Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens."— Presentationens avskrift:

1 CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens högskola 1

2 Prof. Ylva Bäcklund VINNOVA Inledning Historik, hur växte universiteten fram Tyskt och Amerikanskt organiserad forskning 2

3 Idag på MDH Högskolestyrelse, extern ordf. Rektor ≈ VD Fakultet, ansvar för Fo, FoU, GU (MDH) Fakultetsordförande = Dekan (väljs av kollegiet) Institutioner, ämnesbaserade, självstyre, chef = Prefekt 3

4 Historik och 1100-talet, första universiteten, Bologna (1088?), Paris (mitten 1100) och 1500-talen startar flera univ. i Europa, stark koppling till kyrkan. Teologi var det man studerade först Snart organiserade i fyra fakulteter: Filosofi, Juridik, Medicin, Teologi 4

5 Fakultet = närbesläktade ämnen men också lärargruppen (professorer) Fakulteten ansv. undervisn., examination, betyg, disputationer, ”studenten disputerade inför fakulteten” Filosofi var förberedande för all de övriga Grundexamen ”Baccalaureus” fyra år filosofi ”Magister artium” 4 år till filosofi, motsvarande ”Doctor” i de 3 andra fakulteterna Sverige: filosofiska fakulteten delas ) matematisk/naturvetenskaplig 2) humanistisk (samhällsvet 1964) 5

6 1500- och 1600-talen: reformer, världsliga myndigheter styrde fler universitet 1700-talet minskade kyrkans inflytande i.o.m. Naturvetenskapens- och upplysningstänkandet Militärstaten krävde yrkesinriktade utb. Införde övningsämnen, ”Excercitierna” Språk (Sp, It, Fr, Ty), Musik, Ritning, Ridning, Fäktning 6

7 1800-talet grundades många nya univ. Inflytande av staten och politiken Berlin (1810), professorerna kombinerar underv och forskn, jämställde filosofi med övriga fakulteter. 7

8 Akademier Akademier var i början = universitet Idag: samfund med syfte att främja litterär eller vetenskaplig verksamhet 1400-tal ”moderna” akademier i Italien, filosofi, konst, språk (språkets rening) 1600-tal naturvetenskapliga akademier, aktiva forskningsinstitut (Royal Society) 8

9 Akademierna bekostade forskning, utrustning, forskare, upptäcktsresande Akademier var nära knutna kungahus och statsmakt, ibland nationellt ansvar för forskning. Francis Bacon, huvudarkitekt till många akademier. Såg på 1600-t naturvetensk skulle förbättra människors liv, betonade öppenheten. Resultaten tillgängliga för alla genom akademierna Möten, diskussioner, tidskrifter 9

10 1800-talet Studentromantik, stud. organserar sig Reformer: stud.examen=>läroverk, magisterexamen ersattes av doktorspromotion 1850 politiker tryckte på för att öka praktiska kunskaper Karolinska (KI) startas, modern medicinsk undervisn promoveras Ellen Fries (historia) 10

11 1940- och 50-tal, reformer Intstitutioner, hemvist för studenter, lärare och forskare Ny kategori: universitetslektor Före 1940: undervisningen professorcentrerad, tenterade för professorn 1969, ny reform - bundna studiegångar - utb. linjer, studieplaner - poäng istället för betyg 11

12 Forts. 1969: - doktorsgrad => Dr. examen - doktorandkurser, handledning - fullständiga friheten borta - hänsyn till arbetsmarknad, yrkesutbildningar - stor expansion, filialer (Linköping, ÖU) Fakulteten: - tidigare lärargrupp (professorer), ansvar undervisning examina, disputation - 40-talet, undervisningsnämnd - 70-talet fakulteten endast forskn och foU - linjenämnd ansv för GU - fakultet bara om fasta forskningsanslag 12

13 Hur organiserar vi forskning idag? 1969 års reform, effektivitet, användbarhet Ny forskarutbildning - kurser - strukturerad handledning - mål fyra år, betonade färdigheter - gesällprov snarare än livsverk - begränsad avhandlingsuppgift - originalitet och självständighet nedtonades - fler handledare, inkl. docenter Officiellt doktrin, men hur ser det ut? 13

14 Organisatoriska betingelser för vetenskaplig kreativitet Li Bennich-Björkman, statsvetare vid Uppsala Universitet Studerat organisatoriska betingelser för vetenskaplig kreativitet 7 institutioner inom samhällsvetenskap Såg 2 modeller - Tyska modellen - Amerikanska modellen 14

15 Karakteristika för Tyska och Amerikanska modellerna Amerikanska - handledaren stort infl - disciplinerad individualism - handledare/grupp viktiga - direkt, tydlig handledning - doktorand bidrar till grupp - fokusering forskningsprof - handled hög kompetens - effektivt - mindre avhopp - mer kreativt Tyska - väljer problem själv - själständighet,oberoende - självlärande, lite handled - indirekt inlärn av normer - starka individualister - disparat, splittrad forskn - handledare ytlig kunskap - ineffektivt - mer avhopp 15

16 Svenska Akademier idag Kungl. Vetenskapsakademien - En fristående, icke-statlig organisation med syfte att främja vetenskaperna, främst matematik och naturvetenskap. IVA - Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien - Ett nätverk av erfarna och kompetenta personer och har till uppgift att främja de tekniska och ekonomiska vetenskaperna till nytta för det svenska samhället. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien - Har som uppgift att genom vetenskap och praktisk erfarenhet främja jord- och skogsbruk. Aktuella nyheter, information om anslag och stipendier, publikationer och kalendarium. 16


Ladda ner ppt "CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA INSTITUTIONER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens."

Liknande presentationer


Google-annonser