Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Repetition inför NP i biologi Lektion 5 Fetter, kolhydrater, matspjälkning, cirkulation och andning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Repetition inför NP i biologi Lektion 5 Fetter, kolhydrater, matspjälkning, cirkulation och andning."— Presentationens avskrift:

1 Repetition inför NP i biologi Lektion 5 Fetter, kolhydrater, matspjälkning, cirkulation och andning

2 Människans ämnesomsättning Människokroppen behöver bränsle (energi) för att fungera. Men var kommer den här energin ifrån?

3 Vegetabilisk fett- från växtriket Animalisk fett- från djurriket MAT+SYRE → koldioxid + vatten + energi Koldioxid avgår genom lungorna Vatten avgår genom lungor, hud och njurar

4 Fetter De kallas även lipider. De är svårlösliga/olösliga i vatten. Fettsyror innehåller lång kedja av C och H. Viktiga funktioner som lipiden har i kroppen: -Energiproduktion -Bygger upp lipidlager i cellmembraner

5 Mättat och fleromättat fett Mättade fettsyror = består av kol och väte bundna med enkelbindning. Finns framförallt i mat från djurriket, som smör, grädde, ost, korv och fläsk. Bidrar till hjärtkärlsjukdomar, ex hjärtinfarkt. Fleromättat fett från växtriket finns ibland annat i margarin och matoljor. Även fet fisk innehåller mycket fleromättat fett. Den är nyttigare för blodkärlen än mättat fett.

6 Enkelomättat fett Omättade fettsyror = har en eller fler dubbelbindningar. Finns bland annat i olivolja och rapsolja och anses motverka (åderförkalkning) att det lagras fett i blodkärlen. Fett kan sönderdelas till glycerol och fettsyror. Fett kan lagras i kroppen under huden och runt tarmar och inre organ.

7 Proteiner Proteiner är uppbyggda av små aminosyror Proteiner i maten sönderdelas i vår mage och tarm till aminosyror De transporteras sedan till cellerna Proteiner finns i framförallt i mat från djurriket, t.ex. kött, fisk, ägg, mjölk och ost. De finns även i sojabönor och ärtor. De används som byggmaterial i cellerna. Proteiner kan också transportera ämnen i kroppen, ex hemoglobin.

8 Kolhydrater Stärkelse, cellulosa och olika sorters socker kallas gemensamt för kolhydrater. Kolhydrater finns i bröd, pasta, potatis, grönsaker och frukt. Kolhydrater innehåller mycket energi. Deras viktigaste funktion i kroppen är energiproduktion. Monosackarid = den enklaste kolhydraten. Den vanligaste formen av kolhydrat är stärkelse.

9 Långsamma och snabba kolhydrater Långsamma kolhydrater= ex stärkelse, sönderdelas sakta till druvsocker i kroppen. De finns i pasta och potatis. Snabba kolhydrater = som socker, godis, russin osv kan snabbt sönderdelas till socker.

10

11 Sönderdelning av födan Sönderdelning av födan: 1)Börjar redan i munnen 2)Fortsätter i magsäcken 3)Sedan i tolvfingertarmen 4)Därefter i tunntarmen 5)Slutligen tjocktarmen 6)Och utsöndras via ändtarmen

12 1. I munnen Tänderna tuggar sönder maten och den blandas med saliv. Saliven innehåller enzymet amylas. Amylas bryter ner stärkelse till maltos.

13 Sväljrörelse

14 2. I magsäcken Här knådas maten av muskler Maten blandas med magsaft. Denna innehåller saltsyra och enzymet pepsin. Pepsin bryter ner proteiner till aminosyror. Saltsyra dödar bakterier

15 Lever, gallblåsa och bukspottkörteln Levern tillverkar ca 0,5 liter galla /dag som lagras i gallblåsan och töms i tarmen: finfördelar fett. Bukspottkörteln producerar ca 1 liter enzymer/dag som sönderdelar kolhydrater, proteiner, fetter

16 3. I tolvfingertarmen Enzymer från bukspottkörteln bryter ner: -Fett → glycerol + fettsyror -Proteiner → aminosyror -Kolhydrater → druvsocker Gallan från levern finfördelar fettet

17 4. I tunntarmen Amylas bryter ner polysackarider till maltos (kolhydrater) Dipeptidaser bryter ner dipeptider till aminosyror (proteiner) I tunntarmen sugs födan upp med hjälp av tarmludden. Maten transporteras sedan med blod och lymfa ut till cellerna

18 5 och 6. I tjock- och ändtarmen Vatten och salter sugs upp här Här finns Coli- bakterier som bildar K- vitamin. Avföringen töms slutligen ut via ändtarmen.

19 Hunger och aptit Aptit

20 Utbytet mellan blodet och cellerna (den röda på bilden är blodkärl, den blåa är en cell)

21 Lite om blodomloppet och andningen…

22 Blodflödet genom hjärtat

23 Lilla respektive stora kretsloppet Lilla kretsloppet Hjärta – lungor – hjärta Stora kretsloppet Hjärta – kroppens alla organ och vävnader

24 Blodets fördelning i systemet

25 Översikt över andningsorganen

26 Inandning Musklerna kontraheras (dras ihop) Lungan utvidgas Alveolerna utvidgas och trycket i alveolerna sjunker Då blir atmosfärstrycker högre än trycket i alveolerna Så luften strömmar in genom luftvägarna

27 Utandning Inandningsmusklerna relaxerar och återgår till sitt viloläge. Brösthålan minskar i omfång Trycket i lungorna blir mindre Alveolerna minskar i omfång Trycker i alveolerna överstiger atmosfärstrycket och luften strömmar då ut.

28 Alveolerna

29 Registrering av lungvolymer

30 Tolkning av lungvolymer Volymen i ett andetag är ca 500ml (TV) Residualvolym är den mängd luft som är fortfarande kvar efter en maximal utandning (RV) Vitalkapacitet = den luftmängd som vi andas ut (VC) Total lungkapacitet = lungornas maximala gasinnehåll (TLC)


Ladda ner ppt "Repetition inför NP i biologi Lektion 5 Fetter, kolhydrater, matspjälkning, cirkulation och andning."

Liknande presentationer


Google-annonser