nedskärningar Kumulativa effekt av tidigare års frysning av indexhöjningarna (uppsk.) Ny statsandelsnedskärning för året i fråga Effekten av ifrågavarande års frysning av indexhöjningarna (uppsk.) Nyttan av avgiftshöjningar inom social- och hälsovården (40 mn €) fråntas kommunerna genom minskade statsandelar. * Dessutom en nedskärning av UKM:s statsandelsfinansiering med ca 400 miljoner euro åren Åren är UKM:s nedskärningar uppskattningsvis över 200 miljoner euro i 2019 års nivå. Nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice* 2012–2019, mn €

Skatteinkomster och statsbidrag 1) i kommuner och samkommuner åren ,md € (Löpande priser) Statsbidragen för olika år är inte direkt jämförbara och de har därmed korrigerats. För åren har de ökat med statsbidragsposterna enligt statens bokföring, såsom sysselsättningsstödet till kommunerna och enhetsprisfinansieringen till samkommunerna. På grund av statsandelsreformerna är uppgifterna för åren ändå inte helt jämförbara med tidigare år. Yrkeshögskolornas finansieringsansvar flyttades över till staten år 2015, vilket innebär att nivån för åren inte är direkt jämförbara med tidigare år. Kompensering av lättnader i beskattningen i form av höjning av statsandelarna påverkar statsandelsnivån fr.o.m. år År 2016 utgör kompensationernas andel av statsbidragen till 2,5 md euro (23 %).

Skatteinkomster och statsbidrag 1) i kommuner och samkommuner åren , i fasta priser indexerade (1990=100) Statsbidragen för olika år är inte direkt jämförbara och de har därmed korrigerats. För åren har de ökat med statsbidragsposterna enligt statens bokföring, såsom sysselsättningsstödet till kommunerna och enhetsprisfinansieringen till samkommunerna. På grund av statsandelsreformerna är uppgifterna för åren ändå inte helt jämförbara med tidigare år. Yrkeshögskolornas finansieringsansvar flyttades över till staten år 2015, vilket innebär att nivån för åren inte är direkt jämförbara med tidigare år. Kompensering av lättnader i beskattningen i form av höjning av statsandelarna påverkar statsandelsnivån fr.o.m. år År 2016 utgör kompensationernas andel av statsbidragen till 2,5 md euro (23 %).

Verksamhetsutgifter samt skatteinkomster och statsbidrag 1) i kommuner och samkommuneråren , i fasta priser indexerade (1990=100) Statsbidragen för olika år är inte direkt jämförbara och de har därmed korrigerats. För åren har de ökat med statsbidragsposterna enligt statens bokföring, såsom sysselsättningsstödet till kommunerna och enhetsprisfinansieringen till samkommunerna. På grund av statsandelsreformerna är uppgifterna för åren ändå inte helt jämförbara med tidigare år. Yrkeshögskolornas finansieringsansvar flyttades över till staten år 2015, vilket innebär att nivån för åren inte är direkt jämförbara med tidigare år.

/hp 3) Kommunens utjämningsavdragsprocent för den del som överstiger utjämningsgränsen är 30 + den överstigande delens naturliga logaritm. GrankullaFasta Finland, medeltal Kalkylerade skatteinkomster 1) = 3 654,78 €/inv. = utjämningsgräns (100 %) Utjämning av statsandelar år 2016 på basis av skatteinkomster (år 2014), €/inv. Kalkylerade skatte- inkomster 1 ) €/inv €/inv. Utjämnings- tillägg 2) Kalkylerade skatte- inkomster 1) €/inv. Utjämningsavdrag 3) = (7 191 – 3 654,78)*38,17 % €/inv €/inv €/inv. Merijärvi 1) I de kalkylerade skatteinkomsterna beaktas kalkylerad kommunalskatt, kommunens andel av samfundsskattens avkastning samt hälften av kärnkraftverkens kalkylerade fastighetsskatt. 2) Kommunens utjämningstillägg är 80 % av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomster

/hp Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster åren milj. € Betalare: milj. € Kommuner, st. Sammanlagt: milj. € Kommuner, st. Mottagare: Åren med tre års och åren med två års eftersläpning. Åren övre gräns för utjämning 15 % av kalkylerade skatteinkomster. År 2006: utjämningsavdraget sänktes från 40 % till 37 %, utjämningsgränsen höjdes från 90 % till 91,86 %, kraftverk enligt allmän fastighetsskatte-%. Från och med 2010 har utjämningsnettot lagts till alla kommuners statsandelar i proportion till invånarantalet. År 2012 fastighetsskatten utlämnad ur utjämningsgrunderna. År 2015 höjdes utjämningsgränsen till 100 %. Utjämningsavdragsprocenten = 30 + den överstigande delens naturliga logaritm. Hälften av kärnkraftverkens fastighetsskatt beaktas i utjämningsgrunderna. Källa: FM/Kommunavdelningen